Höga ingångslöner hindrar framväxten av nya jobb i handeln

Ingångslönerna i handeln har ökat med nästan 50 procent på femton år. Det har bidragit till en sammanpressad lönestruktur som förhindrar framkomsten av nya jobb i handeln. Det visar en färsk rapport från HUI Research.

Trots att arbetslösheten sjunker är den fortsatt cementerad på en hög nivå bland vissa grupper i samhället. Arbetslösheten bland utrikes födda är exempelvis nästan fyra gånger högre än den är för inrikes födda. Handeln skapar många arbetstillfällen och har stor potential att ge fler chansen på arbetsmarknaden. Samtidigt pekar HUI Researchs rapport på att lönestrukturen inom handeln bidrar till att stänga ute exempelvis nyanlända och unga från att arbeta i handeln.

Sammanpressade löner i handeln

Under perioden 2000-2015 ökade ingångslönen i detaljhandeln med 49 procent, att jämföra med 36,5 procent för den genomsnittliga medarbetaren. Det är fråga om reala löneökningar, det vill säga inflationen är borträknad. Att ingångslönen ökat snabbare än den genomsnittliga lönen innebär att lönestrukturen blivit än mer sammanpressad. Två av tre som arbetar inom handeln har en lön som ligger inom tio procent från ingångslönen.

– Våra resultat utgör en stark indikation på att ingångslönerna i detaljhandeln är högre än jämviktslönen, vilket leder till ofrivillig arbetslöshet och att nyanlända inte erbjuds arbeten inom branschen, säger professor Sven-Olov Daunfeldt, som tagit fram rapporten.

Löneutvecklingen i handeln problematiseras också i rapporten. Räknar vi med handelns höga nivåer för OB-ersättning slutar den genomsnittliga timlönen i praktiken att öka när medarbetaren fyllt 26 år. Orsaken är att unga i större utsträckning arbetar kvällar och helger.

Sänkta arbetsgivaravgifter skapade fler jobb

Rapporten har också tittat på sysselsättningseffekterna av sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga som genomfördes 2007. Resultaten visar att de detaljhandelsföretag som fick relativt stora sänkningar av lönekostnaderna ökade antalet anställda mer än de som endast fick en mer marginell minskning av lönekostnaderna.

Svensk Handel har tidigare framhållit de positiva sysselsättningseffekter som sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga haft i handeln. Svensk Handels analyser visade exempelvis att antalet ungdomar som arbetar i handeln ökade med cirka 16 000 personer under perioden 2006–2013. Den lägre arbetsgivaravgiften för unga slopades helt 2016.

Läs rapporten i sin helhet här

Lyssna på Sveriges Radios intervju med HUI här

Läs också: Etableringsjobben kan bli riktigt stor framgång