Vecka 41: Högre tempo i förhandlingarna

Den ska fungera som ett informationsmaterial för svenska företag som direkt eller indirekt handlar med Storbritannien. Eftersom vi ännu inte vet hur en eventuell brexit kommer se ut så kan det vara klokt att förbereda sig och genomföra vissa förebyggande åtgärder. Vi rekommenderar bland annat företag att inventera sina avtal och granska varukedjorna.   

En annan viktig händelse som närmar sig med stormsteg är EU-toppmötet som i mångt och mycket kommer handla om brexit-frågan. Oron för vart hän brexit bär av kan konstateras på såväl hemmaplan som globalt. I Storbritannien sker dagliga demonstrationer som vädjar till den politiska ledningen att återkalla art.50 och istället omförhandla Storbritanniens möjligheter att stanna i unionen.

Än så länge har vi inte fått några indikationer på att detta överhuvudtaget diskuteras i Storbritannien, men brexit-bevakare börjar få svårare och svårare att se hur ett utträde rent politiskt ska kunna motiveras.

Högre tempo i förhandlingarna

Den 18-19 oktober äger nästa EU-toppmöte rum. Detta möte förväntas få en avgörande betydelse för brexit-avtalets utfall. Redan kvällen innan toppmötet kommer EU:s medlemsstaters representanter ses på en middag och diskutera brexit utan Storbritanniens närvaro. Kommissionens president, Jean-Claude Juncker uttalade sig tidigare i veckan i positiva termer om utträdesavtalet och menade att om det inte blir ett utträdesavtal nu i oktober så kommer det finnas ett i november. Detta bekräftar det många brexit-analytiker tidigare påtalat, att det kommer äga rum ett extrainsatt möte i november då frågan om Irland ännu inte är löst. Denna uppfattning delar även Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, som är övertygad om att ett utträdesavtal kommer finnas på plats under 2018.

Donald Tusk klargjorde att utträdesavtalet kommer utformas på ett sätt så att förlusterna för båda sidor begränsas så gott det går. Han bemötte även kritiken om att EU bestraffar Storbritannien för att lämna unionen. Enligt Tusk så är han en av de mest pro-brittiska politikerna i EU och att han arbetar hårt för att utträdet inte ska innebära kaos utan ske under ordnade former.

”Brexit kan bli det största självförvållade såret i modern historia”

Det står klart att utträdet ur EU inte kommer gynna Storbritannien ekonomiskt. I läkta dokument från finansdepartementet i Storbritannien har det framgått att ett utträde kommer bli rent skadligt för landets ekonomi, det talas om ”Bad, worth, or catastrophe”.

Intresset för brexit rör inte enbart Europa utan framstående politiker från länder som Japan och USA har i veckan uttalat sig i frågan. Japans premiärminister Shinzo Abe välkomnade i veckan Storbritannien till frihandelsavtalet TPP. En förutsättning för att Storbritannien på egna initiativ kan ingå frihandelsavtal med tredje land är att de lämnar den europeiska tullunionen. Vidare framförde Abe vikten av en övergångsperiod han menade att en hård brexit riskerar att bli direkt skadlig mot världens ekonomi, inkluderat japanska företag.

En annan framstående politiker som uttalade sig i brexit-frågan i veckan var Hillary Clinton. I ett tal på Queens University i Belfast framförde hon bland annat att brexit var en dålig idé från början och är en ännu sämre idé nu. Den före detta presidentkandidaten gick så långt att hon menade att brexit kan bli det största självförvållade såret i modern historia. Vidare underströk hon vikten av att brexit inte får leda till nya oroligheter på Irland. Hon lyfte fram den tidigare fredsprocessen mellan Nordirland och Irland som ett föredöme för resten av världen. Både hon och hennes make Bill Clinton spelade en avgörande roll i Good Friday Agreement 1998.

Fem hinder för en deal

Diskussionerna kring utträdesavtalet har pågått sedan det stått klart att Storbritannien kommer lämna. Det finns framförallt fem hinder mot att ett avtal kommer till stånd.

1. Tullunionen ”the backstop bridge UK” :

Det handlar om vart den hårda gränsen ska dras mot unionen. Enligt Theresa Mays Chequers plan så ska det inte finnas en hård gräns på Irland eftersom detta kan vara skadligt för freden på ön. EU å andra sidan kan inte acceptera att det inte finns någon gräns alls mot Nordirland om dessa inte ska ingå i tullunionen.

2. Tiden:

Det har framkommit att trots vissa förberedelser är Storbritannien inte förberedda rent praktiskt att utföra tullarbetet. Det finns olika viljor huruvida den tidsavgränsade och tillfälliga tullunionen ska vara just tillfällig och vilka reella möjligheter de faktiskt har att på egen hand hantera tullärenden redan 2021.

3. Regleringar:

EU kommer aldrig att tillåta att standarder på varor som handlas inom unionen försämras. Det kommer därför krävas ett samarbete om ursprungsregler. Detta gäller främst jordbruksvaror och mat som det idag ställs höga krav på. Problemet är att det konservativa partiet inte på något sätt kan tänka sig att vika sig till de regler som EU satt upp i frågan utan att Storbritannien själva ska kunna avgöra vilken standard de sätter.

4. Framtida relationer:

Båda parter är beredda att förhandla fram ett så bra avtal som möjligt och är måna om att behålla goda relationer. Storbritannien kommer dock aldrig kunna få lika goda relationer med EU som de har idag, något som ställer till problem även i avtalsdiskussionerna då parten inte är beredd att lämna det goda förhållandet på alla punkter.

5. A ”blind brexit”:

EUS förhandlare har varit tydliga med att de inte är intresserade av att i utträdesavtalet klargöra de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU, utan att utträdesavtalet kommer bli ett kort och kärnfullt dokument och att vidare förhandlingar senare få inledas när brexit är ett faktum. Problemet är att flera partier Wales och Skottland, samt Labour, har flaggat för att de inte kommer rösta igenom ett utträdesavtal som inte preciserar hur det framtida förhållandet kommer se ut.

Ovanliga röster hördes mot brexit

Protesterna mot utträdet organiseras inte enbart politiska motståndare, utan under veckan som gått har röster hörts från andra grupper. I början av veckan gick brittiska musiker ut i ett öppet publicerat brev i The Observer och varnade för att ett utträde hotar musikindustrin. Kända musiker så som Bob Geldof, Ed Sheeran och Rita Ora hade skrivit under brevet som vädjar till premiärminister Theresa May att tänka om. Musikerna är överens om att det behövs en ny folkomröstning då den brittiska befolkningen först i efterhand har insett värdet av EU och problematiken med att lämna.

En kanske än mer ovanlig röst i brexit-debatten som hörde på Londons gator under veckan var hundratals hundar. Hundarna skällde samstämmigt ut Theresa Mays brexit-plan då de demonstrerade tillsammans med sina ägare i London. Marschen gick under parollen ”wooferendum” (vovomröstning) och förespråkade även den att en ny folkomröstning. För de brittiska hundägarna innebär utträdet ökad byråkrati för de som reser med hund utanför landets gränser.

På återseende nästa vecka…

Veckan som passerat har egentligen inte gett oss några svar på brexit-utträdet men representanter från EU-sidan har en god förhoppning om att parterna ska kunna komma överens inom den närmaste tiden. Samtidigt som EU-sidan går in med förväntan på förhandlingarna sker blåser andra vindar på den brittiska ön. I veckan deklarerade den skotska ministern Nicola Sturgeon att hon kommer stödja en andra omröstning av brexit. Liknande röster har börjat höras från Wales. Eftersom parlamentarikerna i Storbritannien är personvalda anser Nicola Sturgeon att det finns en stor risk för att ett utträdesavtal ändå röstas ner i parlamentet då de folkvalda representanterna känner ett ansvar att rösta i enlighet med det väljarna vill.

Ett splittrat UK innebär ytterligare interna svårigheter för Theresa May. Hon vill knappast gå till historien som den person som både körde den brittiska ekonomin i botten och som dessutom fördärvade det förenade kungariket.

Mer återkoppling kommer nästa vecka då vi hoppas vi har på en klarare bild och fler svar från EU-toppmötet.