Vecka 48: Europeiska rådet gav grönt ljus till brexit-avtalet

För andra är december en månad med mycket stress och press, men förhoppningsvis kan man ändå hitta känslan av lugn och få återhämtningen som behövs efter ett långt arbetsår.

Oavsett om det är en månad som förknippas med glädje eller stress så är det en månad som knyter ihop säcken och är det något speciellt man vill ha hunnit uträtta under 2018 är det dags att sätta fart. En som har ett pressat decemberschema är premiärminister Theresa May. Brexit-förhandlingarna, om utträdesavtalet, är minst sagt inne i ett slutskede och May har fullt sjå att övertyga parlamentet om att det, av EU godkända brexit-avtalet, är bästa vägen för Storbritannien att ta. Under två veckor har May ett intensivt kampanjarbete att göra för att övertyga det brittiska underhuset, med andra ord hon förväntas knyta ihop säcken på en 18 månaders lång förhandlingsprocess.

Europeiska rådet gav grönt ljus till brexit-avtalet

De andra 27 EU-ledarna ställde sig i söndags bakom det presenterade brexit-avtalet. Trots enandet var det inga muntra miner efter att beslutet tagits. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sa att brexit är en tragedi, och att det var en mycket dyster dag. Han var dock tydligt med att säga att avtalet som godkändes var det bästa möjliga för Storbritannien. EU:s chefsförhandlare Barnier delade denna inställning. I samband med toppmötet sa han att man inte får glömma att EU alltid förhandlat med Storbritannien och aldrig mot Storbritannien och att det därför är hög tid att alla tar sitt ansvar.

Statsminister Stefan Löfven representerade Sverige vid mötet och menade att det viktigaste av allt var att utträdet blir ordnat för Storbritannien. Han ville inte spekulera i hur underhuset ställer sig till avtalet men framförde också att han trodde det kunde bli en mycket besvärlig situation om avtalet inte gick igenom, då han inte såg att det fanns utrymme för stora omförhandlingar.

Emmanuel Macron, Frankrikes President, varken firade eller sörjde. Han menade att det var ett beslut som hade fattats av ett självständigt brittiskt folk och att de nu fick leva med resultatet.

Avtalet godkänt på EU-nivå men Mays huvudvärk är långt ifrån över

I samband med att beskedet kom att EU:s medlemsstater godkände brexit-avtalet publicerade May ett öppet brev till det brittiska folket att ta ställning för avtalet. Huvudbudskapet var att Storbritannien, genom avtalet, återigen kommer ta kontroll över gränserna, sätta stopp för människors fria rörlighet och bli ett självständigt Storbritannien. I talet underströks även att utträdet möjliggör att Storbritannien kan upprätta ett eget migrationssystem och på nytt kan ta kontroll över fisket då de får egen bestämmanderätt kring kusterna. May vädjade till så väl de personerna som röstade på att lämna som till de som röstade för att stanna, att acceptera avtalet då det enligt henne är ett avtal som fungerar för hela landet och hela folket.

En nyckelspelare inför omröstningen i parlamentet är Skottlands första minister Nicola Sturgeon som i veckan sa att nästan inget av det som stod i Theresa Mays vädjande brev var sant. Ministern twitterinlägg kunde nästan ses som ett angrepp mot May när hon skrev att ”Det här är en dålig idé som drivs av premiärministerns självdestruktiva röda linjer och ständiga fjäsk till högerfalangen i hennes eget parti”. Motståndarna till avtalet börjar positionera sig och Sturgeon ska i förra veckan ha samtalat med vänsterledaren Corbyn om att rösta ner brexit-avtalet.

Just nu verkar det kritiskt för May att avtalet röstas igenom i det brittiska underhuset. I veckan deklarerade DUP, det nordirländska stödpartiet, att de inte kommer ställa sig bakom förslaget då det är ett hot mot Storbritannien. Enligt Reuters har Torypartiet 316 platser mot den totala oppositionen på 313. Då sitter dock DUP på tio röster. Detta innebär att May just nu verkar sakna sju röster för att få igenom brexit-avtalet. Mays förhoppning verkar vara att kunna locka över några av de Labourpolitiker som är positiva till brexit eller kommer från valkretsar som röstade för att lämna EU.

Allt tyder på att May är bekymrad även över rebellerna i sitt egna parti, detta efter att regeringen i veckan sagt att de kommer tillåta parlamentet att göra ändringar i brexit-avtalet i samband med omröstningen. Det är uppenbart att May har behövt backa för det politiska trycket då hon inte vill riskera att Torymedlemmar röstar emot brexit-avtalet.

I fall parlamentet inte ställer sig bakom Mays plan, har fem ministrar fått i uppdrag att ta fram en plan B. Samtliga ministrar står på ”stanna-sidan” och den alternativa planen kommer även det vara en så kallad mjuk brexit. May avfärdade dock den så kallade norska modellen. Den norska modellen har efterfrågats av flera parlamentsledamöter och ministrar. May anser dock att den norska modellen är för långtgående eftersom den innebär fortsatt fri rörlighet för arbetstagare.

Att omförhandla det nu presenterade brexit-avtalet är inte självklart för alla medlemsstater i EU. Litauen däremot är öppna för nya förhandlingar. President Dalia Grybauskaite var tydligt i samband med toppmötet att det är viktigt att EU håller öppet för flera olika scenarier och att EU måste vara pragmatiska. Uttalandet är det första av detta slaget, tidigare har ordalagen varit att det presenterade avtalet ligger.

President Trump föga imponerad av britternas förhandlingsförmåga

Nej, speciellt imponerad av de 18 månaderna förhandlingar verkade inte den amerikanska presidenten vara. Trump var tydlig med att avtalet är en vinstlott för EU. Det presidenten var mest fundersam över var huruvida Storbritannien är tillåtna att ha en självständig handel eller inte. Som han förstod avtalet var britterna inte tillåtna att handla med tredje land, i detta fallet USA, under utträdesperioden. Enligt Trump kan detta omöjligt varit vad May velat när hon skakade hand med EU:s chefsförhandlare Barnier om avtalet. Trump tillade dock att det fortfarande fanns möjlighet att göra något åt missförstånd.

Huruvida avtalet är fördelaktigt för EU eller inte är svårt att säga. Läckta siffror pekar dock på att Storbritanniens BNP kommer bli 1-2 procent mindre om 15 år på grund av utträdesavtalet. Även Bank of England kom i veckan med dystra prognoser. Bland annat spår centralbanken en nedgång på pundet på upp till 25% och ett bostadsprisras på upp till 30%. De befarar också att räntan kommer tvingas sänkas för att hämma en skenande inflation.

Det brittiska näringslivet kräver tid för anpassning

Enligt en undersökning gjord av brittiska centralbanken har det visat sig att mindre än hälften av de brittiska företagen har en fungerande handlingsplan i händelse av en brexit utan avtal. Chefen för centralbanken i England är oroad över att alla industrier och själva infrastrukturen inte är redo för klivet Storbritannien är på väg att ta. Han menar därför att det är ytterst viktigt, för hela Storbritannien att övergångsperioden blir verklighet. Centralbanken har gjort bedömningen att en period på 18-24 månader borde vara tillräckligt för att hinna anpassa sig.

Även det svenska näringslivet ser bekymrat på den kommande tiden. Ett av tre svenska företag som idag gör affärer med brittiska företag eller konsumenter räds för konsekvenserna av brexit. Detta framgår av en undersökning som Företagarna presenterat. Av samtliga som deltog tror dock sju av tio att brexit inte kommer få speciellt stor påverkan på deras affärer. De negativa konsekvenserna som befarades i undersökningen av företagen var problem med direkt handel med britterna men även att internationell handel kommer fungera sämre framöver.

Tisdagen den 11 december förväntas det brittiska parlamentet rösta om utträdesavtalet som EU i söndags ställde sig bakom. Från den 4 december kommer parlamentet sammanträda och debattera frågan i underhuset. EU och handelsminister Ann Linde är oroad över utgången och hoppas att det brittiska parlamentet tar sitt förnuft till fånga och godkänner avtalet, då det annars skulle kunna få stora konsekvenser för det svenska näringslivet och hela Sverige.

Nu följer två veckor av politiskt spel och inhemska diskussioner i Storbritannien. Läget just nu ser en aning mörkt ut, men vem vet kanske har premiärministern ett ess i rockärmen, kanske får Theresa May den där tidiga julklappen i år ändå, den 11 december vet vi.