Vad händer med brexit?

Jullovet är till ända och vi börjar så sakteliga komma tillbaka till rutiner och arbete. Så även det brittiska parlamentet som den 7 januari 2020 påbörjade det omfattande arbetet med Storbrittaniens utträde ur EU. Det har varit relativt tyst i brexit-diskussionerna i media under julen, men nu är det hög tid att återigen sätta fokus på frågan för att förstå vad som sker framöver – utträdesdatumet närmar sig med stormsteg.

Tuffa handelsavtalsförhandlingar påbörjas

Det kommande årets övergångsperiod innebär i praktiken att allt fortsätter som vanligt, förutom att britterna inte längre får vara med och påverka i EU-institutionernas beslut. Istället påbörjas det som av många förväntas bli de tuffaste handelsavtalsförhandlingarna någonsin. Under 2020 ska EU och Storbritannien komma överens om ett avtal som reglerar handeln och de framtida relationerna mellan parterna.

Det finns en överenskommen politisk deklaration sedan tidigare, men att omsätta den i juridiska avtal som fungerar i praktiken förväntas bli svårare. Avtalen måste godkännas såväl av det brittiska parlamentet som av samtliga 27 EU medlemsstater för att bli gällande. Och för att avtalet ska träda ikraft till årsskiftet behöver det klart under hösten 2020.

Storbritanniens förhandlingsvillkor

Fler än 600 internationella avtal binder Storbritannien till EU. Rådande avtal utgår från EU-regler som underlättar och bibehåller ett starkt förhållande till unionen. Frågan som alla ställer sig är huruvida Storbritannien kommer att vilja omförhandla detta, bryta sig loss från EU och starta på nytt – som är i enlighet med det Boris Johnson tidigare uttalat. Johnson har bland annat hänvisat till AI och finansiella tjänster som områden där han inte tänker acceptera EUs nuvarande inställning.

En ytterligare aspekt att ta med i sammanhanget är Storbritanniens förhållningssätt till andra stater runtom i världen. I det att britterna ska kunna förhandla frihandelsavtal med dem behöver hänsyn tas till dessa staters förväntningar och krav. Som exempel kan nämnas de samtal som förts med USA som bland annat har intresse av att kunna exportera genmodifierade jordbruksvaror.

EU har, genom chefsförhandlare Barnier, pekat ut tre huvudområden som de anser vara prioriterade i de krävande förhandlingarna under året och det är:

1. Samordning av intressen så som klimatfrågor och fred i mellanöstern.

2. Fortsatt samarbete i säkerhetsfrågor gällande terrorism och cybersäkerhet.

3. En överenskommelse om ett långtgående och välfungerande handelsavtal som inte tummar på de gällande reglerna om arbetsrätt, miljöstandarder, skatteregler och statsstöd.

Vilket pris är Johnson beredd att betala?

Ett Storbritannien som eftersträvar hög grad av självständighet riskerar att möta motstånd i förhandlingarna med EU. Samtliga medlemsstater ska acceptera ett nytt avtal och det i sig kräver att det möter upp på bred front inom EU.

Tidsaspekten är en ytterligare faktor som försvårar arbetet för Boris Johnson. Avtal mellan stater tar tid att förhandla fram. Frihandelsavtalet CETA tog exempelvis fem år att komma fram till. Det är naivt och orealistiskt att tro att ett fullständigt och detaljerat frihandelsavtal skulle kunna vara på plats redan till hösten. Boris Johnson hävdar dock att han vägrar att skjuta upp utträdet ytterligare.

Därför är det sannolikt att Storbritannien och EU kommer överens om ett enklare handelsavtal som endast berör tullar. Man kan också komma att välja en väg där man utgår från något av de avtal som redan finns med andra länder, som exempelvis Norge, Kanada eller Turkiet.

Avgörande för riktningen är vilket pris Johnson är beredd att betala för utträdet, då det kan leda till omfattande konsekvenser för den brittiska ekonomin. Storbritannien står för 9 procent av den handel som EU27 har med sin omvärld. För Storbritanniens del utgör 50 procent av importen av varor och 47 procent av exporten handel från och till EU. Storbritannien sitter härmed med en något sämre hand vid förhandlingsbordet än vad EU gör.

Brexitsagan fortsätter

Det är tydligt att Brexitsagan inte är slut. Fler kapitel återstår och fler vändningar är att förvänta. 2020 kommer bli ett spännande år för den internationella handeln som det är bra att hålla koll på. Häng med i allt som händer på Svensk Handels brexitsida. Här informerar vi dig kontinuerligt om hur du som svenskt företag behöver förbereda dig inför Storbritanniens utträde och lotsar dig till rätt myndighet med tekniska frågor.