Nyheter - generell

Producentansvaret är ett lagkrav som innebär att företag som sätter förpackningar på den svenska marknaden också är skyldiga att finansiera insamling, återvinning och rapportering. Sedan 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamlingen, men det är producenterna, via producentansvarsorganisationer, som står för kostnaderna.

Alla som sätter förpackningar på den svenska marknaden måste vara anslutna till en producentansvarsorganisation. Producentansvarsorganisationen Näringslivets Producentansvar, NPA bildades av Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, DLF, Sveriges Bryggerier och SVL. Förutom NPA är även TMR godkänd som producentansvarsorganisation i Sverige.

Överskott återförs – inga åtgärder krävs

NPA drivs utan vinstintresse och med uppdrag att företräda handeln och skapa ett system som är rättvist, transparent och långsiktigt hållbart. 

Under första halvåret av 2025 har NPA:s fakturerade avgifter för insamling och återvinning visat sig vara högre än de faktiska kostnaderna. Bland annat har kommunernas utbyggnad av fastighetsnära insamling gått långsammare än väntat. Därtill har energi- och drivmedelspriserna sjunkit snabbt från de mycket höga nivåer som gällt under de senaste åren.

Detta innebär att NPA nu kan återföra cirka 350 miljoner kronor till sina anslutna producenter.

Om du är ansluten till NPA och har fler frågor, 

Den fastighetsnära insamlingen ska vara fullt utbyggd i hela Sverige senast den 1 januari 2027. Enligt lag ska de kostnader som följer av denna utbyggnad bäras av producenterna. För förpackningar för 

 innebär detta att en stor del av kostnadsökningen kopplat till fastighetsnära insamling förväntas uppstå under 2026. I takt med att systemet fortsätter att byggas ut och omfatta fler hushåll ökar också insamlingsvolymerna – vilket leder till högre kostnader för både logistik och återvinning. 

Sammantaget medför detta höjda förpackningsavgifter för anslutna till NPA, från och med den 1 januari 2026.

forpackningar1.png

NPA återför överskott på 350 miljoner till anslutna producenter

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att svara på nämnda remiss. Svensk Handel är en del av Svenskt Näringsliv och har inget i övrigt att tillägga än det som framkommer i Svenskt Näringslivs remissvar. Vi ansluter oss således till det. 

remisser-900.png

Remissvar: Utländska direktinvesteringar i vissa samhällsviktiga verksamheter

Nyheter - säkcenter

Vi drabbas ganska mycket av folk som fuskar vid självscanningen. När räknas det som stöld egentligen? Måste personen ha lämnat butiken?

Månadens fråga – När är stölden fullbordad?

Ja, när räknas en stöld som fullbordad egentligen – och vad gäller vid självscanning?

Vi får ofta frågor som handlar om just det här: När är en stöld ”färdig”? Måste man ha lämnat butiken? Vad gäller när någon använder självscanning och inte scannar allt? Här kommer en genomgång av vad som faktiskt gäller.

1) Måste man lämna butiken för att det ska räknas som stöld?

Nej, det behöver man inte. En stöld anses vara fullbordad först när personen har haft en chans att betala, men valt att inte göra det. Det betyder att brottet kan vara fullbordat redan inne i butiken, till exempel direkt efter att man passerat sista betalningsmöjligheten – alltså efter kassan eller självutcheckningen. Så länge man har haft möjlighet att betala men låtit bli, kan stölden anses vara genomförd.

2) Vad gäller vid självscanning och självutcheckning?

I butiker där kunden själv scannar sina varor eller checkar ut på egen hand dyker ibland frågan upp: Är det här stöld eller bedrägeri? Svaret beror på hur personen har gått tillväga:

Skillnaden ligger alltså i om man utelämnat att scanna (stöld) eller manipulerat hur varan scannas (bedrägeri).

3) Vad händer om personen inte hunnit betala än?

Då handlar det om försök till stöld, och här spelar värdet av varan roll:

Svensk handel arbetar aktivt för att gränsen för vad som anses vara ringa stöld 

ska justeras upp till 1 500 kronor, något som riksåklagaren nyligen signalerat att man vill se inom rättsväsendet.

Rekommendationer till dig som jobbar i butik

✔ Avvakta med ingripande tills kunden har betalat, om det inte är tydligt att streckkoder manipulerats – då kan det röra sig om fullbordat bedrägeri.

✔ Dokumentera misstänkt beteende – med kameraövervakning, vittnesuppgifter eller sparade kvitton.

✔ Anmäl alltid brottsmisstankar, även om du är osäker. Det är inte upp till personalen att avgöra om det är brott – det gör polisen.

✔ Utbilda personalen i skillnaden mellan stöld och bedrägeri. Det minskar osäkerhet vid ingripanden och förbättrar chanserna att agera rätt.

✔ Överväg att begränsa självscanning om det behövs – du som handlare har rätt att styra hur kunder ska betala.

manadens-fraga-scanner-(2).png

Månadens fråga Juni 2025

Svensk Handels vd Sofia Larsen framförde branschens krav direkt i riksdagens civilutskott, ett led i arbetet mot osund konkurrens.

Svensk Handel var den 12 juni inbjudna till Civilutskottets sammanträde i riksdagen för att tala om e-handel och konsumenter. På agendan stod bland annat det växande inflödet av osäkra produkter via e-handelsplattformar utanför EU – en utveckling som slår hårt mot både konsumenters säkerhet och svenska företags konkurrenskraft.

Frågan är för viktig för att skjuta på framtiden, utan måste lösas akut. Svensk Handel vill därför att en nationell arbetsgrupp inrättas för att hitta omfattande lösningar på ett stort problem.

– Det är mycket välkommet att Riksdagens ledamöter uppmärksammar frågan om en rättvis konkurrens och e-handel. Det faktum att det kom 4,6 miljarder paket till EU via utländska plattformar är i princip systemhotande för handeln. Frågan är för viktig för att skjuta på framtiden, utan måste lösas akut. Svensk Handel vill därför att en nationell arbetsgrupp inrättas för att hitta omfattande lösningar på ett stort problem, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Handelns förutsättningar måste bli rättvisa – för alla

Svenska företag följer lagar, betalar skatter och tar ansvar – men möter i dag en marknad där vissa aktörer spelar efter helt andra regler och undkommer ansvar. Därför krävs bättre marknadskontroller, översyn av EU-regler, information till konsumenter om riskerna och att regeringen tillsätter en arbetsgrupp för myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att komma framåt i den här frågan.

Uppenbarligen spelar vissa av de företagen även efter egna regler när det gäller produktsäkerhet. Kontrollen över material och tillverkning är obefintlig. Vilket också belystes inför civilutskottet av Tullverkets Överdirektör Bodil Taylor:

– Vissa produkter får inte vår personal ta i utan handskar.

Det talades även om de utmaningar som finns för den fysiska handeln. Vi ser här att de höga arbetsgivaravgifterna måste sänkas samt att brister i samverkan mellan lokala politiker och näringsliv är bidragande faktorer till att handeln drabbas och som måste åtgärdas.

– Det kan konstateras att samsynen kring problemen är total inom politiken och det stärker mig i tron att åtgärder kommer att vidtas. Lagstiftningen måste ses över på EU-nivå. Ett fortsatt nära samarbete mellan alla olika aktörer krävs och vi inom Svensk Handel fortsätter oförtrutet påverkansarbetet, säger Sofia Larsen.

Att Svensk Handel får direkt gehör i riksdagen visar på styrkan i branschens samlade röst. Besöket i civilutskottet är en del av det bredare arbetet som inkluderar påverkansinsatser i Bryssel, samarbeten med nordiska branschorganisationer och informationskampanjer för att öka medvetenheten om de risker som osund konkurrens innebär.

Hela sammanträdet kommer att TV-sändas:

09:00 – 11:30 E-handeln och konsumenterna Riksdagens civilutskott håller ett öppet sammanträde med tema e-handeln och konsumenterna. Medverkande: Cecilia Tisell, generaldirektör Konsumentverket, Bodil Taylor, överdirektör Tullverket med flera. Från 12/6.

sofia-larsen-riksdagen.png

Svensk Handel mötte Riksdagens civilutskott

Sidor - svenskhandel.se

Webbinariet leds av experter från Svensk Handel, Svensk Handel Juridik och Näringslivets Producentansvar, och går igenom vad som är nytt i regelverket, vad som gäller för olika typer av förpackningar – och vad du som producent eller återförsäljare behöver göra redan nu.

svensk-handels-guide-gallande-ppwr.pdf

viktiga-datum-ppwr.pdf

ppwr-webbinarium-playknapp.png

Webbinarium: PPWR

Hur kan vi göra för att skydda oss bättre mot just kaffestölder?

Månadens fråga – Skydd mot kaffestölder

Du är långt ifrån ensam, Lisbeth – kaffe har alltid varit en eftertraktad vara som alltid placerat sig Topp 5 men på senare tid har den blivit ännu mer stöldbegärlig med anledning av prisökningen. Det är lätt att plocka på sig, enkelt att sälja vidare och har ett högt värde i förhållande till sin storlek. För tjuvarna är det en produkt som kombinerar låg risk med hög belöning, särskilt när den är placerad i hyllor med begränsad uppsikt.

För att minska risken för kaffestölder rekommenderar vi:

Alla i teamet bör känna till aktuella tillvägagångssätt, stöldmönster och vilka varor som är särskilt utsatta – som kaffe. Genom att prata om stölder som ett gemensamt ansvar ökar vaksamheten och handlingsberedskapen i hela butiken.

🔸 Om någon tittar efter dig i butiken – gå dit.

Personer som aktivt söker ögonkontakt med personal kan vara antingen hjälpsökande kunder – eller tjuvar som försöker kontrollera var du befinner dig. Genom att närma dig dem visar du närvaro, vilket i sig har en starkt brottsförebyggande effekt.

🔸 Se till att butiken har ett system för att påkalla uppmärksamhet.

Vid misstanke om stöld är det viktigt att personalen snabbt och diskret kan larma kollegor. Det kan vara kodord i högtalarsystemet, sms-grupp eller en förbestämd signal. Tydliga rutiner gör att ni kan agera samordnat utan att skapa otrygghet i butiken.

🔸 Gör en ”svinnkarta” för att kartlägga stölderna.

Anteckna var i butiken stölder oftast sker och när på dagen de inträffar. En enkel karta kan snabbt ge en översikt över problemområden – till exempel om varor nära utgången ofta drabbas.

🔸 Gå regelbundet förbi ”hotspots”.

När ni vet vilka områden som är mest utsatta – visa personalnärvaro där ofta. Tjuvar ogillar uppmärksamhet, och en medarbetare som rör sig i området kan vara tillräckligt för att avskräcka.

🔸 Överväg speglar eller kameror vid dolda utrymmen.

Hörn, hyllgavlar och gångar med begränsad sikt är attraktiva för tjuvar. En enkel spegel eller en synlig kamera (även attrapper) kan ge både personal och kunder bättre översikt – och fungera avskräckande.

🔸 Placera stöldbegärliga varor väl synliga.

Produkter som ofta stjäls bör stå där personalen naturligt har uppsikt – till exempel nära kassan eller bemannade stationer. Undvik att placera dessa varor nära utgångar eller i avskilda delar av butiken.

🔸 Överväg att inte ha alltför mycket kaffe på hyllan.

Ett tråkigt råd, för vi vill alla ha snygga, fyllda hyllor. Men ibland kan det vara nödvändigt för att försvåra stora stölder.

🔸 Har du drabbats – eller har du ett tips?

! Genom att rapportera incidenter och tips hjälper du inte bara dig själv, utan också andra handlare att hålla sig ett steg före tjuvarna.

fraga-kaffe.png

Månadens fråga Maj 2025

Svensk Handel har genom Marie Enhörning deltagit som experter i utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön. Svensk Handel har inkommit med ett särskilt yttrande med anledning av utredningens förslag, och vill med detta remissvar hänvisa till inlämnat särskilt yttrande, med huvudsakligt innehåll enligt nedan.

Henrik Ekelund, Enhetschef Näringspolitik

Marie Enhörning, Näringspolitisk expert

250508-sou-2025-5-omradessamverkan.pdf

remisser-900.jpg

ReRemissyttrande Avgift för områdessamverkan – och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö

Nyheter - debattartikel

Näringslivet och företagsamheten är grunden för vårt välstånd. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera försvaret.

Få svenskar har upplevt oroligare tider än de vi lever i i dag. Med krig i vårt närområde och en växande global osäkerhet där den internationella ordning som rått sedan andra världskriget är under press. Ekonomi, jobb och tillväxt kan kännas mindre viktiga när frågor om försvaret av vår självständighet och demokrati dominerar agendan.

Det finns också en risk att behovet av ett starkare försvar och ett mer robust samhälle leder till den felaktiga slutsatsen att staten måste ha en mer styrande roll i ekonomin. Att vi inte litar på kraften i en öppen marknadsekonomi, utan i stället sätter tilltron till centrala och byråkratiska system. Allt oftare hörs argumentet om ”marknadsmisslyckanden” och att politiken måste ”ta tillbaka kontrollen” över olika samhällsområden. Illusionen om att ”ta tillbaka kontrollen” har som bekant varit ett genomgående tema i den politiska debatten inte bara i vårt land. Från Brexit till Donald Trumps strafftullar har löftet om det starka politiska ledarskapet visat sig vara just en illusion.

Sverige måste välja en annan väg. Vi ska vara ett land som är starkt för att vårt näringsliv är framgångsrikt och det kan det bara vara i en fri och öppen ekonomi. Alternativet är inte styrka genom politisk kontroll, utan svaghet genom bristande förmåga. Historien visar att attacker på påstådda ”marknadsmisslyckanden” nästan alltid leder till verkliga ”politikmisslyckanden”.

Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Det är innovationskraften, arbetet, affärsmannaskapet och förmågan att konkurrera med de bästa som gör oss rikare och tryggare. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så.

Erfarenheten från pandemin talar ett tydligt språk. Det var tiotusentals företag av alla storlekar som fick samhället att fungera. De tog fram vacciner, medicinsk utrustning och läkemedel, såg till att hyllorna i våra butiker var fyllda och att det gick att arbeta också på distans. Staten och näringslivet hade olika viktiga roller. Men motståndskraften och nytänkandet kom inte uppifrån genom politiska dekret, utan nerifrån genom enskilda människors initiativkraft, vilja och förmåga att lösa problem.

Sverige kom tillbaka starkare. Därför att vi lät individer och företag göra det de är bäst på. Och Europa kom tillbaka för att vi lät handelsvägar och marknader vara öppna. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens organisation i Sverige. Vi bevakar och agerar i företagens omedelbara intressen. Men vårt uppdrag är bredare, långsiktigare och viktigare än så. Svenskt Näringslivs uppdragsgivare är inte bara dagens företag, utan också morgondagens.

Det långsiktiga uppdraget är att värna och förbättra förutsättningarna för att Sverige är ett land där det är möjligt att skapa och utveckla företag utifrån nya idéer. Att skatter och regleringar är konkurrenskraftiga, att vi har utbildning och forskning i världsklass, att infrastrukturen fungerar, att handeln inom EU är öppen och att vi tillsammans med andra försvarar den globala frihandeln när den nu är under attack.

Det är ett evigt uppdrag och över decennierna har hoten och möjligheterna kommit och gått. Från löntagarfondsstriden och arbetet för att Sverige skulle bli del av Europasamarbetet. Till dagens frågor där kraven på ”kontroll” riskerar att kväva företagande och innovationskraft på viktiga tjänsteområden som vård, skola och omsorg eller där dagligvaruhandeln attackeras för ”övervinster” när globalt stigande livsmedelspriser slår igenom också i Sverige. Men kraven att ”ta tillbaka kontrollen” stannar inte där. Kraven på återreglering och förstatligande sträcker sig in i många andra tjänste- och varumarknader.

Den politiska opportunismen riktar sig ofta mot enskilda branscher, men drabbar hela vårt ekonomiskpolitiska system. Den svenska marknadsekonomin bygger på enskild äganderätt och avtalsfrihet, inklusive en arbetsmarknad där parterna och inte politikerna bestämmer villkoren. Den fria ekonomin lyfte vårt land från djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder. Det har inte varit en rak resa och från tid till annan har de grundläggande förutsättningarna för marknadsekonomin kommit ifrågasättas eller inskränkas. Alltid till priset av en svagare ekonomisk utveckling och sämre möjligheter för den enskilde.

Svenskt Näringsliv kommer fortsätta att slå vakt om det som gör vårt land rikt, starkt och motståndskraftigt. Det som gör att vi som bor här tillsammans kan bygga en bättre framtid. I oroliga tider blir denna uppgift ännu viktigare. Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering. För att det kommer göra vårt land fattigare. Men också – och viktigare – för att det kommer göra vårt land svagare.

Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle är en ödesfråga för Sverige.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen

Lagar och regler