Nyheter - säkcenter

Skärpt cybersäkerhetsarbete och ökad digital motståndskraft, stärkt livsmedelsförsörjning och förändrade spelregler i internationell handel.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lanserade i april Cybersäkerhetskollen 2025. Cybersäkerhetskollen är ett verktyg för ökat motståndskraft och stärkt civilt försvar och ska stödja uppföljning och förbättring av verksamheters systematiska cybersäkerhetsarbete. Cybersäkerhetskollen kan vara till nytta för alla organisationer i samhället men riktar sig främst till samhällsviktiga verksamheter som omfattas av NIS-lagstiftningen.  

De rapporter som inkommit till MSB efter 12 september kommer att resultera i en sammanställd nationell lägesbild över det systematiska cybersäkerhetsarbetet. Ju fler som rapporterar in resultat, desto bättre lägesbilder kan skapas för fler sektorer.  

Svensk Handel uppmanar företag att genomföra Cybersäkerhetskollen, både för att få en bild av sin egen cybersäkerhet och förslag till förbättringar, och för att bidra till den samlade lägesbilden. Cybersäkerhetskollen pågår mellan 23 april och 12 september 2025.  

MSB kommer också under åren 2025-2027 att genomföra ”Övning av totalförsvar” (ÖTF). Kunskapshöjande aktiviteter och övningar kommer att genomföras under hela perioden för olika målgrupper med syfte att stärka Sveriges motståndskraft och förmåga i totalförsvaret utifrån ett systemperspektiv. De kunskapshöjande aktiviteterna är öppna och tillgängliga för alla organisationer som vill delta. Genom att ta del av webinarier m.m. bidrar du till att höja din organisations förmåga, och på så sätt stärka hela landets totalförsvar.  

Regeringen har i de senaste budgetarna satsat mycket pengar på att stärka landets försvarsförmåga. Bland annat ökade anslagen till det militära försvaret med nästan 13 miljarder kronor från 2024 till 2025. I vårändringsbudgeten som presenterades under april månad görs ytterligare satsningar, bland annat på den civila beredskapen i form av 16 miljoner kronor som delas ut till olika myndigheter för att stärka beredskapsstrukturen, säkerställa tillgång till samhällsviktig information och stärka samhällets motståndskraft mot desinformation. Dessa satsningar riktar sig främst mot olika delar av kulturområdet, då lärdomar från Rysslands invasion av Ukraina visat att riktade attacker gjorts mot kultur- och kulturarvsinstitutioner och historiska monument som en del av krigsföringen. Satsningar görs även för att öka befolkningens kunskap och förmåga att förstå informationsflödet, och satsningar kommer göras för att stärka medie- och informationskunnighet hos hela befolkningen i en tid av artificiell information och desinformation.  

Regeringen satsar på beredskapsstrukturen i vårbudgeten - Regeringen.se

Svensk Handel ingår genom VD Sofia Larsen i Regeringens tvärsektoriella näringslivsråd. Under april månad genomfördes ett studiebesök till Finland för att utbyta erfarenheter om ländernas arbete med försörjningsberedskap och privat-offentlig samverkan.  Rådet leds av minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, som också medverkade vid mötet, liksom försvarsminister Pål Jonson och H.K.H. Kronprinsessan Victoria.  

Näringslivsrådet besöker Finland tillsammans med H.K.H. Kronprinsessan Victoria - Regeringen.se

Sedan besöket i Finland har Regeringen beslutat att ge MSB i uppdrag att inleda förberedelser för en gemensam planering för försörjningsberedskap med Finland för att ytterligare stärka det nära och långtgående bilaterala försvarssamarbetet mellan länderna. Svensk Handel följer arbetet nära genom näringslivsrådet, och därtill hörande grupp av experter från respektive medverkande organisation.  

Sverige ska stärka försörjningsberedskapen tillsammans med Finland - Regeringen.se

MSB inleder gemensam planering med Finland inom försörjningsberedskapsområdet | MSB

Svensk Handel har tillsammans med tre medlemsföretag, ICA, Coop och Axfood, tagit fram ett initiativ som ska stödja både humanitära insatser och nya eller fördjupade affärsförbindelser som stärker den inhemska ekonomin i Ukraina. Projektet bygger inledningsvis på tre primära delar;  

1. Ett snabbspår för ukrainska leverantörer 

2. Marknadsföring av ukrainska produkter 

3. Donationer av diverse utrustning eller pengar till Ukraina.  

Svensk Handel vill gärna att fler medlemsföretag engagerar sig, och uppmanas att tänka fritt kring hur man vill bidra – varje bidrag är viktigt! 

https://www.svenskhandel.se/nyheter/pressmeddelande/lansering-av-initiativet-handelslandet-sverige-for-ukraina

Cyberangrepp i form av bland annat ransomeware- och överbelastningsattacker mot företag fortsätter att genomföras, i ökad styrka och omfattning. Syftet med angreppen kan vara både att störa informationsflöden/sprida desinformation och att angripa samhällsviktiga tjänster, till exempel kritisk infrastruktur för betalningar och finansiella tjänster, vilket till stor del påverkar handeln. Under april har Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver genomfört webinarier för Svenskt Näringsliv om hur företagare skyddar sig mot cyberangrepp och hanterar dem ifall de inträffar. Webinariet går att se i efterhand och rekommenderas för den som vill veta mer om hur man ska agera om man blivit utsatt, och för att skydda sig mot framtida cyberangrepp.  

https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/skane/foretagare-fick-expertrad-om-skydd-mot-cyberangrepp_1230995.html

Svensk Handels podd om arbetsrätt ”Ajour” släppte ett specialavsnitt om handelns beredskap i krigstid och vad som händer med personalens anställning vid krig eller krigsfara i Sverige. Podden leds av arbetsrättsexpert Helena Olenmark tillsammans med arbetsrättsexpert Therese Götblad och hittas på Svensk Handels hemsida 

https://www.svenskhandel.se/ajour/totalforsvarsplikt

jordglob.png

Omvärldsbevakning maj 2025

Nyheter - generell

Svensk Handel har tagit fram en ny vägledning, med konkreta råd, för kommuner som vill stärka tryggheten i handelsmiljöer.

– Det brottsförebyggande arbetet i handelsmiljöer fungerar bäst när det sker i nära samverkan mellan kommunen, lokalt förankrad polis, butiksägare, fastighetsägare, och andra relevanta aktörer, säger Erik Mangen, säkerhetsexpert på Svensk Handel.

Vi vill ytterligare lyfta fram den viktiga roll handeln har att spela i det lokala brottsförebyggande arbetet.

Vägledningen riktar sig till kommunala tjänstemän, näringslivsutvecklare och andra som arbetar med trygghetsfrågor men är även ett stöd till lokalt förankrad polis. Den ger en tydlig bild av vad som krävs för att samverkan ska fungera i praktiken från ett handels- och näringslivsperspektiv.

pm-om-samverkan.pdf

pm-om-samverkan.png

Tillsammans för tryggare handelsplatser: Ny vägledning om samverkan mot brott

"Jag arbetar i butik och har märkt att det blivit vanligare att kunder filmar oss i personalen. Får de verkligen göra så?"

Får kunderna filma mig?

Tack för din fråga – den är högaktuell. Vi hör allt oftare från butiksanställda som blir filmade med mobiltelefon i jobbet. Det kan ske när någon blir tillrättavisad, nekas återköp eller inte får handla på grund av ålder. I vissa fall upplever personalen att personer kommer in i butiken i syfte att provocera, filma och skapa otrygghet.

Rent juridiskt är det inte förbjudet att filma i en butik i Sverige.

 Det är alltså tillåtet att ta fram mobilen och filma – även personal – så länge det sker på allmän plats eller inte bryter mot andra lagar. Men när någon filmar på ett sätt som är hotfullt, påträngande eller kränkande 

Det gäller särskilt om personen fortsätter filma trots att du tydligt ber dem sluta, eller om filmningen sker nära inpå, med provokationer eller upprepade trakasserier.

Att bli filmad i sin yrkesroll – mot sin vilja – är också en arbetsmiljöfråga. Du har enligt arbetsmiljölagen rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, och arbetsgivaren är skyldig att agera om du utsätts för hot, trakasserier eller kränkande behandling, även om det kommer från kunder eller externa personer.

Om filmning sker i syfte att skapa rädsla eller dominera personalen kan det också vara en form av maktdemonstration eller psykologisk påverkan – och bör tas på allvar. I vissa fall kan det finnas en koppling till organiserad påverkan mot butikspersonal.

fraga-kollektivavtal.jpg

Månadens fråga April 2025

Under en längre tid har vi sett hur priset på kaffe stadigt har stigit. Det gör det till ett hett eftertraktat byte i butikerna

När en vardagsvara som kaffe blir så pass dyr blir den också mer attraktiv för stöld – inte minst vid mer organiserade stölder. Mycket tyder på att kaffet som stjäls inte bara är för egen konsumtion, utan hamnar på den svarta marknaden där det säljs vidare.

Som livsmedelshandlare kan du redan nu förbereda din butik och din personal för att minska risken att bli drabbad.

Så går det ofta till – vanliga tillvägagångssätt:

Här följer några konkreta tips som både du och din personal kan tänka på för att förebygga stölder:

Genom att vara proaktiv, uppmärksam och samspelta i butiken kan ni försvåra för tjuvarna – och samtidigt skapa en tryggare miljö för både personal och kunder.

kaffevarning.png

Kaffe – en eftertraktad vara för tjuvar

Nyheter - debattartikel

I förra veckan aviserade Åklagarmyndigheten att gränsen för vad som utgör ringa stöld bör höjas från dagens 1 250 kronor, till 1 500 kronor.

I en tid när straffen för allvarliga våldsbrott skärps, är det svårt att förstå varför skyddet för näringslivet och äganderätten skulle försvagas.

Reaktionerna på Åklagarmyndighetens förslag har inte låtit vänta på sig. Vi har under veckan fört många och långa samtal med handlare runt om i landet som är förvånade, besvikna och rent ut sagt förbannade över att Åklagarmyndigheten nu indirekt öppnar på locket för att ge kriminella element grönt ljus till att stjäla ännu lite mer. Skälet som anges är de prishöjningar som ägt rum, till följd av de senaste årens ekonomiska oroligheter.

Vi har tidigare påtalat att förslaget är en skrivbordsprodukt som saknar verklighetsförankring. Låt oss förtydliga varför.

Ett sedan länge känt tillvägagångssätt för organiserade stöldligor är att använda gränsen för ringa stöld som riktmärke när brott begås. Detta för att minimera risken för att straffet blir någonting annat än böter (som dessutom sällan betalas). Skulle beloppsgränsen för ringa stöld höjas vågar vi lova att ligornas tillvägagångssätt anpassas därefter.

2023 stals det för ungefär 10,5 miljarder kronor i svenska butiker. Det är alltså 30 miljoner kronor om dagen i direkta kostnader för stölder. Ungefär lika mycket spenderade företagen på brottsförebyggande åtgärder. Det finns tyvärr goda skäl att tro att denna siffra i dag är betydligt högre, givet att även vår bransch tvingats möta högre kostnader till följd av bland annat inflation och konjunkturläget.

Redan i dag är stölderna ett så pass stort problem att handelsföretagen larmar om svårigheter i att rekrytera, att man tvingas ta bort varor i sortimentet och att man har allvarliga funderingar på att lägga ned sin verksamhet. Detta borde få varningsklockorna att ringa hos såväl politiker som ansvariga myndigheter, givet handelns viktiga samhällsroll.

Även du som konsument drabbas ifall Åklagarmyndighetens förslag skulle bli verklighet. Kostnaderna för brottsligheten blir ett kostnadspåslag på varor i butiker till följd av att ansvariga myndigheter under en längre tid negligerat stöldproblematiken.

Det vore mycket olyckligt om ett illa genomtänkt förslag skulle medföra att priser på populära varor som smör, kött och kaffe skulle öka ytterligare i pris.

Handelns brottsproblematik har tyvärr kommit i andra hand under en längre tid. Trots det är vi mycket förvånade, och minst lika besvikna över det förslag Högsta domstolen nu har att ta ställning till.

Vår förhoppning är att det avfärdas och kastas i papperskorgen illa kvickt, och att vi i stället kan diskutera förslag som skapar samhällsnytta och gör det svårare för organiserad brottslighet att bedriva verksamhet inom handeln.

Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel

nina-jelver-2024-4.jpg

Kasta förslaget om högre gräns för ringa stöld i papperskorgen

Regeringen presenterade i mars månad en ny cybersäkerhetsstrategi. Strategin utgår från NIS2s grundstruktur och tar sikte mot 2030. I förorden förtydligar Carl Oskar Bohlin, Minister för civilt försvar, att cybersäkerhet idag inte enbart är en teknisk fråga, utan en grundpelare för vårt samhälles motståndskraft och en central del av det moderna civila försvaret som är under uppbyggnad. Var och en spelar i detta arbete en avgörande roll för landets cybersäkerhet. Den nya strategin skärper kraven på cybersäkerhet i hela samhället, vilket påverkar handeln på flera sätt:

Cybersäkerhet hos företag är en konkurrensfaktor, och kommer bli än tydligare sådan framöver. Företag som investerar i skydd, kompetens och regelefterlevnad stärker sin motståndskraft och affärsposition. På Svensk Handels hemsida finns råd och tips om hur du stärker din cybersäkerhet i företaget.

En ny era av cybersäkerhet - Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029

Även EU stärker sitt beredskapsarbete och har med utgångspunkt i Niinistös rapport ”Safer together: Strengthening Europé’s Civilian and Military Preparedness and Readiness” (länk: 

Safer together: A path towards a fully prepared Union - European Commission

), tagit fram ett så kallat white paper om EUs strategi för en beredskapsunion. Strategin tar avstamp i vilket mervärde EU kan bidra med när det gäller beredskaps- och krisplanering i det alltmer osäkra omvärldsläget. Vi måste gemensamt få en bättre förståelse för vad det är vi måste förbereda oss på. Det behövs en samordnad säkerhetsstrategi inom unionen som är mer proaktiv än reaktiv, där motståndskraft genomsyrar hela samhället. Beredskapsunionen ska också syfta till att föra samman all kapacitet som byggts upp inom unionen, men fragmenterat, under ett samordnat paraply. Man konstaterar också att unionen måste vara förberedda för alla värsta tänkbara scenarier och se till att alla bidrar – såväl civila samhället, företag, organisationer och invånare som har värdefulla kunskaper och färdigheter ska erbjudas stöd i att kunna bidra. 

Beredskapsunionen kommer troligen inte att innebära nya lagar eller annan direkt påverkan på medlemsländer eller företag, utan syftar mer till att samla de krafter som finns och bygga en starkare motståndskraft inom unionen. 

Frågor och svar om EU:s strategi för en beredskapsunion

Undantag för förpackningsinformation borttaget

Från 24 mars har Livsmedelsverket tagit bort möjligheten att under vissa omständigheter byta ingredienser utan att ändra märkningen på förpackningen. Ställningstagandet togs fram i mars 2022 som en effekt av Rysslands invasion av Ukraina då det var utmanande för livsmedelsföretag att få tag på vissa ingredienser till sina produkter. Eftersom förutsättningarna nu bedöms vara stabilare än vid krigets inledning, tas ställningstagandet bort.

Livsmedelsverkets ställningstagande om märkning till följd av kriget i Ukraina tas bort

Strategi: Mer svensk mat på butikshyllorna

En ny livsmedelsstrategi presenterades under mars månad. Strategin har till syfte att bidra till mer svensk mat på butikshyllorna och på tallrikarna samt att svensk mat ska synas och bli ett begrepp även utanför landets gränser. Strategin ska också lägga grunden till att företagen ska stå bättre rustade den dag vårt samhälle drabbas av någon form av kris som medför påfrestningar för livsmedelskedjan och livsmedelsförsörjningen. I stragetin betonas att lönsamma och konkurrenskraftiga företag är en viktig beståndsdel för att kunna göra viktiga investeringar och därmed stärka beredskapen. Ambitionsnivån är högt satt, och Svensk Handel välkomnar att steg tas för att lyfta upp livsmedelsfrågorna och låta dem få genomslag i politikutvecklingen inom många områden, inte minst inom regelförenkling och ökad robusthet i hela livsmedelskedjan.

Lunds Universitet storsatsar på beredskap och satsar drygt 37 miljoner kronor på forskning. Det nya centrumet går under namnet LUPREP och samlar forskning från sju av universitetets åtta fakulteter. Bland annat kommer centrumet forska kring kommunikation, desinformation och psykologiskt försvar, kritisk infrastruktur och civilförsvar och krishantering. Svensk Handel ser fram emot att följa forskningen och dess resultat. 

Lunds universitet satsar 37 miljoner på totalförsvaret | Lunds universitet

USA:s införande av tullar mot resten av världen är ett bakslag mot frihandel – ingen är vinnare i ett krig om priser. Osäkerheten skapar riktigt dåliga förutsättningar för blomstrande handel. Svensk Handel följer utvecklingen noga. 

https://www.svenskhandel.se/nyheter/nyhet/usas-tullar-mot-eu-slar-in-pa-farlig-vag

Poddavsnitt om handel och totalförsvaret

Nytt innehållsrikt avsnitt i Svensk Handels podd Ajour på temat totalförsvar och arbetsrätt. Vilket ansvar har handelsföretag för beredskap och totalförsvar?

Omvärldsbevakning april 2025

Företagare över hela Sverige fortsätter att drabbas av telefonibolaget ConnectD, som sedan länge är listat på Svensk Handels Varningslista.

Trots hundratals klagomål och varningar från både drabbade företag och Svensk Handel, fortsätter bolaget sin verksamhet – och de är långt ifrån ensamma.

Vi ser gång på gång hur småföretagare fastnar i avtal de aldrig velat ingå. Det är fullständigt oacceptabelt!

Var på din vakt – bestrid om du känner dig vilseledd!

Mönstret är tydligt och går igen hos flera aktörer. Du blir uppringd av en säljare som påstår sig ringa från din nuvarande operatör – eller att samtalet sker i "samarbete" med din operatör. De lovar ett billigare abonnemang än det du har. 

Men det som i många fall händer är istället att du – ofta under stress – signerar ett mycket dyrt avtal. När avtalet väl landar i din inkorg kan säljaren dessutom ha lagt på ett flertal extra växeltjänster och vidarekopplingstjänster – ofta med en bindningstid på hela fem år. Det kan till och med visa sig att du signerat två separata avtal istället för ett, där avtal nummer två involverar ytterligare en avtalspart, som kan vara ett finansbolag.

Många företagare får en chock när de inser att de sitter fast i långa avtal som de aldrig velat ingå. När de försöker häva avtalet möts de av kalla handen och hot om rättsliga åtgärder. I flera fall har företag erbjudits att "köpa sig loss" för hundratusentals kronor. 

Här vill vi vara tydliga: Känner du dig vilseledd ska du bestrida avtalet!

Fler oseriösa aktörer på marknaden – en växande trend

Vi har sett företag tvingas i konkurs på grund av dessa skamlösa avtal. ConnectD är en av de värsta aktörerna, men de är långt ifrån ensamma. Den här typen av bluffverksamhet är ett växande problem, och vi måste hjälpas åt så att inte fler blir drabbade.

 är en av de mest ihärdiga bluffaktörerna, men det finns fler som använder sig av exakt samma metoder. De ringer företagare, påstår sig vara en befintlig leverantör, stressar fram en signering och binder sedan kunden vid oskäliga avtal.

Om en säljare ringer och stressar dig att signera något – lägg på.

 De seriösa operatörerna arbetar inte så.

man-med-telefon-16x9.png

Varning: ConnectD lurar företag in i dyra och långa telefoniavtal

En färsk dom från HD har väckt frågor om vad som gäller vid bakgrundskontroller. Pontus Lindström från Säkerhetsföretagen ger svar!

Det har blivit allt mer aktuellt i allt fler branscher att vara extra noggranna i sina rekryteringar. Handeln är på inget vis undantagen från riskerna kring infiltration och påverkan. Därför får vår säkerhetsenhet nu många frågor inom det här området. Eftersom det inte är helt enkelt att göra rätt i den här frågan, har vi här bett Pontus Lindström, näringspolitisk chef på branschorganisationen Säkerhetsföretagen att fördjupa sig i frågan.

HD-dom och utredning om rättsdatabaser – vad gäller nu?

Högsta domstolen förbjuder rättsdatabaser

”. Rubriken fanns att läsa den 25 februari i Dagens Industri, som tillsammans med en rad andra medier rapporterade om det rättsliga avgörandet som kom på morgonen, som skulle klargöra en fråga som under lång tid stötts och blötts. Huruvida frågan verkligen blev klargjord eller snarare har skapat ett än mer osäkert läge går att diskutera. Men vi återkommer till det.

Så - vad handlar det egentligen om? Att Sverige har stora problem med kriminella och antagonistiska aktörer som av olika skäl försöker komma åt känslig information och pengar från myndigheter, företag och privatpersoner är ett dystert faktum. Dessa aktörer är tyvärr inte sällan väldigt kreativa. Om det finns möjlighet att infiltrera verksamheter, eller att påverka den befintliga personalen att skada verksamheten, kommer man försöka göra det. Om det finns pengar att tjäna i att kartlägga potentiella bedrägerioffer kommer man också göra det.

pontus-lindstrom-sakerhetsforetagen.png

Ett annat faktum är att alla seriösa företagare och arbetsgivare i Sverige givet det säkerhetspolitiska läget kommer göra allt man kan för att skydda verksamheten och sin personal från yttre hot. Såväl regeringen som rikspolischefen har också varit tydliga med att hela samhället och alla aktörer måste hjälpa till för att bekämpa kriminaliteten.

Ett konkret sätt att göra detta som arbetsgivare är att göra bakgrundskontroller på dem som anställs, för att minska risken för kriminell infiltration. Att lägga tid och energi på bakgrundskontroller är inget som arbetsgivare gör för att det är kul. Många hade säkert sluppit behöva göra det, men fel person på fel plats riskerar att få ödesdigra konsekvenser och bli mycket kostsamt för såväl myndigheter som företag, och i förlängningen utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

För att underlätta åtkomsten till rättsöverträdelser har det under de senaste åren växt fram databaser som samlar rättsfall från hela landet, så kallade rättsdatabaser. Databaserna används av såväl offentliga som privata arbetsgivare som ser en stor vinning i att slippa behöva kontakta var och en av de nästan 80 domstolar som finns i Sverige, och efterfråga information om en arbetssökande. Det är ett system som, tills väldigt nyligen, har fungerat tämligen bra och effektivt.

Men den personliga integriteten då? Att vem som helst ska kunna få reda på vad som helst om en individs ekonomi, adress och rättsliga bagage är något som från flera håll beskrivits som ett problem. De öppna söktjänster som i Sverige erbjuder all den här informationen lyser ofta med sin frånvaro i andra länder. Det har varnats för att kriminella ligor använder söktjänsterna för att kartlägga brottsoffer och begå systematiska bedrägerier mot framför allt äldre personer.

Detta vill regeringen bekämpa och därför tillsatte man under hösten 2023 en utredning med direktiv att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs på internet. Utredningen presenterade sitt resultat under namnet 

Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)

Kortfattat föreslår utredningen att lagstiftarna ska kunna reglera de offentliga söktjänster som tidigare, genom att skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, 

har omfattats av den EU-rättsliga dataskyddsförordningen (GDPR). I dagsläget kan dessa tjänster offentliggöra domar och andra rättsliga uppgifter tack vare ett så kallat 

, vilket ger dem samma skydd som traditionella medier. Om utredningens förslag blir verklighet kommer från och med den 1 januari 2027 flera av söktjänsterna som tillhandahåller personuppgifter, bland annat rättsdatasbaser, inte längre kunna bedriva sin verksamhet som förr.

Och så var det det här med HD-domen. För att göra frågan än mer komplicerad har det parallellt med utredningen ovan pågått en rättsprocess som inleddes med att enskilda tingsrätter i framför allt norra Sverige i början av 2024 slutade lämna ut enskilda brottmålsdomar till bakgrundskontrollsföretag med utgivningsbevis, då man ifrågasatte om företagen verkligen hade laglig rätt att tillhandahålla och sälja domarna vidare. En sådan rättighet har ju, enligt tingsrätterna i fråga, endast verksamheter som bedriver en journalistisk verksamhet.

Under hela 2024 pågick en rättslig process som till slut nådde hela vägen upp i Högsta domstolen (och Högsta förvaltningsdomstolen). Målet har dragits i långbänk och det dröjde ända till den 25 februari i år innan det var dags för ett avgörande.

För att försöka göra en redan lång historia kort gick Högsta domstolen på tingsrätternas linje. HD slog fast att rättsdatabaser inte längre får publicera eller sprida brottmålsdomar med personuppgifter för kommersiellt bruk. Domstolen bedömde att den svenska ordningen, där dessa tjänster har haft ett grundlagsskydd, strider mot GDPR. Beslutet innebär rent konkret att innehållet i rättsdatabaserna för varje dag som går blir mer och mer inaktuellt, då de inte fylls på med information om nya rättsfall. Myndigheter och företag förlorar därmed en viktig och framför allt effektiv informationskälla vid bakgrundskontroller.

Det bör i sammanhanget även nämnas att det finns enskilda företag som har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Exakt hur dessa företag påverkas av förändringarna är fortfarande inte helt klarlagt. Systemet med den här typen av tillstånd är inte heller något som IMY är allt för förtjusta i, och med anledning av den stora osäkerhet om vad som gäller kopplat till bakgrundskontroller och rättsdatabaser skickade IMY en hemställan till regeringen i juni 2024. I hemställan efterfrågar IMY en utredning som tar ett helhetsgrepp om arbetsgivares möjlighet att utföra bakgrundskontroller i olika syften.

Om allt detta låter komplicerat så är det för att det är komplicerat. Med Högsta domstolens avgörande och den pågående lagstiftningsprocessen befinner sig arbetsgivare i ett mycket osäkert läge när det gäller användningen av rättsdatabaser för bakgrundskontroller. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget Sverige befinner sig i är det, för att utrycka sig milt, inte bra. På gränsen till katastrofalt skulle kanske vara en mer lämplig beskrivning.

Osäkerheten är stor, och det blir allt viktigare för företag att hålla sig uppdaterade om rättsläget för att undvika juridiska fallgropar och samtidigt bedriva en ansvarsfull och lagenlig hantering av personuppgifter. Är man det minsta osäker är det bättre att vända sig till sin bransch- eller arbetsgivarorganisation en gång för mycket än för lite.

Frågan är nu hur regeringen kommer att agera efter Högsta domstolens dom och utredningens förslag. Eventuella lagändringar kan träda i kraft tidigast 2027, men redan nu påverkas arbetsgivares möjligheter att genomföra bakgrundskontroller. Den utredning som IMY efterfrågar och en ny tydlig lagstiftning för arbetsgivare att förhålla sig till ligger troligtvis flera år fram i tiden. På ett seminarium i riksdagen den 20 mars om just bakgrundskontrollernas framtid meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringskansliet arbetar aktivt med frågorna och att det under våren kommer klargöras vilken väg departementet ser framför sig. En sak är säker: arbetsgivares behov och krav att kunna genomföra effektiva bakgrundskontroller kommer inte att minska – snarare tvärtom.

Pontus Lindström, näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen

Svensk Handel fortsätter att följa den här mycket viktiga frågan.

Säkerhet