Nyheter - generell

Öppet brev till riksdagsledamöter: "Idag öppnar Riksdagen. Vi hoppas att du haft en skön sommar och att du kommer tillbaka full av energi."

Sverige är ett handelsland. Handeln har historiskt byggt oss starka – och handeln fortsätter att vara helt avgörande för välstånd och välfärd. Idag kommer närmare hälften av Sveriges BNP från privat konsumtion. Och handelsbranschen är fortfarande näringslivets största arbetsgivare.

Men tre år av lågkonjunktur i kombination med en allt tuffare, och i större utsträckning orättvis, global konkurrens har slagit hårt. Vi älskar konkurrens men den måste ske på lika villkor. På grund av dåliga EU-regelverk och bristande kontroll flödar idag miljarder kinesiska paket in i EU och i Sverige, framförallt från Temu och Shein. Vi vet att produkterna många gånger är livsfarliga och vi vet att plattformarna struntar i klimatet, farliga kemikalier och konsumenträtten.

Plattformarna tillåts runda alla de lagar och regler som svenska handelsföretag måste leva upp till. Därigenom slås seriösa, kämpande och strävsamma inhemska företag ut på bekostnad av klimatet och konsumenternas säkerhet. Att vi fortsätter att tillåta detta är inget annat än ett självskadebeteende.

sofia-larsen-martin-kits-varuhus.png

Hej riksdagsledamot, kan du hjälpa oss med gräddfilen?

EU:s så kallade omnibusinitiativ ska förenkla EU:s regelverk, men minskar de företagens börda eller urholkas viktiga skydd?

EU:s så kallade omnibusinitiativ syftar till att strömlinjeforma och förändra flera olika överlappande lagstiftningar samtidigt. Genom att samla relaterade regelverk i större lagstiftningspaket vill EU skapa effektivare beslutsprocesser och bättre samordning. Under den nuvarande mandatperioden (2024-2029) planeras mellan tolv och fjorton sådana omnibussar. En stor utmaning är dock att flera av förenklingarna av lagstiftningarna förväntas genomföras innan de ens hunnit implementeras. Svensk Handel ger här en överblick av alla olika initiativ, vad som kan förväntas framöver och hur man som handlare kan förbereda sig.

EU-kommissionens lanserade omnibusförslag:

Omnibus I – Hållbarhet och Transparens

Det första initiativet omfattar centrala hållbarhetsregler: CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), CS3D (Corporate Sustainability Due Diligence), EU-taxonomin och CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism). Syftet är att skapa en sammanhängande ram för företags rapportering och ansvarstagande i klimatfrågor.

Det andra paketet fokuserar på investeringsprogram och syftar till att förenkla reglerna för kapitalflöden och stöd till strategiska sektorer.

Det tredje initiativet berör jordbrukssektorn och samlar flera reformer för att modernisera och effektivisera den gemensamma jordbrukspolitiken.

Omnibus IV – Digitalisering och Innovation

Det fjärde paketet omfattar digitaliserad administration, stöd till små och medelstora företag (SME), samt reglering av kraven på aktsamhet i leveranskedjan för batterier.

Själva innehållet i omnibussarna håller på att förhandlas och de lagstiftningar som redan trätt i kraft har i flera fall fått uppskjutna implementeringsdatum till 2027-2028.

Framtida initiativ, som speciellt kommer att påverka handeln, väntas inom områden som miljö (avfall, kemikalier och produktsäkerhet) samt inom energi. Det finns också diskussioner i olika sammanhang om att ett omnibuspaket ska tas fram för avskogningslagstiftningen (EUDR) under hösten 2025, men det återstår att se om det sker. I slutet av 2026 förväntas även en omfattande lansering av en Circular Economy Act, vilket innebär omfattande främjande av såväl mer cirkulära affärsmodeller som råvaru- och materialflöden i syfte att stärka resiliensen och beredskapen inom EU samtidigt som den gröna omställningen fortskrider.

Bland övriga omnibussar som troligtvis kommer att lanseras, återfinns speciellt ett fortsatt fokus på att främja en företagsvänlig miljö och ledarskap inom digital teknik, samt ett fortsatt fokus på stärkt europeisk konkurrenskraft och investeringar kopplat till industri och kompetensförsörjning.

Kommer omnibussarna leda till förenklingar eller urholka regelverken?

Frågan som många ställer sig är om omnibussar verkligen leder till förenkling eller om de riskerar att urholka viktiga skyddsnivåer genom att kompromissa mellan olika regelverk. Det återstår att se hur dessa initiativ kommer att påverka lagstiftningens kvalitet och effektivitet, men EU-kommissionen har hela tiden framhållit att de övergripande målen i The Green Deal, att skapa ett cirkulärt och hållbart EU till 2030 kvarstår. Det förändrade och oroliga omvärldsläget har dock gjort att behovet av att strömlinjeforma lagstiftningar för att sänka näringslivets administrativa kostnader uppstått.

Svensk Handel har hela tiden betonat vikten av att EU tar fram en effektiv och ändamålsenlig lagstiftning innan den sjösätts och det är mycket olyckligt att det nu finns företag som genomfört ett mycket proaktivt arbete för att säkerställa efterlevande av kraven i tron att kraven ska komma att gälla. Samtidigt är det förstås mycket positivt om förenklingar sker och synergieffekter uppnås. Många handelsföretag har begränsade resurser att ha koll på alla nya lagstiftningar som kommer. Där spelar speciellt omnibusinitiativen för små och medelstora företag en viktig roll.

Något som dock gäller för alla olika initiativ är ökade krav på att ha kontroll på sin leveranskedja, varför Svensk Handels rekommendation är att fokusera på förbättrad spårbarhet med hjälp av digitala hjälpmedel i syfte att effektivisera det dagliga arbetet samtidigt som det skapar goda förutsättningar att leva upp till kommande lagstiftningar, när de väl träder i kraft.

regelverk-eu.jpg

EU:s Omnibusarbete – ett försök till förenkling eller urholkning?

Nyheter - debattartikel

Vi vinner inget på att tvinga svenska företag till hårdare regleringar som inte följs av andra aktörer i samma bransch.

Nils Johansson från KTH skriver i sin replik på vår artikel att det ytterst är företagen som bär ansvaret för att skapa en cirkulär textilhantering, att de har fått förutsättningar för att ställa om men inte gjort så och att detta är ett marknadsmisslyckande.

Det är inte en korrekt beskrivning. Tvärtom så har de senaste regeringarna varit ovilliga att agera proaktivt och långsiktigt trots att man sedan 2018 vetat att ett insamlings- och sorteringsansvar skulle komma. Näringslivet har stått redo, men utan tydlig lagstiftning från EU, eller i Sverige, är det omöjligt att agera.

Grundantagandet att företag ska vara med och ta ansvar för sina produkters livscykel är rimligt. Att investera i forskning, designa för återvinning och samarbeta med återbruksaktörer är exempel på sådant som redan sker i industrin, även om det behövs mer stöd för just denna typ av insatser från offentligt håll då de små- och medelstora företag som dominerar branschen, har svårt att göra stora investeringar själva. Att stora offentliga satsningar redan gjorts kring forskning som gynnar branschens omställning inom textilområdet är direkt felaktigt, mindre än en procent av alla forsknings­anslag har gått till handel, som textil i sin tur endast är en del av.

Allt detta behöver dock äga rum i en verklighet, där företagen verkar på en global marknad, med internationell konkurrens och begränsad efterfrågan på just de produkter som Johansson efterfrågar. Vi saknar med andra ord konsumenten i resonemanget. För att företag ska kunna satsa på mer återvunnet material, bättre design och längre livslängd, krävs det att människor faktiskt vill köpa dessa produkter. Idag finns det en låg efterfrågan på exempelvis plagg i återvunnet material, särskilt när fibrerna håller lägre kvalitet och därmed förkortar hållbarheten. Att införa en kvotplikt är därför fel väg att gå, det vore att medvetet vilja sänka kvaliteten och därmed livslängden på svenska textiler.

Svenska och europeiska företag konkurrerar med aktörer i andra delar av världen, detta måste ske på mer lika villkor. Att jämföra svenska företag med utländska marknads­platser visar på en bristande förståelse för hur viktiga svenska företag är för jobbskapande och innovation, samt det omfattande arbete som de lägger ned på att erbjuda konsumenterna säkra och hållbara produkter. Vi vinner inget på att tvinga dessa företag till hårdare regleringar som inte följs av andra utländska aktörer.

Omställningen måste ske i ljuset av långsiktiga förutsättningar och i takt med verkligheten, endast då kan den bli både hållbar, konkurrenskraftig och långsiktigt framgångsrik.

Cecilia Nykvist, vd Teko – Sveriges textil- och modeföretag

cecilia-nykvist-sofia-larsen.png

”Omställning måste utgå från verkligheten”

Svenska Dagbladet: Textil kan inte hanteras på samma sätt som glas eller förpackningar. Insamlingen måste skötas rätt från början.

Den 17 juli meddelade regeringen att trasig eller fläckig textil från och med den 1 oktober 2025 inte längre ska samlas in separat, utan får slängas i restavfallet. Beskedet var nödvändigt och väntat efter en vår med återkommande larmrapporter om översvämmade insamlingskärl, textilavfall som samlas på hög, bristande infrastruktur och kris hos de bolag som anlitats för att hantera den stora strömmen med utsorterad textil.

Svenskarna har hörsammat lagen om att lämna in allt textilmaterial separat, men mycket av det insamlade materialet visade sig vara av så låg kvalitet att det varken gått att återbruka eller återvinna, eftersom det generellt saknas tekniska lösningar för detta idag. Det gav upphov till höga kostnader, logistikproblem och stora lager med textil som riskerar att förstöras i väntan på en lösning.

Som representanter för industrin och företagen som säljer textila produkter har vi på Teko, Sveriges textil- och modeföretag, och Svensk Handel, varnat för detta scenario under lång tid. Regeringens beslut om att delvis revidera lagen och låta oss slänga trasiga textiler i hushållssoporna igen är klokt och rimligt. Men nu måste vi dra lärdom av det som hände inför nästa steg i arbetet mot att ställa om textil- och modeindustrin; producentansvaret för textil.

Producentansvaret innebär att den som sätter textil på marknaden, till exempel ett klädföretag, ska ta ansvar för vad som händer med produkten när den blivit avfall. Det är en rimlig princip, och en modell som fungerar i andra branscher. Men textil är inte plast, glas, eller förpackningar, den ska helst återbrukas så länge som möjligt. Textil är ett komplext material som kräver särskild kunskap, långsiktighet och rätt förutsättningar.

Därför är vår uppmaning till politiken inför höstens arbete: Hasta inte fram producentansvaret. Lär av misstaget med insamlingen och gör rätt från början.

Sverige var tidigt ute i EU med att utreda producentansvar för textil, men därefter stannade arbetet av under både nuvarande och föregående regering. Nu kommer ny EU-avfallslagstiftning för textil och då finns en ny chans att bygga ett system som fungerar i praktiken. Men då krävs det att regeringen använder hela den implementeringstid som EU tillåter. Det behövs en tydlig plan, samarbete med branschen och möjlighet att lära av andra länder, och producenterna behöver få mandat att utforma ett långsiktigt producent­ansvar.

Vi vill även understryka att producentansvaret inte kan gälla retroaktivt. De berg av textil som redan samlats in, ofta under felaktiga förutsättningar, kan inte i efterhand lastas över på företagen.

De flesta svenska textil- och modeföretag är små eller medelstora. De är innovativa, hållbara och ofta globalt konkurrenskraftiga, men de har inte möjlighet att ensamma finansiera investeringar i sortering, återvinning och infrastruktur. Därför behöver staten satsa på forskning, teknikutveckling och cirkulära lösningar för textil genom hela värdekedjan.

Vi måste också vara realistiska; ett producentansvar är inte en universallösning. I så stor utsträckning som möjligt bör vi främja nya marknadsmässiga idéer. För att både öka återanvändningen av textil innan den blir avfall, och för att ge återvinningsföretag möjligheten att utveckla nya material och fibrer från den insamlade textilen.

En fungerande värdekedja förutsätter dock rättvis konkurrens och att det är hållbara textilier som sätts på marknaden. Privatimporten av billig, ohållbar och lågkvalitativ textil via e-handels­plattformar växer, vilket har en omfattande påverkan på mängden textilavfall. Ska vi kunna ha en fungerande hantering måste det få ett stopp. Här behövs både EU-reglering och ett ökat konsumentansvar.

Vi välkomnar regeringens justering av insamlingsreglerna. Men vi vill även att nästa steg ska bli en framgång och inte ännu en kris. Ett fungerande producentansvar kan bli ett viktigt verktyg för textilindustrins omställning till mer hållbara och cirkulära affärsmodeller. Men då måste det bygga på verkliga förutsättningar, bred dialog med branschen, realistiska antaganden och nödvändiga investeringar i innovation och forskning. Först då kommer vi ha en chans att få det rätt.

”Lär av misstaget med insamlingen av textilier”

Kalenderhändelser

Inom en snar framtid införs krav på digitala produktpass för samtliga produkter som sätts på den europeiska marknaden. Innebär det nya regelkrav och extra administrativ börda för handelsföretagen? Eller kan affärsnytta och nya affärer skapas i spåren av det nya direktivet? Som medlem i Svensk Handel bjuds du in till ett inspirerande seminarium där företrädare för branschen berättar om sina initiativ kopplat till spårbarhet, transparens och hållbarhet.  

Under seminariet får du koll på vad reglerna kring digitala produktpass säger. Du har också möjligheten att ta del av goda exempel från branschen och ställa dina frågor.

OBS: Detta är ett hybridseminarium. Du kan antingen vara med på plats eller delta online. 

GS1, Västra Järnvägsgatan 15, 12 tr, 111 64 Stockholm - eller online

Svensk Handel i samarbete med GS1 Sweden och Sjölin & Löfgren

Seminariet är kostnadsfritt för Svensk Handels medlemmar.

talare-produktpass.png

sh-gs1-seminarium-dpp-cover.png

Medlemsexklusivt: Skapa verklig affärsnytta med digitala produktpass

Remissvar

Svensk Handel som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för små och stora företag inom parti-, detalj- och e-handeln med cirka 260 000 med­arbetare får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel har en del medlemsföretag som berörs av förslagen i denna skrivelse varför vi vill framföra vår syn.

Förslaget ger en kommun möjlighet att återkalla ett tillstånd beträffande explosiva varor som en annan kommun utfärdat. Vi kan, liksom SPB, ha förståelse för att det ska finns möjlighet att snabb dra in ett tillstånd för verksamheter som är olagliga. Emellertid anser vi, likt SPB, att denna möjlighet kan få orimliga konsekvenser då det riskerar att leda till att ett beslut i en kommun kan få långtgående konsekvenser för ett företag med verksamhet i flera andra kommuner. Det riskerar därmed att äventyra rättssäkerheten.

Henrik Ekelund, enhetschef Näringspolitik, Svensk Handel

remissyttrande-avseende-promemorian-en-andamalsenlig-hantering-av-tillstand-och-tillsyn-av-explosiva-varor-fo2025-10.pdf

remisser-900.png

Remissyttrande avseende hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor

Producentansvaret är ett lagkrav som innebär att företag som sätter förpackningar på den svenska marknaden också är skyldiga att finansiera insamling, återvinning och rapportering. Sedan 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamlingen, men det är producenterna, via producentansvarsorganisationer, som står för kostnaderna.

Alla som sätter förpackningar på den svenska marknaden måste vara anslutna till en producentansvarsorganisation. Producentansvarsorganisationen Näringslivets Producentansvar, NPA bildades av Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, DLF, Sveriges Bryggerier och SVL. Förutom NPA är även TMR godkänd som producentansvarsorganisation i Sverige.

Överskott återförs – inga åtgärder krävs

NPA drivs utan vinstintresse och med uppdrag att företräda handeln och skapa ett system som är rättvist, transparent och långsiktigt hållbart. 

Under första halvåret av 2025 har NPA:s fakturerade avgifter för insamling och återvinning visat sig vara högre än de faktiska kostnaderna. Bland annat har kommunernas utbyggnad av fastighetsnära insamling gått långsammare än väntat. Därtill har energi- och drivmedelspriserna sjunkit snabbt från de mycket höga nivåer som gällt under de senaste åren.

Detta innebär att NPA nu kan återföra cirka 350 miljoner kronor till sina anslutna producenter.

Om du är ansluten till NPA och har fler frågor, 

Den fastighetsnära insamlingen ska vara fullt utbyggd i hela Sverige senast den 1 januari 2027. Enligt lag ska de kostnader som följer av denna utbyggnad bäras av producenterna. För förpackningar för 

 innebär detta att en stor del av kostnadsökningen kopplat till fastighetsnära insamling förväntas uppstå under 2026. I takt med att systemet fortsätter att byggas ut och omfatta fler hushåll ökar också insamlingsvolymerna – vilket leder till högre kostnader för både logistik och återvinning. 

Sammantaget medför detta höjda förpackningsavgifter för anslutna till NPA, från och med den 1 januari 2026.

forpackningar1.png

NPA återför överskott på 350 miljoner till anslutna producenter

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att svara på nämnda remiss. Svensk Handel är en del av Svenskt Näringsliv och har inget i övrigt att tillägga än det som framkommer i Svenskt Näringslivs remissvar. Vi ansluter oss således till det. 

Lagar och regler