Nyheter - generell

Direktivet syftar till att skapa harmoniserade regler på EU:s inre marknad och att skydda konsumenter mot greenwashing. Reglerna fastställer gemensamma kriterier för hur företag ska underbygga och kommunicera miljöpåståenden.

Eventet startade med en presentation av lagförslaget från Svensk Handel och Skogsindustrierna, med efterföljande paneldiskussion. Panelen bestod av Eva Funcken från EU-kommissionen, Dimitri Vergne, från Europeiska konsumentorganisationen BEUC, Roberta Dessi från Inter IKEA Group och Sofia Krigsman från Essity. På plats var företrädare från Europaparlamentet, branschorganisationer, medlemsföretag och regionkontor.

Medvetna och hållbara val för konsumenter

Den sammanfattande bilden från seminariet är att konsumenter fortsättningsvis är mycket intresserade av att kunna göra hållbara miljöval och därmed behöver kunna få relevant information. För företagen är det av största vikt att det blir tydligt hur man får lov att göra ett miljöpåstående, exempelvis vad som krävs kopplat till bevisning och verifiering. I dessa avseenden är reglerna oklara och det finns en tydlig risk för olika tolkningar i medlemsstater när direktivet väl ska implementeras.

Att beskriva ett företags hållbarhetsarbete är en nyckelkomponent för framtida konkurrenskraft och för att underlätta medvetna val för konsumenter.

Svensk Handel arbetar för att få en tydlig och proportionerlig lagstiftning på plats. Detta är nödvändigt för att skapa ett regelverk som behåller incitament för våra svenska företag att fortsätta investera i sitt hållbarhetsarbete.

Med otydliga regler och hårda påföljder vid brott mot lagstiftningen finns en risk att företag väljer att inte kommunicera om sitt hållbarhetsarbete, så kallad greenhushing.

Denna risk är något som EU-lagstiftaren behöver ta på allvar om våra europeiska företag ska vara konkurrenskraftiga - både vad gäller den inre marknaden men också i en global kontext.

Både Europaparlamentet och Europeiska rådet kommer arbeta vidare med förslaget under hösten. Det finns ännu ingen fastställd tidslinje för när lagförslaget kan förväntas träda i kraft. Svensk Handel fortsätter att bevaka frågan på EU-nivå.

green-claims-1-1240x600.png

Seminarium om Green Claims i Bryssel

I programmet presenteras 22 förslag på åtgärder som krävs för att återupprätta ett rättssäkert samhälle, där även brott av mindre karaktär tas på allvar. Åtgärderna utgår från ett handelsperspektiv, men många av åtgärderna skulle också ha en positiv inverkan på att skapa tryggare samhällen. Här är sex huvudpunkter.

1) Upprepad brottslighet måste bestraffas hårdare – avskaffa mängdrabatten

Mängdrabatten gör det i princip riskfritt att återkommande stjäla i butiker, i synnerhet för personer som samtidigt misstänkts för grövre brott. Detta eftersom exempelvis ringa stöld inte påverkar straffvärdet om personen blir dömd för ett grövre brott. Utgångspunkten måste vara att fler brott än det grövsta ska räknas in i bedömningen av straffvärdet vid en straffmätning. Dagens mängdrabatt måste därför slopas. I stället vill Svensk Handel se en straffmätning som dels leder till att varje begånget brott utreds, dels innebär en straffskärpning för upprepad brottslighet.

2) Prioritera att utreda brott som förhållandevis enkelt kan klaras upp

Svensk Handel kräver nolltolerans mot mängdbrott. Det i sin tur kräver att polis, åklagare och domstolar genom sitt agerande signalerar att stävjandet av denna typ av brottslighet är prioriterad. Ett tydligare brottsofferfokus och en förståelse för hur denna typ av brottslighet påverkar människors vardag behöver genomsyra myndigheternas arbete.

3) 10 000 fler poliser – Sverige ska nå EU-snittet i polistäthet

Sverige ligger i botten bland EU:s medlemsstater vad gäller antalet poliser per invånare. Sverige behöver fler poliser för att kunna hantera dagens situation. Den tidigare regeringens mål om 38 000 polisanställda, varav 26 200 poliser, till 2025 ser ut att misslyckas. Dagens 22 000 poliser ska bli drygt 4 000 fler inom ett år. De senaste fem åren har antalet poliser ökat med i snitt 388 årligen. Med den ökningstakten nås regeringens uppsatta mål om 26 200 poliser först om drygt 10 år. Det är viktigt att polisen har en lokal närvaro, vilket skapar en större känsla av trygghet.

4) Kriminalisera utförseln av stöldgods

I augusti 2021 fick tullen utökade befogenheter och möjlighet att ingripa mot misstänkt stöldgods på väg ut ur landet. Det innebar dock bara att de har möjlighet att ingripa om de råkar hitta stöldgods i samband med tullkontroll. Det föreslås nu kriminalisering av utförsel av stöldgods vilket medför att Tullverket kan göra riktade kontroller mot just utförsel av stöldgods. Det polisiära arbetet mot aktörer som befattar sig med stulna varor behöver stärkas. Prioriterade platser bör vara marknadsplatser (såväl fysiska som digitala), butiker och restauranger där det kan misstänkas att handel med stulna varor pågår.

5) Involvera handeln i kommunernas brottsförebyggande arbete

Näringslivet och handeln spelar en stor roll i att skapa trygghet för invånare och besökare i ett område. Sveriges kommuner har sedan juli 2023 ett nytt lagstiftat brottsförebyggande uppdrag i vilket samverkan med näringslivets aktörer lyfts fram som en viktig del. En kommun som önskar vara framgångsrik i sitt brottsförebyggande arbete måste lägga stor vikt vid att attrahera näringsidkare och skapa förutsättningar för en stark handel. Enbart genom samverkan kan det brottsförebyggande arbetet bli verkligt effektivt. Svensk Handel vill bidra med kunskap och engagemang till landets kommuner om såväl vikten av att samverka men också hur handelns medverkan i samverkansprojekt kan säkerställas.

6) Effektivisera lagen om tillträdesförbud

Lagen om tillträdesförbud till butik trädde i kraft 1 mars 2021 och möjliggör att personer kan dömas att inte få besöka en viss butik. Tillträdesförbudet har visat sig mycket effektivt. Dessvärre avslås hälften av butikernas ansökningar om tillträdesförbud och många gånger sker det på felaktiga grunder. Svensk Handels kartläggning visar att många åklagare, i strid mot förarbetena, kräver att personen ska ha lagförts mot den aktuella butiken för att döma ut ett tillträdesförbud. Svensk Handel anser att en utvärdering krävs för att fler tillträdesförbud kan dömas ut.

sakerhetspolitiska-programmet.jpg

Sex åtgärder för en tryggare handel

Sidor - svenskhandel.se

Arbetsmarknaden, inflationen och konkurrenskraften målades upp som tre stora ekonomiska utmaningar som EU står inför. EU:s konkurrenskraft blev extra uppmärksammat, där den snedvridna konkurrensen från Kina blev särskilt framhävd. Von der Leyen betonade behovet av att stärka Europas konkurrenskraft på global nivå och förenkla företagens möjligheter att bedriva verksamhet i EU. Även EU:s gröna giv var en central del av talet och von der Leyen menade att detta initiativ var ett svar på den pågående klimatkrisen, men också ett ambitiöst styrmedel för investeringar och innovation. Svensk Handel arbetar aktivt i många av de lagstiftningsfiler som presenterats, för att säkerställa att handelns perspektiv tas i beaktande i den gröna omställningen.

Utmaningar, möjligheter och kommande lagstiftning

När Europas utmaningar kom på tal bekräftade von der Leyen att ett lagförslag om att minska företagens rapporteringsskyldigheter med 25% kommer att presenteras innan året är slut. Detta lagförslag kommer även att ha en nationell tillämpning och särskilt inriktas på att underlätta bördan för små- och medelstora företag. På samma tema introducerade von der Leyen även en 

som kommer att ta in synpunkter från små- och medelstora företag och rapportera direkt till Kommissionens ordförande i syfte att belysa de utmaningar som de står inför. Målet är att minska regelbördan och integrera ett SME-perspektiv i både redan presenterade och kommande lagstiftningsförslag.

Artificiell intelligens blev även ett framträdande ämne i von der Leyens tal, där hon antydde att EU bör gå i spetsen och inrätta ett globalt ramverk för AI. Von der Leyen betonade vikten av att AI utvecklas på ett ansvarsfullt sätt, med ett människocentrerat perspektiv. I samband med detta nämnde von der Leyen AI-akten, som ett efterföljansvärt exempel. Svensk Handel har under en lång tid följt AI-akten, som ännu inte är antagen, för att säkerställa att den inte hämmar innovation eller företags konkurrenskraft.

Talet höll ett tydligt fokus på industrin från Von der Leyens perspektiv, men de områden som särskilt nämndes – hållbarhet och AI – är prioriterade för Svensk Handels arbete.

ursula-von-der-leyen-16x9.png

EU:s linjetal 2023

Nyheter - pressmeddelanden

Skatten på plastpåsar infördes 2020. Svensk Handel var tidigt starkt kritiska till skatten, som inte fyller något miljösyfte, utan i första hand är ytterligare en skatt som drabbar hushåll och företag ekonomiskt.  

Redan före införandet av plastpåseskatten hade handelns egna åtgärder bidragit till stora sänkningar av konsumtionen av miljöskadliga plastkassar. Konsumtionen låg väl i linje med EU:s minskningsmål. 

- Att arbeta hållbart har länge varit en mycket högt prioriterad fråga i branschen och svenska handelsföretag är generellt föregångare i det arbetet. Studier och livscykelanalyser har visat att inga miljö- eller klimatvinster har uppnått genom plastpåseskatten, säger Martin Kits och fortsätter: 

- Plastpåseskatten är en grönsminkad skatt som snarare haft negativa än positiva miljöeffekter. Vi hoppas att regeringen nu också tar sitt förnuft till fånga och avskaffar andra skadliga punktskatter, exempelvis elektronikskatten, som i likhet med plastpåseskatten snarare är ett uttryck för politisk greenwashing än en åtgärd som förbättrar miljön. 

plastkassar-16x9.png

Svensk Handel välkomnar avskaffandet av plastpåseskatten

Viktig information om den nya förordningen och vad den innebär för dig som handelsföretag, samt vad du behöver göra nu.

Utökat producentansvar för förpackningar

webbinarie-producentansvar-forpackningar.jpg

Webbinarium: Utökat producentansvar för förpackningar

Under hösten och vintern 2023 väntas Europeiska rådet och Europaparlamentet formulera sina positioner gentemot förslaget. 2024–2025 förväntas förhandlingar och beslut, dock finns det risk att processen eventuellt påverkas av Europarlamentsvalet 2024. Lagstiftning kan förväntas träda i kraft 1,5 – 2 år efter beslut. För att vara redo i tid är det en god idé att börja förbereda sin verksamhet redan nu.

Med utökat producentansvar för textilavfall menas att alla de aktörer som sätter textilprodukter på EU:s marknad ska få ett större ansvar över återanvändning och återvinning. Grundtanken från EU-kommissionen är att skapa ett harmoniserat producentansvar så synergier och stordriftsfördelar i att hantera den stora volymen textil kan främjas.

Vad som dock har skett är att flera nationella system redan håller på att införas i exempelvis Spanien, Belgien, Nederländerna och Norge, med lika olika struktur. EU-kommissionen hoppas dock att alla länder ska anpassa sig till deras vision, som bland annat innebär att den som sätter textilprodukter på EU:s marknad ska betala kostnader för insamling, sortering och bearbetning, både för återbruk och återvinning.

Företag måste ansluta sig till producentansvarsorganisation

Företag måste vara registrerade hos en producentansvarsorganisation och betala avgift för att produkten sätts på marknaden. Producentansvarsorganisationen ska upprätta ett separat insamlingssystem för använda textilier och avfallstextilier i omfattning, inklusive kostnadsfri insamling av avfall som genereras av idéburna företag.

Alla textilaktörer på EU:s marknad ska samlas i ett register och det tydliggörs även att e-handelsplattformar ska säkerställa att producentansvarsavgiften betalas även om säljaren finns i tredje land.

Svensk Handel har efterfrågat och bevakat frågan om producentansvar i flera års tid då det, tillsammans med en fungerande textilavfallshantering, är avgörande i strävan efter industrialiseringen av en cirkulär värdekedja för textil. Därtill är det av stor vikt att digitala system och infrastruktur kommer på plats för att hantera behovet av storskaliga lösningar.

Detta kan du göra för att förbereda dig och din verksamhet:

Läs mer om generellt producentansvar för handeln

textilatervinning.jpg

Cirkulära värdekedjor för textil – snart verklighet

Nyheter - säkcenter

Hej Johan och tack för en intressant fråga.

När det gäller GDPR så finns det inga hinder för ett företag att lämna ut personuppgifter, övervakningsfilm med mera till Polismyndigheten vid en pågående förundersökning.

Om polisen kontaktar företaget och begär ut dokumentation/övervakningsfilm som anses motiverat eller påkallat av en pågående utredning kan man lämna ut dokumentationen. Beslut om vilken typ av dokumentation, bevis som ska inhämtas fattas av en förundersökningsledare. Själva inhämtandet kan utföras av polisman eller en civilanställd handläggare/utredare.

Det finns inget formellt krav på att polisen ska förevisa någon skriftlig begäran eller kvittens för att kunna få ut dokumentation från företaget. 

Flera större företag har däremot egna blanketter där en polisanställd som inhämtar dokumentationen får skriva på/kvittera med ett anställningsnummer/bricknummer efter uppvisande av en giltig tjänstelegitimation. (ej namn, personnummer på polisanställd) Detta som en extra försiktighetsåtgärd för företaget i fråga. 

Svensk Handel har i dagsläget ingen motsvarande blankett, då det inte finns formella krav på sådan för utlämnande av dokumentation vid pågående förundersökning.

manadens-sakerhetsfraga.jpg

Månadens fråga - Lämna ut uppgifter?

För att underlätta tolkningen av den nya förordningen bildas nya producentansvarsorganisationer. Svensk Handel har tillsammans med flera andra aktörer inom handeln bildat Näringslivets Producentansvar (NPA) . NPA ersätter Svenska Förpackningsinsamlingen AB (FTI) från och med årsskiftet 2023/24. 

Som producent måste du enligt förordningen vara ansluten till en producentansvarsorganisation senast den 1 november 2023. 

sko-i-lada.jpg

Checklista - Ditt utökade producentansvar för förpackningar

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Avtal 2023

Arbetsmarknad

Det här gör Svensk Handel

Återbetalning vid returer

Lagar och regler