Nyheter - debattartikel

Replik i Svenska Dagbladet:
Vi vinner inget på att tvinga svenska företag till hårdare regleringar som inte följs av andra aktörer i samma bransch.

Nils Johansson från KTH skriver i sin replik på vår artikel att det ytterst är företagen som bär ansvaret för att skapa en cirkulär textilhantering, att de har fått förutsättningar för att ställa om men inte gjort så och att detta är ett marknadsmisslyckande.

Det är inte en korrekt beskrivning. Tvärtom så har de senaste regeringarna varit ovilliga att agera proaktivt och långsiktigt trots att man sedan 2018 vetat att ett insamlings- och sorteringsansvar skulle komma. Näringslivet har stått redo, men utan tydlig lagstiftning från EU, eller i Sverige, är det omöjligt att agera.

Grundantagandet att företag ska vara med och ta ansvar för sina produkters livscykel är rimligt. Att investera i forskning, designa för återvinning och samarbeta med återbruksaktörer är exempel på sådant som redan sker i industrin, även om det behövs mer stöd för just denna typ av insatser från offentligt håll då de små- och medelstora företag som dominerar branschen, har svårt att göra stora investeringar själva. Att stora offentliga satsningar redan gjorts kring forskning som gynnar branschens omställning inom textilområdet är direkt felaktigt, mindre än en procent av alla forsknings­anslag har gått till handel, som textil i sin tur endast är en del av.

Allt detta behöver dock äga rum i en verklighet, där företagen verkar på en global marknad, med internationell konkurrens och begränsad efterfrågan på just de produkter som Johansson efterfrågar. Vi saknar med andra ord konsumenten i resonemanget. För att företag ska kunna satsa på mer återvunnet material, bättre design och längre livslängd, krävs det att människor faktiskt vill köpa dessa produkter. Idag finns det en låg efterfrågan på exempelvis plagg i återvunnet material, särskilt när fibrerna håller lägre kvalitet och därmed förkortar hållbarheten. Att införa en kvotplikt är därför fel väg att gå, det vore att medvetet vilja sänka kvaliteten och därmed livslängden på svenska textiler.

Svenska och europeiska företag konkurrerar med aktörer i andra delar av världen, detta måste ske på mer lika villkor. Att jämföra svenska företag med utländska marknads­platser visar på en bristande förståelse för hur viktiga svenska företag är för jobbskapande och innovation, samt det omfattande arbete som de lägger ned på att erbjuda konsumenterna säkra och hållbara produkter. Vi vinner inget på att tvinga dessa företag till hårdare regleringar som inte följs av andra utländska aktörer.

Omställningen måste ske i ljuset av långsiktiga förutsättningar och i takt med verkligheten, endast då kan den bli både hållbar, konkurrenskraftig och långsiktigt framgångsrik.

Cecilia Nykvist, vd Teko – Sveriges textil- och modeföretag

cecilia-nykvist-sofia-larsen.png

”Omställning måste utgå från verkligheten”

Nyheter - generell

Möt re-adventure, som specialiserat sig på att sälja outdoorplagg second hand.

Vad inspirerade er att starta re-adventure och fokusera på second hand inom outdoor-segmentet?

– Vi, Jenny Kask och Kicki Olivensjö, har båda över 25 års erfarenhet inom inköp och detaljhandel. Genom våra yrkesliv har vi sett vilken enorm resurs som ligger i redan producerade plagg. Vi kände därför ett ansvar – och en möjlighet – att skapa en verksamhet som både gynnar konsumenter och bidrar till en mer hållbar konsumtion.

 eftersom vi såg en tydlig lucka på marknaden, säger Jenny Kask, medgrundare. Det fanns helt enkelt ingen plats i Stockholm där du kunde köpa och sälja premium outdoorplagg på ett smidigt och professionellt sätt. Vår erfarenhet från inköp och retail gjorde att vi kunde bygga ett koncept där både säljare och köpare får ett mervärde. Outdoorplagg från välkända varumärken är designade och producerade för att hålla länge – vi ville skapa platsen där fler konsumenter enkelt kan bidra till att plaggen får uppleva fler äventyr.

– Det är en väldigt intressant fråga eftersom vår kundgrupp har visat sig vara betydligt bredare än vi först förväntade oss.

När vi öppnade vår första butik trodde vi att den typiska kunden skulle vara en yngre mycket miljömedveten kund men vi såg tidigt att vår målgrupp spänner över ett mycket brett åldersspann – från 18 år till över 70 år, och både kvinnor och män. Det som förenar dem är snarare ett gemensamt intresse: de är aktiva personer som uppskattar friluftsliv, värdesätter kvalitet och har en stark medvetenhet kring hållbar konsumtion.

Vilka förändringar i regelverk tror ni skulle kunna underlätta för re-adventure och second hand-marknaden att växa och främja en mer hållbar konsumtion?

I dag betalar vi moms på försäljning av second hand-plagg, trots att moms redan betalats vid den ursprungliga försäljningen. Detta innebär i praktiken en dubbelbeskattning, vilket både hämmar tillväxten för branschen och skapar onödiga hinder för en mer cirkulär konsumtion. För oss – och många andra aktörer inom second hand – är det svårt att se logiken i ett system som i praktiken gör hållbara affärsmodeller dyrare att driva.

, och hur ser ni på företagets utveckling de närmaste fem åren?

Om vi får drömma stort så är vår långsiktiga vision att etablera re-adventure som en internationell aktör och bygga en kedja med butiker i större europeiska städer. Vi ser att vårt koncept – med noga utvalt second hand-sortiment av premium outdoor plagg – har potential att attrahera en bred kundbas även utanför Sveriges gränser, särskilt på marknader där intresset för både hållbar konsumtion och friluftsliv är starkt.

Läs hela intervjun i halvårsrapporten för Pre Loved-indikatorn.

readventure-collage2.png

re-adventure:  Uppstickaren som satsar på outdoor-plagg i premiumsegmentet

Svenska Dagbladet: Textil kan inte hanteras på samma sätt som glas eller förpackningar. Insamlingen måste skötas rätt från början.

Den 17 juli meddelade regeringen att trasig eller fläckig textil från och med den 1 oktober 2025 inte längre ska samlas in separat, utan får slängas i restavfallet. Beskedet var nödvändigt och väntat efter en vår med återkommande larmrapporter om översvämmade insamlingskärl, textilavfall som samlas på hög, bristande infrastruktur och kris hos de bolag som anlitats för att hantera den stora strömmen med utsorterad textil.

Svenskarna har hörsammat lagen om att lämna in allt textilmaterial separat, men mycket av det insamlade materialet visade sig vara av så låg kvalitet att det varken gått att återbruka eller återvinna, eftersom det generellt saknas tekniska lösningar för detta idag. Det gav upphov till höga kostnader, logistikproblem och stora lager med textil som riskerar att förstöras i väntan på en lösning.

Som representanter för industrin och företagen som säljer textila produkter har vi på Teko, Sveriges textil- och modeföretag, och Svensk Handel, varnat för detta scenario under lång tid. Regeringens beslut om att delvis revidera lagen och låta oss slänga trasiga textiler i hushållssoporna igen är klokt och rimligt. Men nu måste vi dra lärdom av det som hände inför nästa steg i arbetet mot att ställa om textil- och modeindustrin; producentansvaret för textil.

Producentansvaret innebär att den som sätter textil på marknaden, till exempel ett klädföretag, ska ta ansvar för vad som händer med produkten när den blivit avfall. Det är en rimlig princip, och en modell som fungerar i andra branscher. Men textil är inte plast, glas, eller förpackningar, den ska helst återbrukas så länge som möjligt. Textil är ett komplext material som kräver särskild kunskap, långsiktighet och rätt förutsättningar.

Därför är vår uppmaning till politiken inför höstens arbete: Hasta inte fram producentansvaret. Lär av misstaget med insamlingen och gör rätt från början.

Sverige var tidigt ute i EU med att utreda producentansvar för textil, men därefter stannade arbetet av under både nuvarande och föregående regering. Nu kommer ny EU-avfallslagstiftning för textil och då finns en ny chans att bygga ett system som fungerar i praktiken. Men då krävs det att regeringen använder hela den implementeringstid som EU tillåter. Det behövs en tydlig plan, samarbete med branschen och möjlighet att lära av andra länder, och producenterna behöver få mandat att utforma ett långsiktigt producent­ansvar.

Vi vill även understryka att producentansvaret inte kan gälla retroaktivt. De berg av textil som redan samlats in, ofta under felaktiga förutsättningar, kan inte i efterhand lastas över på företagen.

De flesta svenska textil- och modeföretag är små eller medelstora. De är innovativa, hållbara och ofta globalt konkurrenskraftiga, men de har inte möjlighet att ensamma finansiera investeringar i sortering, återvinning och infrastruktur. Därför behöver staten satsa på forskning, teknikutveckling och cirkulära lösningar för textil genom hela värdekedjan.

Vi måste också vara realistiska; ett producentansvar är inte en universallösning. I så stor utsträckning som möjligt bör vi främja nya marknadsmässiga idéer. För att både öka återanvändningen av textil innan den blir avfall, och för att ge återvinningsföretag möjligheten att utveckla nya material och fibrer från den insamlade textilen.

En fungerande värdekedja förutsätter dock rättvis konkurrens och att det är hållbara textilier som sätts på marknaden. Privatimporten av billig, ohållbar och lågkvalitativ textil via e-handels­plattformar växer, vilket har en omfattande påverkan på mängden textilavfall. Ska vi kunna ha en fungerande hantering måste det få ett stopp. Här behövs både EU-reglering och ett ökat konsumentansvar.

Vi välkomnar regeringens justering av insamlingsreglerna. Men vi vill även att nästa steg ska bli en framgång och inte ännu en kris. Ett fungerande producentansvar kan bli ett viktigt verktyg för textilindustrins omställning till mer hållbara och cirkulära affärsmodeller. Men då måste det bygga på verkliga förutsättningar, bred dialog med branschen, realistiska antaganden och nödvändiga investeringar i innovation och forskning. Först då kommer vi ha en chans att få det rätt.

”Lär av misstaget med insamlingen av textilier”

Svensk Handel delar oron för att ogenomtänkta regler som kan slå fel – men det är viktigt att reda ut vad som faktiskt gäller.

Läs Blockets och Traderas debattartikel här

EU:s lagstiftning om digitala tjänster gör en tydlig skillnad mellan olika typer av aktörer. De strängaste kraven gäller mycket stora onlineplattformar (VLOPs), det vill säga plattformar med över 45 miljoner aktiva användare i EU varje månad. 

 befinner sig under denna gräns och omfattas alltså inte av samma regler som globala jättar som Shein eller 

. Det skulle inte heller förändras om de ändringar som Svensk Handel föreslår genomförs.

Kärnan i regleringen är att rikta in sig på plattformar som systematiskt tillför nya och skadliga produkter på EU:s inre marknad, ofta via kryphål som tullbefrielsen för småförsändelser. Dessa företag bidrar till en flod av produkter som alltför ofta är osäkra, förfalskade eller inte uppfyller EU-lagstiftning. Det är därför inte förvånande att EU-kommissionen preliminärt konstaterat att Temu bryter mot lagen om digitala tjänster.

Att blanda samman lokala secondhandmarknadsplatser, som underlättar cirkulär konsumtion och hållbarhet främst genom försäljning konsumenter emellan, med globala massimportörer blir därför missvisande. Svensk Handel och 

 har arbetat målmedvetet för att EU:s regler ska träffa just aktörer som Shein och Temu – inte Blocket eller Tradera.

Vi är eniga om att second hand är en nyckel i den gröna omställningen. Men för att skydda både konsumenter och seriösa företag måste fokus ligga där problemen faktiskt finns: på tredjelandsplattformar som missbrukar systemet och snedvrider konkurrensen.

Vi har arbetat målmedvetet för att EU:s regler ska träffa aktörer som Shein och Temu just för att inte Blocket eller Traderas kunder riskerar att sälja osäkra och ohållbara produkter vidare. Kring dessa frågor krävs ett gott samarbete även fortsättningsvis.

, chef Näringspolitik och Opinionsbildning, Svensk Handel

, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter

martin-kits-webb.jpg

Svensk Handel värnar secondhand-marknaden

Kunskap i öronen, frisk luft i lungorna och ett bättre grepp om arbetsrätten. Så gör Normal för att väva in lärande i vardagen tillsammans.

Att arbeta med arbetsrättsliga frågor innebär att hålla sig uppdaterad om ett regelverk som ständigt förändras. För HR-avdelningen på butikskedjan Normal har HR-chefen Therese Brink hittat ett effektivt, uppskattat och hälsofrämjande sätt att kompetensutvecklas tillsammans. De lyssnar på AJOUR - Svensk Handels podd om arbetsrätt, under promenader.

– Alla i teamet lyfter från skrivbordet någon dag i början av veckan när det passar just den medarbetaren. Lite välbehövlig luft, vardagsmotion, dagsljus och spännande ämnen i lurarna som relaterar till vår HR-vardag, säger Therese.

AJOUR – arbetsrätt på ett tillgängligt sätt

Podden AJOUR, som produceras av Svensk Handel, gör arbetsrätten både tillgänglig och konkret. I korta avsnitt förklarar experter aktuella regler kring anställningar, uppsägningar, arbetsmiljö, LAS och mycket mer, med särskilt fokus på handelns vardag.

Varje avsnitt innehåller också ett verkligt dilemma baserat på frågor som kommit in till Svensk Handels arbetsgivarjour, som varje år besvarar närmare 20 000 samtal från medlemsföretag.

therese-brink-1.png

För HR-teamet på Normal har lyssnandet på relevanta poddar blivit en naturlig del av arbetsveckan.

– Vi bestämmer veckan innan vilket avsnitt som gäller för kommande vecka. Sedan sätter vi oss ner i slutet av veckan över en kaffe och reflekterar tillsammans kring ämnet. Då kopplar vi våra tidigare lärdomar och nya kunskaper till case hos oss på Normal, säger Therese Brink.

– Det är ett superkul sätt att kompetensutvecklas internt och koppla det vi lyssnat på till just vår verklighet; därtill gratis! Vi får också in en hälsofrämjande aspekt på köpet. Så tack AJOUR för att ni finns, avslutar Therese Brink.

Lyssna du också – och bidra med dina frågor

Vi vill inspirera fler att göra som HR-teamet på Normal. Oavsett om du promenerar, pendlar eller sitter på kontoret är AJOUR ett lättillgängligt och lärorikt sätt att hålla sig uppdaterad i arbetsrättsliga frågor.

Har du ett eget dilemma du vill att vi tar upp? Eller ett ämne du tycker vi borde fördjupa oss i?

Skicka in ditt förslag till: ajour@svenskhandel.se

normal-promenad.png

Promenera, lyssna, lär – så håller HR-teamet på Normal koll på arbetsrätten

Nästa vecka avslöjas finalisterna i Retail Awards 2025.

Retail Awards är kvällen då handeln kliver in i rampljuset. Under galan hyllar vi de företag och personer som driver utvecklingen framåt och inspirerar hela branschen.

Finalisterna offentliggörs den 2 september, men boka din biljett redan nu.

Galan är en unik mötesplats för inspiration, nätverkande och firande. Retail Awards är inte bara en härlig gala, det är en kväll då vi tillsammans lyfter hela handeln.

Åtta kategorier som speglar handelns bredd

Här kan du läsa mer om de åtta kategorierna i årets gala.

tre-vinnare-2024.png

Vill du få en känsla för stämningen? Kolla in några av förra årets vinnare:

vinnare-2024.png

Retail Awards 2025: Snart vet vi vilka som tävlar om branschens finaste priser

Kalmar, Falkenberg och Östersund är finalister till Svensk Handels utmärkelse Sveriges bästa handelskommun 2025.

 uppmärksammar kommuner som målmedvetet arbetar för att stärka handeln – i stadskärnan, på handelsplatser och på landsbygden. Bakom priset står Svensk Handel.

Syftet är att lyfta fram kommuner som ser handeln som en motor för tillväxt, jobb och attraktiva miljöer. Priset delas ut av en oberoende jury under ledning av Maud Olofsson, tidigare näringsminister.

Finalisterna visar på olika sätt hur handel kan vara en drivkraft för utveckling. De har alla tagit långsiktiga beslut som stärker förutsättningarna för både företag och invånare.

Falkenberg har en stark kultur av handel både i stadskärnan och på landsbygden, med Ullared som ett välkänt nav. Kommunen har ett högt försäljningsindex och många arbetstillfällen i handeln. Handelsföretagarna ger kommunen höga betyg för den nära dialogen med näringslivet och för att handelsfrågorna är integrerade i stadsplanering och utvecklingsarbete.

Kalmar har tagit flera avgörande beslut för att stärka handeln, bland annat genom att flytta Campus till stadskärnan och genom satsningar på trygghet. Kommunen har det högsta försäljningsindexet i de småländska länen och en hög butikstäthet. Handelsföretagarna uppskattar den konstruktiva dialogen, trygghetsarbetet och den tydliga samordningen via Kalmar City och lokala handelsnätverk.

Östersund har en lång tradition av handel och kombinerar det med förmågan att prioritera viktiga utvecklingsfrågor. Kommunen har ett högt försäljningsindex och en hög butikstäthet, vilket visar på ett starkt inflöde av konsumtion. Företagarna ger kommunen höga betyg för trygghetsarbetet och för den breda samverkan mellan kommun, näringsliv och destinationsbolag där handeln är en central fråga.

Alla Sveriges kommuner analyseras utifrån parametrar som företagsklimat, sysselsättning i handeln, försäljningsindex, nya företag och butikstäthet. Därefter görs en fördjupad analys där handelsföretag och kommunrepresentanter intervjuas. Slutligen utser juryn tre finalister och en vinnare.

Vinnaren presenteras på Nordic Retail Summit den 1 oktober.

Läs mer om Nordic Retail Summit och boka din plats här

tre.png

Kalmar, Falkenberg och Östersund i final till Sveriges bästa handelskommun!

Krig i vårt omedelbara närområde, protektionism och tullkrig drivet av en nyckfull amerikansk president och därtill en lågkonjunktur som går in på tredje året i följd.

Höstbudgeten måste ta sikte på ökad konsumtion och stärkt konkurrenskraft

Hushållens konsumtion står för nästan hälften av Sveriges BNP. Att konsumtionen i svensk detaljhandel ökar är därför avgörande för att få fart på ekonomin. I Handelslandet Sverige arbetar över 600 000 personer, vilket gör handeln till en jobbmotor i hela landet och till näringslivets största arbetsgivare. Var femte ungdom får sitt första jobb i branschen och var sjunde skattekrona kommer från handeln. Handelsföretagen är ett nav i lokalsamhället, en mötesplats och trygghetsskapare. Handeln bidrar med enorma värden som måste värnas.

Men situationen i handeln är mycket tuff. Mängder av företag balanserar på randen till konkurs och förutsättningarna för att utveckla verksamheten och att anställa fler är för många en alltmer avlägsen dröm. Skälen till detta är flera.

Omvärlden är ytterst osäker. Rysslands krig mot Ukraina, oro och krig i Mellanöstern kombinerat med en protektionistisk handelspolitik riskerar att göra alla fattigare. Om utsikterna för världsekonomin hade varit en väderleksprognos torde en orange varning vara på sin plats – risken för allvarliga konsekvenser är överhängande.

Lågkonjunkturen har på många sätt varit en konsumtionskris som slagit mot hushåll och företag. Svensk Handels Handelsbarometer visar att handlarnas framtidsförväntningar har varit pessimistiska i över tre års tid. Fyra handelsföretag om dagen pressades förra året till konkurs. Detta är oroväckande siffror som borde hålla varje ansvarskännande beslutsfattare vaken om natten.

För handelsbranschen finns, utöver hushållens tunna plånböcker, flera andra faktorer som ytterligare spär på krisen. En viktig sådan är den osunda och orättvisa konkurrensen från framför allt kinesiska lågprisplattformar som Temu och Shein och som leder till enorma försäljningsbortfall för seriösa europeiska företag. Genom stora luckor i EU-lagstiftningen och den statliga tillsynen – kan dessa plattformsföretag strunta i alla de regelverk som svenska handlare måste leva upp till. Bara under förra året kom 4,6 miljarder okontrollerade kinesiska paket in i EU till ett uppskattat försäljningsvärde på drygt 1 600 miljarder kronor – en ofattbart stor siffra.

Situationen är allvarlig – inte bara för handeln, utan för hela samhällsekonomin. Prognosmakarna talar om att en positiv vändning i ekonomin kan komma i slutet av året. Exakt samma budskap hördes såväl 2024 som 2023. Men väpnade konflikter, handelskrig och svag innovationskraft, som är de viktigaste orsakerna till kräftgången, ser tyvärr inte ut att försvinna på kort sikt.

Därför uppmanar vi nu politiker och beslutsfattare att använda Sveriges starka offentliga finanser till reformer som stärker hushållens köpkraft och som ökar svenska företags konkurrenskraft. Hösten budgetproposition kommer att bli direkt avgörande för många handelsföretag.

En nyckel för att skapa jobb och stärka välfärden är att näringslivet och Handelslandet Sverige går och mår bra. Höstens budget behöver därför innehålla satsningar som ökar konsumtionen och tillväxten. Det är i osäkra och oroliga ekonomiska tider som politisk handlingskraft behövs som mest. Sverige står på många sätt inför ett vägval. Låt oss välja rätt väg.    

Nyheter

”Omställning måste utgå från verkligheten”

re-adventure: Uppstickaren som satsar på outdoor-plagg i premiumsegmentet

”Lär av misstaget med insamlingen av textilier”

Svensk Handel värnar secondhand-marknaden

Promenera, lyssna, lär – så håller HR-teamet på Normal koll på arbetsrätten

Retail Awards 2025: Snart vet vi vilka som tävlar om branschens finaste priser

Kalmar, Falkenberg och Östersund i final till Sveriges bästa handelskommun!

Öka köpkraften, stimulera jobb och stärk företagandet

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev