Kalenderhändelser

Kontanterna har diskuterats livligt de senaste åren, med såväl negativa som positiva förtecken.

Å ena sidan kontanter som en risk, för rån och för penningtvätt, och som en kostnad för butiker. Å andra sidan: en medborgerlig rättighet för den som inte vill eller kan vara digital. Och i allt högre utsträckning; som en nödvändighet för ett hållbart system i händelse av kriser som elavbrott eller hackerattacker.

• Niklas Arvidsson, professor vid INDEK KTH

• Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk handel

• Carl Andreas Claussen, senior rådgivare Riksbanken

• Avslutande diskussion med möjlighet till frågor

Seminariet är kostnadsfritt med publik på plats. Sista anmälan 20 mars. 

nya-sedlar 783x300.jpg

Kontanternas relevans

Sidor - svenskhandel.se

I dag använder vi kontanter i allt mindre utsträckning vilket gör att centralbanker världen över har börjat fundera på om det behövs ett digitalt komplement till kontanter, så kallade digitala centralbankspengar. Riksbanken inledde därför ett projekt om en eventuell e-krona med syftet att undersöka behovet och möjliga konsekvenser av ett sådant komplement.

En e-krona skulle kunna bidra till att förenkla och utveckla de betalningar som handlare tar emot. Under hösten har en användarundersökning bland allmänheten genomförts och nu ska ett liknande arbete göras gentemot handeln. Riksbanken söker just nu deltagare som vill vara med och påverka framtidens betalmarknad. Under våren 2023 genomförs studier för att förstå handlares behov av utvecklade betalningsmöjligheter, och på så sätt kunna utforma en potentiell e-krona som möter de här behoven. Deltagandet kommer att innefatta 1-2 djupintervjuer (ca 45 min) för att diskutera både nuläge och framtid för handeln, med fokus på betalfrågor.

Dina synpunkter är viktiga och kommer att kunna bidra till större förståelse för hur en eventuell e-krona kan bidra på betalmarknaden.

 genom att skicka ett mejl till Svensk Handels betalningsexpert Bengt Nilervall, bengt.nilervall@svenskhandel.se.

microsoftteams-image-(31).png

Vill du vara med och forma framtidens betalmarknad?

Nyheter - generell

I den färska attitydmätningen om svenskarnas betalvanor framkommer att merparten av befolkningen alltmer föredrar alternativa betalmetoder till kontanter. Användandet liksom förtroendet för mobila betalningar har ökat 43 procentenheter under ett decennium, att jämföras med användandet och förtroendet för kontanter som betalmedel som under samma period minskar med 11 procentenheter. 

En förklaring till resultatet av attitydmätningen är den tekniska utvecklingen som hela tiden går framåt. Det blir allt smidigare och säkrare att använda digitala och kontaktlösa betalmetoder även i fysisk butik. Hela 86 procent av respondenterna i mätningen använder kontaktlöst kort och 79 procent föredrar också digitala kvitton vid köp i fysisk butik. 

Trots det anser majoriteten av svenskarna att det är fortsatt viktigt att det finns olika betalmodeller att välja på, något som Svensk Handel står bakom.

Näringspolitisk expert inom betalfrågor på Svensk Handel

- Handeln ska vara tillgänglig för alla och så länge kunderna vill betala med kontanter kommer handeln att erbjuda den möjligheten. För att upprätthålla en fungerande säker kontanthantering till rimliga kostnader måste staten också ta ett större ansvar, säger Bengt. 

Undersökningen innefattar svar från 1000 personer i Sverige mellan 16 och 74 år och är framtagen av Insight Intelligence tillsammans med Adyen, Svensk Handel, PostNord Strålfors och Carpay.

planbok.jpg

Teknikutvecklingen påverkar svenskarnas användning av betalmedel

Teknikutveckling påverkar betalsätt

Den centrala och övergripande lagen för alla penningtransaktioner är 

Lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism – penningtvättslagen (2017:630).

Syftet med penningtvättsbestämmelserna är att förhindra att verksamheter används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtliga berörda företag med olika typer av penningtransaktioner måste anpassa sina åtgärder för att motverka penningtvätt och att utifrån företagens riskbedömning se över sina rutiner och riktlinjer.

Korrekt återbetalning minimerar risken för penningtvätt

För att minimera risken för penningtvättstransaktioner inom handeln är utgångspunkten alltid att återbetala med samma betalmedel som det inledande köpet gjordes med. Det innebär att om köpet gjordes med kontanter ska återbetalning ske med kontanter, vid ett kortköp ska återbetalning ske till samma kort och så vidare. Samtliga aktörer som hanterar kortbetalningar lyder under penningtvättslagen och anpassar sina verksamheter, rutiner och avtal utifrån dessa krav – inte minst vid kortbetalningar där många olika aktörer är involverade: kortnätverken, kortutgivande banker och kortinlösare/betalleverantörer.

För att kunna erbjuda olika kortbetalningar till kunderna har du som handlare avtal med ett kortinlösande företag. I det avtalet framgår tydligt att en återbetalning – en kreditering – endast får göras när syftet är att helt eller delvis reglera en tidigare kortbetalning. Återbetalningen ska alltid ske till det betal- eller kreditkort som användes vid köpet och beloppet får aldrig överstiga det inledande första köpets totala belopp.

Alla aktörer är givetvis medvetna om att komplikationer kan uppstå utifrån dessa krav. En smidig lösning kan vara att erbjuda tillgodokvitto vid retur av en vara eller tjänst. Detta hjälper dessutom dig som handlare att säkra köpet.

Som handelsföretag har du alltid möjlighet att samtala om praktiska åtgärder vad gäller återbetalning med ditt kortinlösande företag.

Svensk Handel hänvisar dessa samtal vidare till era respektive kortinlösare.

Om du loggar in kan du som medlem här ladda ner en skylt som visar vad som gäller vid återbetalning av returer.

betalkort-i-handterminal.jpg

Hantering av återbetalning vid returer

Återbetalning vid returer

Handlarna fick frågan ”Erbjuder ni digitala kvitton till era kunder idag?” Nästan hälften, 45 procent, av detaljhandlarna erbjuder det. 

Det är betydligt vanligare med digitala kvitton inom dagligvaruhandeln än inom sällanköpsvaruhandeln. Hela två av tre (67%) dagligvaruhandlare erbjuder idag digitala kvitton.

De handlare som inte redan erbjuder digitala kvitton fick också svara på frågan vad som skulle vara den största vinningen med att införa det, och det vanligaste svaret var hållbarhet. Det näst vanligaste svaret var att man inte såg några fördelar alls med digitala kvitton.

Det finns några tydliga fördelar med digitala kvitton jämfört med kvitton på papper. För handlaren är det ökad hållbarhet, att uppfattas som modern och viss kostnadsbesparing. Konsumenterna å sin sida uppskattar att digitala kvitton underlättar vid till exempel garantiärenden, när man vill spara kvitton för större köp eller viktiga köp och många använder en kvittotjänst där man kan samla sina kvitton, till exempel Kivra.

Vissa saker kan uppfattas som hinder, åtminstone i ett uppstartsskede, kan vara upphandlingsprocessen som kan kräva både tid och ny kunskap. Dessutom kan det tillkomma en kostnad och tidsåtgång för integration i kassasystemet och därefter vissa löpande kostnader. Det är inte ovanligt att digitala kvitton också innebär ytterligare en leverantör att ha avtal och relation med. Detta verkar ändå inte nämnvärt ha bromsat utvecklingen.

Utvecklingen har överträffat branschens förutsägelser

-Utvecklingen mot digitala kvitton har gått fortare än branschen själv trodde för några år sedan. Det är glädjande att se att hållbarheten anges som det starkaste skälet, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på betalfrågor inom Svensk Handel.

För fyra år sedan, i september 2018 undersökte Svensk Handel i Handelsbarometern om handlarna planerade att börja erbjuda sina kunder digitala kvitton. Då hade få handlare, knappt var tionde, infört det. Det var dessutom avsevärt fler handlare som inte hade några planer på att införa digitala kvitton än som hade det.

Med facit i hand vet vi att betydligt fler har infört det än vad som förväntades 2018, vilket visas i bifogad rapport. En av förklaringarna kan vara att beslut om digitala kvitton fattas på central nivå, snarare än i butik.

Allt tyder på att digitala kvitton har framtiden för sig.

datorskarm.jpg

Hållbarhetskrav driver på för digitala kvitton

Snabb utveckling för digitala kvitton

I de fall försäljning inte kan registreras i ett kassaregister, till exempel vid en driftstörning, behöver försäljningen dokumenteras. Detta kan vara antingen genom fysisk dokumentation i form av kassabok eller kassarapport alternativt digital dokumentation. Genom att använda ett kvittensblock utöver den obligatoriska dokumentationen får du ytterligare kontroll över försäljningen under driftstoppet, samtidigt som du kan erbjuda kunden kvitto.

Svensk Handels rekommendation är att ta fram en alternativ plan för hur ni dokumenterar försäljningen om ni drabbas av driftstopp, och att relevanta personer inom företaget har god kunskap om planen.

Så gör du om du drabbas av driftstörning – 3 steg:

På Skatteverkets webbplats finns också rättslig vägledning och möjlighet att ställa frågor.

846d492997424153a0cb7a70d4b4a340.jpg

Driftstopp i kassasystemet – så säkerställer du försäljningen

Driftstopp i kassasystemet

Ransomware dyker inte bara upp på datorn utan anledning, utan skaparna av den skadliga programvaran försöker lura dig att installera programmen. Den vanligaste metoden är att skicka den skadliga koden via bluffmejl/phishing.

Så minskar du risken att drabbas av Ransomware:

Om du skulle drabbas, här är åtgärderna när Ransomware är ett faktum:

betalkort-dator.jpg

Ransomware – så minskar du risken att drabbas

Nyheter - pressmeddelanden

Svenska handlare tar fortsatt i stor utsträckning emot kontanter och det finns inte heller inom en överskådlig framtid några planer på att sluta med kontanter som betalmedel. Det visar en ny undersökning från Svensk Handel.

9 av 10 svenska handlare tar fortsatt emot kontanter som betalmedel

Nya smidiga och tekniska betallösningar för konsumenten gör att allt färre väljer kontanter som betalmedel. Trots det fortsätter stora delar av handeln att erbjuda möjligheten att betala med sedlar och mynt. Något som fortfarande är viktigt för många grupper i samhället.

Totalt 88% av handlarna svarar att de fortsatt accepterar kontanter; 93% av dessa är verksamma inom dagligvaruhandeln och 83% inom sällanköpshandeln.

- Årets undersökning visar att möjligheten till att betala kontant fortsätt är viktigt för stora konsumentgrupper. Handeln ska finnas tillgänglig för alla, och tar därför ansvar för att hantera kontanter när kontanthanteringen på andra håll monteras ned, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert inom betalfrågor på Svensk Handel.

De flesta handlare tror inte butiken kommer sluta ta emot kontanter

Nästan ingen handlare som tillfrågats i undersökningen kommer att sluta ta emot kontanter i år eller nästa år. Tvärtom, kommer en majoritet fortsatt förespråka en mix av betallösningar där kontanter ingår. Endast 8% av handlarna tror att de kommer sluta med kontanter 2024/2025 och 16% under 2026 eller senare. Drygt 7 av 10 tror inte att butiken kommer att sluta ta emot kontanter.

- Kontantbetalningar kommer att fortsätta accepteras i butiker under många år framöver. Därför är det viktigt att nu se över vilka som egentligen ska bära huvudansvaret för själva hanteringen. Här måste staten kliva in och ta ett större ansvar för en fungerande kontanthantering, avslutar Bengt Nilervall.

500-sedlar-900.jpg

NV4A9880 (1).JPG

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Betalfrågor