Nyheter - säkcenter

Publicerades på Varningslistan i augusti 2022 men har under januari gjort ännu ett utskick med rubriken ”Meddelande om konkurs” till företagare som tidigare har haft pågående ärenden med Maritimox AB (Nordisk Krafthandel AB). Ärendena med elbolaget som de hänvisar till är flera år gamla. I brevet skriver Collectum Solutions att de kommer att söka om konkurs mot mottagaren av brevet om de inte betalar.

I augusti vände de sig till företag som sedan tidigare hade pågående ärenden med Förvaltningsel och Svensk El.

Var uppmärksam på att du kan vara betalningsskyldig för den el som du har förbrukat OM ett bolag levererat el till dig, men priset måste då överensstämma med det avtal som ligger till grund för fakturan. Säkerställ att den som faktiskt levererar din el är ett företag som du litar på och att det pris du betalar är detsamma som ni kommit överens om.

Publicerades på Varningslistan i april 2022.

Säljare från Förenade Företagen ringer upp angående Google-tjänster och får det att låta som att man är deras nuvarande kund. Efter samtalet så skickar de en faktura. Detta trots att man aldrig har varit deras kund och det aldrig funnits något avtal. 

Publicerades på Varningslistan i mars 2022.

 skickar ut erbjudanden som flertalet företagare uppfattar som fakturor. På erbjudandet finns en uppmaning om att betala 4875kr senast den 30 sep 2021. I det finstilta står det dock att det endast är ett erbjudande om en webhostingtjänst.

flest-klagomal-900.jpg

Bluffbolagen som drabbat flest företag i februari 2023

Företagare vittnar om att de blivit uppringda av S-Chem AB och erbjudits "kostnadsfria produkter" eller en "gratis provleverans". Företagarna har därefter fakturerats för dessa "gratisprodukter" oberoende utav om de tackat ja eller nej till erbjudandet. I vissa fall har man dessutom blivit fakturerad utan att produkter levererats.

Säljare från Gmonkey ringer upp angående Google-tjänster och får det att låta som att de ringer från Google, eller en samarbetspartner till Google. Efter samtalet så skickar de en faktura. Detta trots att man aldrig har tackat ja till någon tjänst.

Den inledande kontakten sker via mejl där bedragaren utger sig för att vara en medarbetare inom ert företag eller förening. Bedragaren sänder mejl till en person på ekonomiavdelning eller motsvarande och försöker förmå denne att skyndsamt göra utbetalningar på stora belopp till utlandet och hänvisar till en obetald faktura. Mejlet som ser ut att komma från någon på ert företag eller förening, kommer i själva verket från bedragaren.

Varningslista 900x280.png

Tre nya bolag åkte upp på Varningslistan under februari

Tack för din fråga som berör ett viktigt område – risken att utsättas för penningtvätt.

Riksdagen beslutade 2017 att anta en ny penningtvättslag som gäller från den 1 augusti 2017. Detta innebär att handlare som yrkesmässigt säljer varor mot kontant betalning måste göra en riskbedömning av sina kunder vid varje köp som överstiger 5 000 euro. De måste också ha kundkännedom och dokumentation på alla transaktioner och rapportera misstänkta transaktioner till myndigheterna. De nya kraven på handlare gäller inte bara försäljning av varor, utan också tjänster som hotellvistelser och restaurangbesök.

Den nya lagstiftningen innebär även ett utökat krav på rutiner för handelsföretag som tar emot kontant betalning på 5 000 euro och uppåt. Företagen måste göra grundläggande åtgärder så som att fysiskt kontrollera sedlar i butiken som kunden önskar betala med. Det innebär också att det måste upprättas administrativa funktioner för god kundkontroll samt intern redovisning.

Sammanfattningsvis finns det egentliga inga direkta hinder för butiker att ta emot stora summor pengar i kontanter så längre de kan garanteras att pengarna inte kommer från kriminell verksamhet. Men för att undvika de omfattande åtagande som det innebär, rekommenderar Svensk Handel att man inte tar emot mer än 45 000 kronor i kontant betalning.

fragetecken-900.jpg

Månadens fråga - Hur mycket får man egentligen ta emot kontant?

Gärningspersonerna som ofta jobbar i par går in i butiker med ryggsäckar. De cirkulerar runt i butiken ett tag innan de går till kaffehyllan där de snabbt lastar sina ryggsäckar fulla med flertalet kaffepaket. Så snart ryggsäckarna är fulla lämnar gärningspersonerna butiken genom att passera kassan, utan att betala för kaffepaketen.

kaffepaket-16x9.png

Organiserade stölder av kaffepaket med hjälp av ryggsäck

Under de senaste dagarna har vi på Svensk Handel fått in anmälningar om stöld genom inbrott i kiosker/servicebutiker. Gärningsperson tog sig in i butiken under natten genom att krossa ett fönster i entrédörren. Väl inne i butiken riktar man in sig på att stjäla bland annat frimärken och e-cigaretter. 

glaskross-16x9.png

Stöld av frimärken och e-cigaretter genom inbrott nattetid i kiosk/servicebutik

Varorna packar de sedan ner i medhavda ryggsäckar eller påsar. Gärningspersonerna jobbar ofta i par, där en drar på sig uppmärksamhet eller täcker den andre som plockar på sig varorna. Därefter går de lugnt ut ur butiken, utan att betala för sig. På bilden ser vi ett exempel på ett uppbrutet varularm som gärningspersonerna lämnade efter sig.

larmknappar-16x9.png

Små verktyg används för att plocka bort varularm

Nyheter - generell

Svensk Handels Trygghetsbarometer för det fjärde kvartalet 2022 visade att mer än var tredje handlare uppger att de utsatts för stöld eller ringa stöld under den senaste tiden. Det finns flera exempel bland Svensk Handels medlemmar där butikerna försett hela kyldiskar med lås, valt att ha köttet bakom disk eller i värsta fall inte exponerat produkterna överhuvudtaget. Och bilden från handeln är samstämmig - det rör sig om beställningsjobb och köttet som stjäls säljs vidare till mindre nogräknade butiker och restauranger.

Trenden är oroväckande och konkreta åtgärder måste till då problemet riskerar att få negativ påverkan inte bara på handeln utan på hela livsmedelskedjan. Att butiker idag överväger att stänga igen till följd av upprepade stölder är helt oacceptabelt.

I december 2022 tog Svensk Handel initiativ till ett första rundabordssamtal kring den aktuella problembilden. Onsdagen den 15 mars var det dags för ett uppföljningsmöte i Svensk Handels hus med syfte att diskutera konkreta åtgärdsförslag för att minska stölderna av kött. Uppslutningen var stor, representanter från Polisen, Skatteverket, Sveriges kommuner och regioner (SKR) Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och företrädare från Sveriges största livsmedelskedjor var alla representerade.

Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver inledde och levererade en nulägesbild. Därefter talade Pär Bygdeson, vd för  Livsmedelshandlarna om situationen och presenterade resultatet av den enkät de skickat ut till 791 livsmedelshandlare i Sverige. Den visade att hela 70 procent av respondenterna drabbats av ökade köttstölder de senaste fyra månaderna.

– Vi kan se att det är lite av ett storstadsfenomen. Många berättar tyvärr om nedlagda ärenden och tystnad från polisen, säger Pär Bygdeson.

Livsmedelsinspektör Anders Zetterlund från Miljöförvaltningen i Malmö stad berättade hur man gått till väga för att förebygga problemet i Malmö.

– Vi utför spårbarhetskontroller av livsmedel dagligen. 200 gånger om året utför vi myndighetsgemensamma kontroller hos bland annat livsmedelsföretag med Polisen, Kronofogden och Arbetsmiljöverket. Livsmedelsfordonskontroller utförs fyra gånger om året på utvalda platser. Även informationsutbyte med andra myndigheter är en viktig insats, säger Anders Zetterlund.

Dagen avslutades med livliga diskussioner runt bordet med fokus på åtgärdsplaner. Några av de punkter som togs upp var:

– Vi måste angripa problemet från andra hållet. Om det ses som en risk att befatta sig med stöldgods kommer efterfrågan på det stulna köttet att minska. Kommunerna har ett viktigt uppdrag och tillsammans med berörda aktörer tror jag att vi kan göra skillnad på riktigt, säger Nina Jelver.

kraftsamling-mot-kottstolder-16x9.png

Gemensam kraftsamling mot organiserade köttstölder

I flera fall går gärningspersonerna in i butiken och plockar var sin kundkorg. Därefter turas de om att ta rundor förbi köttet, som de lägger ner i sina kundkorgar. Vi ser att de brukar täcka över köttet med andra varor. När de har fyllt sina korgar med kött så går de till ett dolt utrymme. En håller då utkik medan den andre lastar över köttet i medhavd väska. Korgarna lämnas kvar och gärningspersonerna går lugnt ut ur butiken med väskan full av kött. Vi ser att de framför allt riktar in sig på nötkött.

kottstold-16x9.png

Stöld av större mängder kött i Märsta

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Avtal 2023

Det här gör Svensk Handel

Återbetalning vid returer

Driftstopp i kassasystemet

Kom igång med Swish i butiken

Guide: Certifierat kassaregister

Swish Företag – ett bra alternativ till kontanter

Öresavrundning – detta gäller

Måste jag acceptera både kort och kontanter

Freja eID

Inte längre giltigt att godkänna kortköp med signatur

Sedelutbytet

Kontakta vår expert

Vill du vara med och forma framtidens betalmarknad?

Betalfrågor

Allt du behöver veta om brexit

Är ditt företag redo för brexit?

Checklista för förberedelser inför brexit

Brexitnytt v. 13

Brexitnytt v. 12

Brexitnytt v. 11

Brexitnytt v. 10

Brexitnytt v. 9

Brexitnytt v. 8

Brexitnytt v. 51

Brexitnytt v. 50

Brexitnytt v. 49

Brexitnytt v. 48

Brexitnytt v. 46 och 47

Brexitnytt v. 45

Brexitnytt v. 44

Brexitnytt v. 43

Brexitnytt v. 42

Brexitnytt v. 41

Brexitnytt v. 40

Brexitnytt v. 39

Brexitnytt 2018-2019

Övergångsperioden är slut

Brexit: Nytt handels- och samarbetsavtal mellan EU och Storbritannien

Brexit

Viktigt om dataskydd

Vägledning om personuppgifter

Riktlinjer för kakor (cookies)

GDPR – Tolkningsguide

Checklista GDPR nya dataskyddsförordningen

Webbinarium om nya UTP-lagen

Kontakta våra experter

Dataskydd och integritet

Det här gör Svensk Handel inom internationell handel och digitalisering

Legala krav på e-handelsplattformar

Konsumenträttighetsdirektivet

Utvärdering av Konsumenträttighetsdirektivet (Distansavtalslagen)

Öppna EU:s inre marknad

Sanktionskrav från offentliga köpare

EU och internationell handel

Avflytt – så fungerar det

Störningar i din lokal – så fungerar det

Uppsagt hyresavtal – så fungerar det

Process i hyresnämnden - så fungerar det

Indirekt besittningsskydd - så fungerar det

Hyresguiden

Hyreshöjningarna är nu ett faktum

Webbinarium om rådande kostnadsökningars inverkan på hyrorna

Index- och fastighetsskattetillägg i hyresavtal

Hyresdatabasen

Lagkrav belysning

Hyresfrågor

Frågor och svar om företagsaktsamhet

FAQ om produktpass

Hållbarhet på Clas Ohlson

Hållbarhet på Lindex

Svensk Handel kommenterar EU:s klimatinitiativ ”Fit for 55”

Svenska handlare bäst på hållbarhet

Begagnatmarknaden växer inom partihandeln

7 tips för att minska webbutikens returer

AI-modeller kan stärka både hållbarhet och affär

Plastpåseskatten - Skatt på plastpåsar

10 tips för hållbar handel

Råd om farliga kemikalier i varor

När kunderna frågar om farliga ämnen i varor

Svensk Handels djurskyddspolicy

Informationsplikt om plastbärkassars miljöpåverkan

Krav på att ta emot elavfall i butik – har din butik koll?

Så mycket dyrare blir mobilen och tvättmaskinen

Smarta vägval för hållbar handel

Ny lag om hållbarhetsredovisning

REACH - kemikalielagstiftningen

Webbinarium: Hur påverkar de tuffa ekonomiska tiderna konsumenternas syn på hållbarhet?

Hållbar handel

Tillgänglighetsdirektivet

Trygg e-handel

Informationsplikt om Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och tvistlösning online

Säkerhet