Nyheter - generell

Utredningen presenterades den 19 december 2024 och ligger nu ute på remiss.

Kontantutredningen – sammanfattning ur detaljhandelsperspektiv

Rapporten beställdes av den svenska regeringen för att undersöka förutsättningarna för att lagstifta om möjligheten att betala med kontanter, särskilt för nödvändiga varor som mat och bränsle. Den utforskar också andra åtgärder för att säkerställa att kontanter fortsätter att fungera som betalningsmedel i Sverige.

Användningen av kontanter har minskat avsevärt över åren, då banker och handelsföretag samt konsumenter övergår till digitala betalningar. Inom den fysiska detaljhandeln genomförs över 90 procent av alla transaktioner med kort och endast ca 7 procent med kontanter.

Dock finns det fortfarande grupper i samhället, såsom äldre och de som är digitalt eller ekonomiskt exkluderade, som är starkt beroende av kontanter.

Inom ramen för utredningen har tre huvudsakliga områden identifierats där förslag om åtgärder presenteras.

Staten bör spela en central roll i att säkerställa tillgången och funktionen av kontanter och därmed upprätthålla en robust infrastruktur. Detta inkluderar eventuellt att subventionera vissa aspekter av kontantinfrastrukturen för att säkerställa att den förblir livskraftig. 

Riksbanken får ett utvidgat mandat som innefattar åtgärder i egen regi eller som stöd till marknadens aktörer.

Rapporten tar upp oro över att kontanter används för olagliga aktiviteter som penningtvätt. Den föreslår åtgärder för att minska dessa risker, såsom att sätta gränser för kontanttransaktioner och förbättra tillsyn och reglering.

Utredningen föreslår inga specifika åtgärder för kontanter i beredskapssituationer, förutom att upprepa ett tidigare förslag från Betalningsutredningen. Det innebär att Skatteverket ska kunna ge undantag från skatteförfarandelagen vid större störningar i de elektroniska betalsystemen. Utredningen säger också att det är viktigt att undersöka och införa funktioner för betalkort som kan användas utan el eller internet, så kallad offlinefunktionalitet.

sedlar-vaxling.jpg

Kontantutredningen – sammanfattning utifrån ett detaljhandelsperspektiv

Sidor - svenskhandel.se

Gärningspersoner köper dels varor, dels presentkort på höga summor genom att uppvisa vad som av handlaren uppfattas som en genuin Swish-betalning. Allt ser korrekt ut och säkerhetsdetaljen, i form av fyrverkerier när man trycker på skärmen, finns också på plats.

Först senare, oftast vid dagsavslut upptäcker handlaren att betalning aldrig inkommit.

För att förtydliga handlar det inte om att Swish-appen blivit hackad. Falska Swish-botar finns enkelt att ladda ner på diverse chattforum, och i dessa är det fritt fram att skriva in mottagare och summa.

Swish är medvetna om problematiken och jobbar aktivt med att stänga ner hemsidor som sprider Swish-botar.

Rekommendation: Använd Swish företagsapp

Vid en transaktion till en privatperson får man notis om att inbetalning skett. Vid en företagstransaktion sker inte detta utan verifiering sker först vid kontroll mot företagskortet. Det blir därför svårt för medarbetaren i kassan att verkligen veta huruvida betalningen är genomförd eller inte.

Swish har tagit fram en företagsapp som gör det möjligt att få verifiering även vid transaktioner till företag. En app som de flesta storbankerna idag erbjuder. Med hjälp av appen kan man se betalningar av kunder i realtid och man kan även välja vem som ska ha behörighet att se vad.

 och se vilka lösningar de har att erbjuda. Och som alltid, var uppmärksam.

swish-16x9.png

Falska Swish-betalningar

Den mycket omtalade kontantutredningen innebär både nya möjligheter och vissa utmaningar.

Färre betalar med kontanter – men handeln tar sitt ansvar

Trots att Svensk Handels undersökningar visar att allt färre konsumenter använder kontanter, erbjuder de flesta butiker fortfarande kontantbetalning, ett ansvar som handelns företag är beredda att fortsätta ta så länge efterfrågan finns, men med det följer också högre risker och stora kostnader.

Svensk Handel vill se att staten tar ett större ansvar

Kontanthanteringen är redan idag en utmaning. Utredningen lyfter fram att infrastrukturen är bräcklig och föreslår högre krav på bland annat bankerna. Det är ett steg i rätt riktning.

Svensk Handel menar att staten har ett avgörande ansvar i frågan. Om staten kräver att handeln ska hantera kontanter, behöver de också ta ett ökat operativt och finansiellt ansvar.

– Det är inte rimligt att handeln ska bära samtliga kostnader och risker för att upprätthålla kontanthanteringen, säger Bengt Nilervall.

Utöver kontanthanteringen ser Svensk Handel positivt på att utredningen vill:

För dig som driver ett handelsföretag är det viktigt att hålla dig uppdaterad om de nya krav som kan komma att införas kring kontanthantering. Samtidigt är det bra att veta att Svensk Handel arbetar för att säkerställa rättvisa villkor och för att staten tar sitt ansvar i frågan.

Vill du veta mer om hur detta påverkar just din verksamhet? Kontakta oss på Svensk Handel.

svenska-kontanter.png

Kontantutredningen – det här behöver du som företagare inom handeln veta

Nyheter - pressmeddelanden

Det är fullt rimligt att livsmedelshandeln och apotekens samhällsansvar förtydligades. Men Svensk Handel ser också risker.

Svensk Handel kommenterar kontantutredningen

Svensk Handels egna undersökningar visar på att allt färre konsumenter inom handeln betalar sina varor och tjänster med kontanter. Trots detta fortsätter en klar majoritet av butikerna att acceptera kontanter som betalmedel.

– Handeln tar sitt ansvar och tillhandhåller kontanter som betalmedel så länge efterfrågan finns. Om detta råder inga tvivel. Att nu livsmedelshandeln och apoteken tvingas ta ett större samhällsansvar är fullt rimligt, men vi är oroliga över den ökade risken detta medför, säger Bengt Nilervall, Näringspolitisk expert inom betalfrågor på Svensk Handel och fortsätter:

– Kontanthantering medför alltid högre risk, och ökade kostnader. Kontanthanteringskedjan idag är bräcklig och det är bra att utredningen uppmärksammar det och ställer högre krav på bland annat bankerna.

Svensk Handels budskap är tydligt. Staten har ett stort ansvar i denna fråga.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft, måste staten också öka sitt ansvar för att upprätthålla och delvis finansiera kontanthanteringen i framtiden. Det är inte rimligt att handeln ska stå för alla risker och kostnader, säger Bengt Nilervall.

I övrigt välkomnar Svensk Handel också en översyn av kortbetalningar i offlineläge och att kassaregisterlagen kan få ett undantag.

Bengt Nilervall är näringspolitisk expert inom betalfrågor

bengt-nilervall-allvarlig

svenska-kontanter

Utseendet och säkerhetsdetaljerna på svenska körkort kommer att uppdateras.
Det här blir mycket viktigt för svenska handelsföretag.

Det var åtta år sen sist, men nu förändras utseendet på det svenska körkortet. Samtidigt införs nya säkerhetsdetaljer för att försvåra förfalskningar. 

Bakgrund till förändringen är att Transportstyrelsen har upphandlat en ny kortleverantör samtidigt som det finns behov att kontinuerligt se över de säkerhetsdetaljer som körkortet är utrustat med. Det nya körkortet beräknas gå i produktion under januari 2025.

Den som har ett körkort med det gamla utseendet behöver inte göra något med anledning av förändringen.

– Körkorten fortsätter vara giltiga i enlighet med de utgångsdatum som står på körkortet. De gamla körkorten fasas ut successivt i samband med körkortsförnyelser, säger Peter Andersson.

nytt-korkort-2024.png

Körkortet uppgraderas och får nytt utseende

Falska Swishappar används för att lura företag att betalning har skett. Läs våra rekommendationer.

Gärningspersoner försöker köpa varor genom att uppvisa vad som av handlaren uppfattas som en genuin Swish-betalning. Allt ser korrekt ut och säkerhetsdetaljen, i form av fyrverkerier när man trycker på skärmen, finns också på plats. Först senare, oftast vid dagsavslut upptäcker handlaren att betalning aldrig inkommit.

Tyvärr har flera butiker blivit lurade på det här sättet.

om att själva Swish-appen blivit hackad. Falska Swish-botar finns enkelt att ladda ner på diverse chattforum, och i dessa är det fritt fram att skriva in mottagare och summa.

blomkund-foretagsswish.png

Så skyddar du dig mot swishbedrägerier

Det rapporteras om att kunder använder falska appar som ser ut som Freja eID. Så här kollar du enkelt om det digitala ID-kortet är äkta.

Så kollar du att digitala ID-kort är äkta

Den falska appen, ibland också med falsk identitet som annat foto, namn och födelsedatum, används ofta för att köpa åldersbegränsade varor som öl och tobak i dagligvaruhandeln. Liknande förfalskningar ser vi inom traditionella identitetskort och körkort med exakt samma syfte. De nya “fejkapparna” ersätter nu gamla tiders “falsklegg” där man lånade legitimation av någon som hade åldern inne. 

Freja eID, som är en svensk statligt godkänd digital identitetshandling, är fortfarande helt intakt och helt säker. Det har alltså inte skett något intrång på deras eID app. Det rör sig helt enkelt om falska appar som producerats och säljs till personer vars främsta syfte är att visa sig äldre än vad de är. Användaren av den förfalskade appen kan på egen hand fylla i uppgifterna, utan korrekt ID-verifiering.

För att vara säker på att det inte är en fejk-app eller förfalskning som kunden håller upp måste du kontrollera Frejas ID-kort online. Det är mycket snabbt och enkelt.

Om appen är äkta ska samma tresiffriga kod tydligt visas både på kundens mobil och i din Freja-app eller i webbportalen.

Om koden inte överensstämmer ska du avbryta transaktionen, och hänvisa till det tyvärr inte gick att verifiera med e-legitimationen, och fråga efter ett fysiskt ID-kort.

Digitala legitimationer är här för att stanna, och rätt använda är de mycket säkra och tillförlitliga.

myidchecksuccesreflection.jpg

Så undviker du risken med falska digitala ID-kort

Den svenska självbetjäningshandeln ökar. Vad eller vilka är drivkrafterna bakom, och vad blir konsekvensen om butikerna inte hänger med?

Den svenska självbetjäningshandeln växte med 10 procent under 2023, visar rapporten 

 som Swish har tagit fram tillsammans med HUI Research. I takt med den här fortväxande trenden dyker det upp en hel del frågor – Vad och vilka är det egentligen som driver den här utvecklingen? Vad blir konsekvenserna för butikerna om de inte hänger med? Se webbinariet där Swish och Svensk Handel reder ut begreppen. 

swish-webbinarium.jpg

Webbinarium: Senaste nytt inom självbetjäning

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Betalfrågor