Nyheter - debattartikel

Debatten om matpriser har åter tagit fart. Och fortfarande lika felaktigt framställs dagligvaruhandelns vinster som boven i dramat.

Den senaste veckan har sociala medier svämmat över av inlägg som uppmanar till bojkott av större matvarubutiker. Kampanjen är en protest mot de ”höga” vinsterna i dagligvaruhandeln. 

Det finns dock ett grundläggande problem med kampanjen: Dagligvaruhandelns vinster har aldrig varit höga. Den del av matkostnaden som blir vinst är försvinnande liten. 

Om något borde svenskarna oroa sig för att hundratals matbutiker runt om i vårt land just nu går med förlust och kan tvingas stänga. Detta verkar inte bekymra Nooshi Dadgostar (V) eller Magdalena Andersson (S) som i stället för konstruktiv diskussion ägnar sig åt att sprida lögner och medvetna missuppfattningar i sina sociala medier. 

Så vad är egentligen sant och falskt i debatten om matpriser? 

Påstående: Dagligvaruhandeln har passat på att höja vinsterna i samband med inflationen.

Den genomsnittliga vinsten för svenska matbutiker har sjunkit. De senaste tre åren har enbart inköpspriserna stigit med 32 procent, samtidigt som kostnader för till exempel el, hyra och löner ökat kraftigt. Under samma period har matpriserna mot kund ökat med 27 procent.

Dagligvaruhandeln skulle aldrig kunna bedrivas lika kostnadseffektivt med många små enheter – särskilt eftersom leverantörerna som dagligvaruhandeln förhandlar inköpspris med ofta är multinationella företag. För att vara konkurrenskraftig och kunna erbjuda bra priser behövs stora muskler. Den som tror att varje banan eller kycklingfilé skulle bli billigare att köpa in, hantera och transportera för den som köper och hanterar små volymer jämfört med den som köper väldigt stora volymer, tror helt enkelt fel.

Påstående: Dagligvaruhandeln skär guld med täljkniv och gör rekordvinster.

Av varje hundralapp som spenderas i en svensk matvarubutik blir drygt 2 kronor vinst. Nästan 98 procent av matpriset går alltså åt till att täcka sådant som inköp, löner och arbetsgivaravgifter. Därtill ska läggas kostnaden för stölder och brott som summerar till många miljarder. Det överskott som i bästa fall ändå blir kvar ska sedan räcka till investeringar som krävs för att utveckla verksamheten.  

Detta betyder förstås inte att prisökningarna på matvaror är oproblematiska för hushållen. Att tvingas bära dessa kostnader ovanpå annat som blivit dyrare de senaste åren är självklart en stor sten på en redan tung börda. För detta har vi den största respekt.  

Därför är vi genuint glada för den inbjudan till samtal som regeringen nu skickat till livsmedelskedjans aktörer. Kanske kan vi nu äntligen få en konstruktiv diskussion om de faktorer som verkligen driver upp kostnadsläget och därmed priserna i matvarubutikerna. En del av orsakerna är svåra att förändra på kort sikt. Exempelvis det faktum att den svenska kronan tappat kraftigt i värde jämfört med euron och dollarn eller att det råder krig i Europa.  

Fokus måste ligga på de kostnader som har avgörande betydelse för kostnadsläget i handeln och som faktiskt går att påverka. Så här kommer tre konkreta förslag som vart och ett skulle få stor effekt på matpriserna:

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

martin-kits-kopcentrum.png

Nu behövs en seriös diskussion om matpriserna

Konsumentverkets nya tolkning av den nya prisinformationslagen hotar reklambladens framtid, och slår hårt mot både handel och konsumenter.

Konsumentverket har nyligen beslutat om en strikt tolkning av den nya prisinformationslagen, vilket i praktiken kan innebära slutet för oadresserade reklamblad. Detta är ett hårt slag mot både handeln och konsumenterna. Särskilt äldre och de utan tillgång till nätet/webben, som förlitar sig på reklamblad för att ta del av veckans erbjudanden och rabatter.

Reklamblad är en central marknadsföringskanal där dagligvaruhandeln informerar konsumenter om aktuella kampanjer. Enligt Konsumentverkets tolkning måste dock det lägsta priset som gällt de senaste 30 dagarna för varje produkt nu redovisas i reklambladet. Detta krav är i praktiken omöjligt att uppfylla. Utrymmet i reklamblad är begränsat, produktionstiden är lång och priser kan ändras innan bladet ens når hushållen. Konsekvensen blir att reklambladet riskerar att försvinna helt. 

Grundsyftet med prisinformationslagen var att införa striktare regler för att motverka vilseledande kampanjer, såsom bluffreor under reaperioder såsom Black Friday. Det har dock aldrig varit ett problem med bluffreor på spagetti. För livsmedel finns dessutom ett tillkännagivande från en riksdagsmajoritet om att dessa ska undantas från lagstiftningen. Både majoriteten och civilutskottet framhåller att det är

 ”viktigt att säkerställa att ny lagstiftning på konsumentområdet inte gör det svårare för matbutiker att sänka sina priser”.  

Lagens förarbeten gör tydligt att information om tidigare lägsta pris framför allt ska finnas i anslutning till produkten på försäljningsstället, exempelvis i butik eller på en webbplats. Vi har argumenterat för att samma princip borde gälla för reklamblad. Men Konsumentverket har valt att tolka reklamblad som "köperbjudanden" enligt marknadsföringslagen, vilket innebär att den historiska prisinformationen måste finnas med direkt i annonsen. Detta går längre än vad lagstiftarna avsåg.

Dessutom ger marknadsföringslagen undantag för kommunikationsmedier med begränsat utrymme, såsom tv- och radioreklam, där all information inte behöver presenteras direkt. Vi anser att reklamblad bör omfattas av samma undantag, eftersom konsumenterna redan har tillgång till den fullständiga prisinformationen i butik eller online.

Om Konsumentverket håller fast vid sin tolkning riskerar det att få långtgående konsekvenser. Våra medlemsföretag ser redan över möjligheten att helt sluta använda reklamblad som marknadsföringskanal. Detta skulle drabba många konsumenter – särskilt äldre och de utan tillgång till nätet – som är beroende av reklamblad för att planera sina inköp och hitta bra erbjudanden.

Utan reklamblad förlorar många hushåll en viktig källa till information om rabatter och kampanjer, vilket kan leda till ökade matkostnader i en redan pressad ekonomisk situation. Samtidigt skulle det innebära ökade kostnader och administration för företagen, vilket på sikt kan påverka priserna i butikerna negativt.

Konsumentverkets hårda tolkning är oproportionerlig och går längre än vad lagen avser, vilket står i direkt kontrast till regeringens regelförenklingsambitioner. Det måste finnas en balans mellan att ge konsumenterna relevant prisinformation och att möjliggöra rimliga marknadsföringsformer. Konsumenterna har redan tillgång till fullständig prisinformation i butik och online – reklambladens funktion är att ge en översikt över aktuella erbjudanden, inte att agera juridiska prislistor.

Vi uppmanar därför Konsumentverket att revidera sin tolkning och ge reklamblad samma undantag som andra medier med begränsningar i tid och utrymme. Det är avgörande för att vi ska kunna fortsätta erbjuda konsumenterna prisvärda kampanjer och samtidigt följa lagstiftningen på ett rimligt sätt.

näringspolitisk chef, Svensk Dagligvaruhandel

enhetschef näringspolitik, Svensk Handel

henrik-ekelund-och-andreas-stromberg.png

Nya kraven hotar reklambladen – och påverkar matpriserna negativt

Nyheter - generell

Utredningen presenterades den 19 december 2024 och ligger nu ute på remiss.

Kontantutredningen – sammanfattning ur detaljhandelsperspektiv

Rapporten beställdes av den svenska regeringen för att undersöka förutsättningarna för att lagstifta om möjligheten att betala med kontanter, särskilt för nödvändiga varor som mat och bränsle. Den utforskar också andra åtgärder för att säkerställa att kontanter fortsätter att fungera som betalningsmedel i Sverige.

Användningen av kontanter har minskat avsevärt över åren, då banker och handelsföretag samt konsumenter övergår till digitala betalningar. Inom den fysiska detaljhandeln genomförs över 90 procent av alla transaktioner med kort och endast ca 7 procent med kontanter.

Dock finns det fortfarande grupper i samhället, såsom äldre och de som är digitalt eller ekonomiskt exkluderade, som är starkt beroende av kontanter.

Inom ramen för utredningen har tre huvudsakliga områden identifierats där förslag om åtgärder presenteras.

Staten bör spela en central roll i att säkerställa tillgången och funktionen av kontanter och därmed upprätthålla en robust infrastruktur. Detta inkluderar eventuellt att subventionera vissa aspekter av kontantinfrastrukturen för att säkerställa att den förblir livskraftig. 

Riksbanken får ett utvidgat mandat som innefattar åtgärder i egen regi eller som stöd till marknadens aktörer.

Rapporten tar upp oro över att kontanter används för olagliga aktiviteter som penningtvätt. Den föreslår åtgärder för att minska dessa risker, såsom att sätta gränser för kontanttransaktioner och förbättra tillsyn och reglering.

Utredningen föreslår inga specifika åtgärder för kontanter i beredskapssituationer, förutom att upprepa ett tidigare förslag från Betalningsutredningen. Det innebär att Skatteverket ska kunna ge undantag från skatteförfarandelagen vid större störningar i de elektroniska betalsystemen. Utredningen säger också att det är viktigt att undersöka och införa funktioner för betalkort som kan användas utan el eller internet, så kallad offlinefunktionalitet.

sedlar-vaxling.jpg

Kontantutredningen – sammanfattning utifrån ett detaljhandelsperspektiv

Nu är årets D-Congress avslutat. Ett superintensivt och fullbokat evenemang, med talare och deltagare från hela världen. 

Oavsett om du var på plats eller inte, finns nu möjligheten att se alla inspirerande samtal och insiktsfulla paneler i efterhand.

Vad sägs om Svensk Handels Martin Kits i samtal med statsminister Ulf Kristersson? Eller seminariet om hur vi stoppar inflödet av paket från Kina, där Magnus Nikkarinen, EU-parlamentarikerna Arba Kokalari och Helena Storckenfeldt samt Anna-Karin Dahlberg från Lindex delar sina perspektiv?

dc-playbild.png

D-Congress 2025 lever vidare online!

Efter att ha väntat i ett år kunde äntligen dörrarna öppnas till D-Congress 2025.

Dörrarna öppnade efter lunch på onsdagen, och först upp på scen var Svensk Handels vd, Sofia Larsen. Därefter kunde deltagarna välja och vraka bland intressanta ämnen att ta del av. Allt från framtidens betalmetoder till det svenska second hand-undret behandlades. 

Men den riktiga inledningen av D-Congress 2025 måste anses vara när statsminister Ulf Kristersson intog scenen inför en fullsatt kongressal, där han pratade om hur Sveriges konkurrenskraft ska stärkas. Ett högst relevant ämne för Handelslandet Sverige.

Med D-Congress 2025 officiellt invigt fortsatte det intensiva schemat på samtliga talarscener. Förhoppningsvis får deltagarna en god natts sömn, för i morgon är det dags för mer D-Congress, från morgon till kväll!

statsministern-dc.jpg

Statsministern inledde D-Congress 2025

Svensk Handel har växlat avtalskrav med Handelsanställdas förbund.

Det är ett omfattande avtal och cirka 80 000 medarbetare berörs. Dennis Lager leder förhandlingarna från Svensk Handels sida.

Se intervjun med Dennis Lager i avsnitt 4 av Avtalsnytt där vi följer utvecklingen i årets avtalsrörelse. Programledare är Svensk Handels kommunikationschef Hans Tjernström.

Vi är lyhörda för vad våra medlemsföretag uttrycker och det handlar egentligen om ekonomi, ekonomi och ekonomi. Handeln befinner sig i en väldigt, väldigt utsatt situation. En utgångspunkt för årets avtalsrörelse är att vi verkligen håller oss inom märket.

avtalsnytt-4-play.png

Avtalsnytt 4: Kravväxling för handelns tjänstemannaavtal

Svenska handelsföretag arbetar i allt större utsträckning med hållbarhet ur ett helhetsperspektiv.

En av de främsta drivkrafterna bakom denna utveckling är den växande mängden EU-regleringar inom ramen för The Green Deal. De kommande åren väntas omfattande lagkrav som påverkar allt från produktionsprocesser till återvinning och reparationer.

Chef Hållbarhetsstrategi & Utveckling på ICA

Vad som idag betraktas som hållbart är betydligt mer diversifierat än för 10–15 år sedan. Idag kan man välja lokalt, ekologiskt, svenskt, vegetariskt och mycket mer. Många har sin egen tolkning av vad som klassas som hållbart, vilket gör begreppet svårt att hantera då det kan betyda allt och ingenting.

Under de senaste åren har undersökningar visat att även konsumenternas syn på hållbarhet har breddats. Tidigare låg fokus framför allt på klimatpåverkan, men idag omfattar hållbarhet hela värdekedjan. Samma trend syns nu tydligt i företagens arbete. Nästan samtliga hållbarhetsområden ökar i prioritet, vilket visar på en förändrad syn där hållbarhet blivit en naturlig del av affärsstrategin.

– Vad som idag betraktas som hållbart är betydligt mer diversifierat än för 10–15 år sedan. Idag kan man välja lokalt, ekologiskt, svenskt, vegetariskt och mycket mer. Många har sin egen tolkning av vad som klassas som hållbart, vilket gör begreppet svårt att hantera då det kan betyda allt och ingenting, säger Anders Axelsson, Chef Hållbarhetsstrategi & Utveckling på ICA.

De nya EU-direktiven gör att företagen behöver arbeta med flera hållbarhetsfrågor parallellt. Ett tydligt exempel är reparationer. Många företag har länge satsat på att utveckla reparationsmöjligheter för sina produkter, men nu ser vi att trycket från EU:s Right to Repair-direktiv accelererar omställningen ytterligare.

Svensk Handels hållbarhetsundersökning visar också att företagen aktivt anpassar sig till de nya kraven. Samtidigt ser många en möjlighet att skapa konkurrensfördelar genom att ligga i framkant. Att arbeta med hållbarhet är inte längre en sidofråga – det är en affärsstrategisk nödvändighet.

sh-hallbarhetsundersokning-24-25.pdf

hallbarhetsundersokningen-bilder.png

Företagen breddar sitt hållbarhetsarbete

OBS: Du kan behöva logga in på nytt efter återstarten.

Följ dessa steg för att logga in på nytt!

Har du glömt ditt lösenord? följ dessa steg!

Skulle du stöta på problem så får du gärna mejla till 

Har du ännu inte skapat ett konto i appen Säkerhetscenter?

Det finns ingen begränsning i antalet användare för er verksamhet. Via dessa steg kan exempelvis alla era butikschefer skapa konton och använda sig av appen Säkerhetscenter.

Tillsammans gör vi skillnad, hjälp oss att anmäla alla brott!

ny-bukett-med-bakgrund.png

appen-listbild.png

Appen Säkerhetscenter åter i drift

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Märkessättningen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2025

Avtalen som förhandlas av Svensk Handel

Nyheter