Vecka 8: Så vad har egentligen hänt sedan årsskiftet?

Vi vet fortfarande inte hur brexit-sagan slutar, men det vi vet är att britterna inom en snar framtid kommer behöva bestämma sig huruvida de lämnar unionen den 29 mars 2019 eller inte.

Så vad har egentligen hänt sedan årsskiftet?

Låt mig ge er en kort uppdatering om de viktigaste händelserna under första månaderna 2019. Den korta förklaringen vore att säga att läget är i princip oförändrat. Parlamentet röstade om utträdesavtalet i mitten av januari, men precis som väntat röstades avtalets ner med stor majoritet. Theresa May har sedan dess förgäves försökt flirta med beslutsfattarna i Bryssel om att göra ändringar i utträdesavtalet, vilket inte har gått något vidare. Juncker, har varit tydlig med att det inte kommer bli någon omförhandling angående själva sakinnehållet men att EU däremot är villiga att göra så kallade ”klargöranden”.

Den längre versionen innehåller desto mer politik och frågeställningar. Efter det var konstaterat att parlamentet röstat emot det föreslagna utträdesavtalet sattes May på prov genom en misstroendeomröstning initierad av Labour-ledaren Jeremy Corbyn. May klarade sig undan tack vare sitt egna parti och det allierade partiet DUP, Democratic Unionist Party med röstresultatet 325 mot 306.

Efter det misslyckades förslaget att få igenom utträdesavtalet i det brittiska parlamentet har EU ledarna runt om i unionen reagerat. Från Tyskland uttalade sig utrikesministern Maas att samtliga 27 medlemsstaters samtycke skulle behövas för att återigen öppna brexit-avtalet. Även Merkel själv har varit tydlig i frågan och säger att det måste gå att hitta en lösning för båda parter. Även irländarna har markerat i frågan och ställer sig hundra procent bakom det utträdesavtal EU och May kommit överens om. Irland menar att det inte är EU som ska lösa frågan om gränsen utan den pressen ligger på Storbritannien.

Och visst kan man säga att det är en hårt pressad brittisk premiärminister. När Shinzo Abe, Japans premiärminister, besökte London efter ett besök i Nederländerna nämnde han för May att hela världen följer brexit-frågan och innerligt hoppas att lösningen blir en annan än en avtalslös brexit. Även vår svenska utrikesminister Margot Wallström sa i samband med ett sammanträde att hon aldrig skulle kunna förlåta Storbritannien för brexit och att det är något som har ställt till det för samtliga medlemsstater. Hon sa även att man inte ska ha en omröstning om man inte kan hantera utfallet.

Utträdet snart ett faktum

I Storbritannien har samhället sakteligen börjat inse att utträdet snart är ett faktum. Mer information går ut till medborgare och företagare, trots det oklara läget. Bland annat har den brittiska poliskåren gått ut och varnat butiksägarna i Storbritannien att de kan behöva öka säkerheten ju närmare 29 mars vi kommer. Detta eftersom det finns misstankar om att allmänheten kommer köpa på sig varor som skulle kunna bli svåra att få tag i om britterna lämnar utan avtal, så kallad ”panic-buying”. Att hyllorna kan bli tomma har stora handelsföretag som Sainsbury’s och KFC också varnat för.

Näringslivet har börjat förbereda sig och flera företag har valt att meddela att de flyttar sina huvudkontor från Storbritannien. Bland annat har flygplanstillverkaren Airbus, som är en av Storbritanniens största arbetsgivare med 14 000 anställda personer i 25 städer, deklarerat att de på sikt kommer behöva lämna Storbritannien om det inte finns något utträdesavtal. Även bilföretaget Nissan har gått ut och framfört sin starka skepticism mot hanteringen av utträdet. Så har även dess konkurrens Honda som planerar att stänga ner fabriker till 2022. Nederländernas regering presenterade under februari månad att de hjälpt 42 länder att flytta från Storbritannien och att ytterligare 250 står på tur, endast på grund av brexit.

Förutom misslyckade omröstningar i parlamentet är det stormigt även utanför parlamentet i den brittiska politiken. I mitten av februari meddelade flera välkända brittiska Labour-politiker att de bryter sig ut från partiet och startar ett nytt parti. Utbytandet beror på flera olika saker men den främsta anledningen är brexit.

En fråga många ställer sig är om brexit blir uppskjutet efter maj- hut gör man då praktiskt med Europaparlamentsvalen? Juncker har i veckan varit tydligt angående detta och sagt att fördraget är fördraget, och det är det som gäller. Således måste britterna i de fall de inte lämnar EU 29 mars 2019, utan skjuter fram utträdet, förbereda sig praktiskt inför Europaparlamentsval.

Svenska myndigheter uppmanar näringslivet att förbereda sig och registrera sig via tullverket och via SCB. Även vi på Svensk Handel vill uppmärksamma svenska företag på att brexit kommer allt närmare och vi uppmanar därför företag att inventera och vidta lämpliga åtgärder. Till hjälp finns Svensk Handels brexit-vägledning.