Vecka 13: EU går med på att förlänga utträdesdatumen

Brexit-karusellen har inte stannat och ser ut att snurra flera varv till. 

Efter diskussioner mellan medlemsstaterna, kom de gemensamt fram till att det bästa, och kanske det enda EU egentligen kunde göra, var att tillåta en förlängning av utträdet. För att sätta press på britterna har EU sagt att de inte kan förlänga datumet till efter Europaparlamentsvalet utan att utträdet tillåts ske den 22 maj om Storbritannien ratificerar det avtal som är framförhandlat. Annars kommer landet riskera att lämna landet redan den 12 april.

Theresa May lämnar löfte om att avgå

Premiärministern klargjorde i veckan att hon kommer avgå om det framförhandlade avtalet röstas igen. Löftet kom kanske inte som en chock då May redan tidigare i diskussionerna har klargjort att hon inte kommer ställa upp för omval i nästa val i Storbritannien. Många politiska experter har menat att detta endast kan ses som den sista utvägen att sätta press på parlamentarikerna och övervinna några röster till Ja-sidan, det vill säga fler röster som röstar för utträdesavtalet.

15:30 idag, den 29 mars röstades avtalet ner för en tredje gång med siffrorna 344 mot 286. Detta innebär att sannolikheten att Storbritannien lämnar EU 12 april ökar.

Inga av förslagen i parlamentet röstades igenom

I onsdags inleddes en historisk dag i det brittiska underhuset. En serie av omröstningar skulle betas av. Förslagen varierade men alla berörde olika vägar man vill se för brexit-utträdet. De främsta alternativen var omröstningen om utträde med avtal den 22 maj, ett avtalslöst brexit den 12 april eller senare, att skjuta upp utträdet en längre tid (det vill säga år) eller helt enkelt en slopad brexit.

Omröstningarna väckte stor uppmärksamhet eftersom parlamentet beslutade att köra över regeringen och ta saken i egna händer i måndags. Det gick kanske inte riktigt lika enkelt som de förväntat sig. Resultatet blev att parlamentet röstade ner alla åtta brexit-förslag som låg för omröstning. Däremot röstade 40 fler personer för utträdesavtalet efter Theresa Mays löfte om att avgå. En av de som röstade ja var bland annat Boris Johnson, en av de stora motståndarna till Mays brexit-hantering. En teori varför Boris plötsligt ändrat uppfattning om avtalet är att han pekats ut som en av de möjliga kandidaterna till Theresa Mays jobb, det vill säga Storbritanniens nya premiärminister. Det skulle därför ligga i hans intresse att avtalet röstades igenom så att han kan ta över som premiärminister.

En annan sak värt att notera är att omröstning som gällde en ny folkomröstning blev relativ jämn: 268 röstade för en ny folkomröstning och 295 röstade mot.

En miljon människor demonstrerad emot brexit

Uppskattningsvis demonstrerade en miljon människor utanför parlamentskvarteren i London i lördags för att markera sin kritik mot hanteringen av brexit. De flesta som demonstrerade tog kraftigt avstånd från att Storbritannien lämnar EU och hoppades på att May och regeringen skulle ändra inställning. Många av demonstranterna hävdade också att politikerna uppenbarligen inte kan reda ut situationen själva utan att det enda rätta är att lämna över makten till folket som återigen ska få säga sitt. En av de möjliga vägarna framåt är just att återkalla art.50 men det har Theresa May tidigare sagt att det vore att svika det brittiska folket.

Den europeiska rådets ordförande Donald Tusk är av motsatt uppfattning och satte i veckan ner foten och menade att Storbritannien nuvarande beteende svek det brittiska folket. I veckan har 6 miljoner människor skrivit på en namninsamling för att upphäva art.50. Även den miljon människor som i helgen demonstrerade mot hanteringen av utträdet måste respekteras enligt ordföranden.

Brittiska näringslivet rasar – kräver handlingskraft

Starka röster från det brittiska näringslivet visar sin frustration utåt. I tre år har Storbritannien förhandlat med EU och fortfarande vet inte det brittiska näringslivet var de kan vänta sig. Chefen för den brittiska handelskammaren drar parallellen med ett företag. Inget företag i världen skulle få skötas på det här sättet, det borde inte heller vara möjlig att sköta ett land så här säger han i ett uttalande till media. Det finns ingen transparens och klarhet i processen. Det finns inte ens en målbild om vart man är på väg och vart man vill. Näringslivet rasar nu och kräver att de folkvalda tar de svåra besluten som krävs i en svår situation.

Den 29 mars 2019, som skulle varit dagen då Storbritannien lämnade EU blev inte det. Vi vet inte vilken dag vi ska ta sikte på nu. Det kan vara den 12 april, det kan vara den 22 maj men det kan också bli en helt annan dag. Näringslivet, EU-medborgare och Storbritanniens medborgare får fortsätta att acceptera detta vakuum utan insyn och information. Frågan är hur mycket längre man tillåter att det får pågå.