Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder cirka 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Handeln är den största branschen i näringslivet sett till antalet anställda. 12 procent av alla anställda (och 20 procent av alla unga anställda) arbetar inom handeln och handeln står för 11 procent av BNP och 14 procent av skatteintäkterna.

Handeln är också tätt förknippad med resande och är en stor del av besöksnäringen. Ungefär en tredjedel av turisternas utlägg hamnar i handeln. Ju längre vi reser desto mer tenderar vi att spendera på handel varför det långväga och internationella resandet är extra viktigt. Att människor reser och har möjlighet att transportera sig mellan olika platser gynnar således handeln och därmed svensk ekonomi. I detta är tillgänglighet med flyg viktigt.

Svensk Handel delar utredarens bedömning att:

”staten bör ha ansvar för att säkerställa en grundläggande interregional och internationell tillgänglighet och att staten även framgent bör ansvara för ett statligt basutbud av flygplatser. Svensk Turism delar också utredarens åsikt att statens roll bör vara att ta ansvar för att flyget och flygplatserna ges goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling så att medborgare och näringsliv kan räkna med en grundläggande tillgänglighet.”

”Sverige har ett stort beroende av fungerande transporter i hela landet. Sverige är sammanflätat med den globala ekonomin, det gäller också mellan regioner i Sverige. Det handlar exempelvis om handel med varor och tjänster, kapital för investeringar, arbetskraft, men också mänskliga möten och utbyte av tankar och idéer. Sverige är samtidigt ett avlångt land som ligger i utkanten av Europa, med långa avstånd inom landet som till marknader som är viktiga för svenskt näringsliv. Flyget spelar en viktig roll genom att det möjliggör snabba transporter som överbryggar långa fysiska avstånd. Flyget bidrar därigenom till nationell och internationell tillgänglighet. Nationellt hålls Sverige ihop med ett nav för flygtrafiken i Stockholm, med både Arlanda och Bromma flygplatser. Arlanda flygplats bidrar därtill med en betydande internationell tillgänglighet. Arlanda flygplats har därför en särställning i Sverige och för det svenska flygplatssystemet. Det bör vara möjligt att bo, arbeta och verka i hela landet. Utan flyglinjer som erbjuder korta res- och transporttider, tillräcklig kapacitet och rimliga priser kommer det bli svårt att leva och verka i vissa delar av Sverige. Klyftorna mellan stad och landsbygd, mellan norra och södra Sverige, mellan rik och fattig riskerar att öka. Flygplatser och flygtrafik har därför en viktig roll i transportsystemet.”

Ett välfungerande system med såväl större flygplatsers som nav för internationella direktlinjer som regionala och lokala flygplatsers roll som möjliggörare för såväl turism som arbetspendling och lokalt företagande är angeläget för näringslivet i stort och inte minst för turism och handel. Med det bör staten ha ansvar för en grundläggande flygplatsinfrastruktur.

Att leva och bo i hela landet är viktigt men det är också viktigt att fritt kunna röra sig och uppleva andra miljöer i såväl Sverige som i utlandet. Man bör också komma ihåg att transporterna naturligtvis inte bara ger förutsättningar för svenskar att resa utomlands, de är också förutsättningar för att ta emot utländska besökare och turister. Gällande såväl den nationella tillgängligheten som den internationella turismen är kostnader eller andra konkurrenspåverkande skillnader viktiga att beakta.

Flygplatser är en del av en transportkedja och det är av vikt att hela kedjan fungerar väl. Det innebär att anslutningstrafiken är välplanerad och bidrar till en sömlös och smidig reseupplevelse. Det är därför centralt att flygtrafiken tydligare lyfts in i nationell plan för transportinfrastrukturen.

Svensk Handel är en del av Svensk Turism och hänvisar också till remissvaret därifrån.

remisser-900.png

Remissyttrande angående rapporten Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet

Nyheter - pressmeddelanden

I dag gör regeringen det dyrare för företag att anställa. I samband med det gör man det också avsevärt mycket dyrare för företag att anställa unga. Att en regering som säger sig värna jobb och företagande gör precis tvärtom är något som Svensk Handel ställer sig starkt kritiska till.

Svensk Handel starkt kritiska till höjda arbetsgivaravgifter för unga

Vid tolvslaget i natt trädde de höjda arbetsgivaravgifterna för unga i kraft. Tidigare betalade arbetsgivare som anställde personer i åldersspannet 19,73 procent i arbetsgivaravgift på ersättningar upp till 25 000 kronor i månaden. Nu höjs avgiften till 31,42 procent, vilket kommer att medföra ökade kostnader på totalt 8 miljarder för alla som har anställda i åldrarna 19–23, vilket motsvarar ungefär 25 000 arbetstillfällen.

- Stora delar av näringslivet har varnat för konsekvenserna av dagens höjning. Att regeringen ändå väljer att blunda för verkligheten när Sverige går in i en lågkonjunktur är häpnadsväckande. Vi är besvikna över att företagen får svårare att anställa, och att den yngre befolkningen fråntas möjligheten att få in en fot på arbetsmarknaden, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

En sänkning av arbetsgivaravgiften har av Konjunkturinstitutet lyfts fram som en finanspolitisk stimulansåtgärd som skulle ha en dämpande effekt på den höga inflation som Sverige nu möter. De kostnadsökningar som höjningen av arbetsgivaravgifterna innebär kommer att behöva kompenseras vilket kan ske genom ökade konsumentpriser, minskade marginaler eller minskade arbetskraftskostnader, vilket i sin tur kan elda på inflationen.

- Regeringen har alla möjligheter att fatta politiska beslut som stävjar inflationstakten. I stället stoppar man huvudet i sanden och pekar på att andra ska ta ansvar. Det är oansvarigt. Svensk Handel kommer givetvis att tillsammans med andra fortsätta påtala vinningarna som sänkta arbetsgivaravgifter medför, det är en för viktig fråga för oss att släppa, avslutar Sofia Larsen.

ung-person-i-kassan-16x9.png

sofia-larsen-4.jpg

Nyheter - debattartikel

Replik från Svensk Handel om greedflation, i Aftonbladet 8/3 2023

Försäljningsutvecklingen i handelns samtliga delbranscher har varit negativ de senaste nio månaderna. Konkurserna ökar. Handlarna säljer färre varor till betydligt lägre marginal än tidigare.

Samtidigt möter branschen en kostnadschock i form av bland annat skenande inköpspriser-, elpriser- och hyror.

Detta är den verklighet våra medlemmar står i just nu. Det är knappast ett djärvt påstående. För vi möter dem varje dag. Och vi mäter och följer handelns utveckling mer eller mindre i realtid.  

Att alla pilar pekar åt fel håll för handelns företag är inget som stoppar Daniel Lind, knuten till Arenagruppen, 

 vrida på sanningen till den grad att han ger sken av att handeln nu skär guld med täljkniv, mitt i krisen.

Ingenting kan vara mer fel. Låt oss dekonstruera felaktigheterna och beskriva verkligheten.

De ogrundade påståenden som Daniel Lind strör omkring sig håller inte för seriös granskning och debatt om läget i handeln. De är ett tydligt politiserat inlägg i avtalsrörelsen som, förefaller avse att svartmåla arbetsgivarna.

Päron och äpplen, stort och smått, blandas huller om buller. Och även om det tillfälligt kan skymma sikten för läsaren ändras inte det faktum att Daniel Linds slutsatser är felaktiga.  

mikkonen-replikbild16x9.png

Nej, handeln skor sig inte på höga priser

 är på väg in i en lågkonjunktur under 2023 till följd av den kostnadschock som drabbat hushåll och företag. I ett läge där företagen redan pressas mellan skenande kostnader och historiskt pessimistiska konsumenter är det ovanligt olämpligt och olyckligt att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Det kommer att drabba såväl företag som kommuner och regioner i form av ökade kostnader i tider då marginalerna är små, men framför allt kommer det att försvåra för unga människor att ta sitt första steg in på arbetsmarknaden. 

Det var därför med stor oro och besvikelse vi kunde konstatera att regeringen inte tog chansen att behålla den lägre arbetsgivaravgiften på 19,73 procent för unga mellan 19 och 23 år, när budgeten för 2023 presenterades. Vi får i stället sätta vår tilltro till att detta misstag rättas till när chansen ges.

 handeln, tjänsteföretagen, vård- och omsorgsföretagen och besöksnäringen drygt 50 procent av alla anställda mellan 19 och 23 år. Vi är de stora ingångsbranscherna, men också framtidsmöjligheterna för många unga människor. Eftersom våra branscher är mycket personalintensiva är personalkostnaderna oftast den största kostnadsposten. Det medför att varje förändring av arbetskraftskostnaderna blir mycket kännbar för våra medlemsföretag och direkt påverkar benägenheten och möjligheten att anställa. 

Sverige ligger redan i det absoluta toppskiktet vad gäller arbetsgivaravgifter, och det samlade svenska näringslivet betalar nära 180 miljarder kronor mer per år i arbetsgivaravgifter än snittet i OECD-länderna. Det som dessutom utmärker de svenska arbetsgivaravgifterna är att den största enskilda delen, 11,62 av de 31,42 procenten, utgörs av en ren skatt som inte är kopplad till någon försäkring eller förmån.

Även arbetsgivaravgifterna för unga höjs till 31,42 procent den 1 april. Kostnaderna för de arbetsgivare som sysselsätter unga ökar då över en natt med sammanlagt mer än 8 miljarder kronor om året – kostnader som företag och offentlig verksamhet måste kompensera för på något sätt. Räknar man med en genomsnittslön på 23 000 kronor per månad så motsvarar höjningen omkring 25 000 årsarbeten och risken finns att det är just genom färre anställda som kostnaderna kommer att kompenseras.

 handel, tjänstenäring, vård och besöksnäring ökar kostnaderna med nära 4 miljarder kronor per år. Det kommer att bli ytterligare ett hårt slag efter år av pandemi och såväl kraftigt ökade kostnader som en väntande lågkonjunktur, där pressad privatekonomi lämnar allt mindre utrymme för konsumtion. Värt att komma ihåg är att denna kostnadsökning inte enbart drabbar företag i det privata näringslivet, utan även andra stora arbetsgivare såsom kommuner och regioner, som redan i dag efterfrågar högre statsbidrag. I stället får de ökade anställningskostnader på runt 1 miljard kronor per år.

En ny rapport från Konjunkturinstitutet om finanspolitiska stimulansåtgärder visar dessutom att en sänkning av arbetsgivaravgifterna, som den enda av de granskade åtgärderna, faktiskt dämpar inflationen. Företagen får helt enkelt möjlighet att sänka sina kostnader, vilket minskar trycket på prisökningar. Samtidigt som inflationen blir lägre blir produktionen högre, och arbetslösheten mindre, eftersom de lägre priserna innebär högre efterfrågan. Dessutom leder lägre arbetsgivaravgifter till fler arbetade timmar.

 för företag att ta sig igenom lågkonjunkturen, dämpa inflationen och öka möjligheten för unga att även under svårare tider kunna få ett arbete, bör arbetsgivaravgifterna snarare sänkas än höjas. Regeringen har nu en sällsynt möjlighet att påverka såväl inflation och konjunktur som arbetsmarknaden i rätt riktning samtidigt. Ta den! 

arbetsgivarorganisationer.jpeg

Höjda arbetsgivaravgifter drabbar kommuner och regioner

Hyran är en av de absolut största utgiftsposterna och om fastighetsägare vägrar att mötas vid förhandlingsbordet, finns en stor risk för att vissa av de butiker vi länge tagit för givet kommer att försvinna, skriver Martin Kits och Henrik Ekelund, Svensk Handel.

Minskad konsumtionskraft och hyreshöjningar på över tio procent är en giftig cocktail för många handlare i Göteborg med omnejd. Det generella ekonomiska läget är svårt att göra något åt, men verktyg finns för att handeln fortsatt ska kunna vara en jobbmotor i regionen.

Nyligen kunde vi läsa om leksaks-och barnbutiken Lilla Rummet, som efter 22 år tvingats lägga ned verksamheten. Anledningen? Verksamheten går helt enkelt inte runt till följd av hyreshöjningar som trädde i kraft vid årsskiftet och höga arbetsgivaravgifter. I samband med nedstängningen gick också arbetstillfällen förlorade. Tyvärr är det stor risk för att fler handelsföretag riskerar att gå samma öde till mötes.

Handeln är den fjärde största branschen i Västra Götalands-regionen och i Göteborg arbetar 40 000 människor inom handeln. Men utvecklingen vi nu ser kan innebära att dessa siffror sjunker avsevärt.

För att säkerställa att Göteborg även fortsatt ska vara en attraktiv handelsstad ligger det i samtliga aktörers intressen att ge butiker förutsättningar att verka. Vår uppmaning till fastighetsägare är tydlig. Sök konstruktiva dialoger och lösningar som leder till långsiktigt hållbara hyresförhållanden.

Handeln är en viktig jobbmotor i Göteborg och är för många unga det första mötet med arbetslivet. Antingen direkt efter studenten, eller i kombination med studier på universitet. Att unga har ett jobb att gå till när en lågkonjunktur stundar är viktigt. Historiskt är det en grupp som har svårt att hitta jobb i tuffa tider. Därför är det oroväckande att man nu från regeringens håll väljer att gå vidare med en rejäl höjning av arbetsgivaravgifter för unga mellan 19–23. Det innebär att kostnaderna för att anställa personer i dessa åldrar på nationell basis ökar med totalt 8 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 25 000 anställda. Detta kan komma att slå mycket hårt mot Göteborgs unga och det är något våra lokalt valda politiker måste ta hänsyn till. Svensk Handel vill se att den nuvarande sänkningen för unga bör görs permanent som ett första steg. Nästa steg bör vara att dem ska gälla alla under 26. Politiken måste agera. För snart kan det vara för sent.

Verktyg finns alltså för att rädda annars livskraftiga företag och säkerställa att Göteborg kan vara en blomstrande handelsstad. Låt oss förhindra att fler butiker tvingas lägga ned sin verksamhet!

chef för Näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

goteborg-stad-900.jpg

Hur många butiker kommer behöva stänga igen i Göteborg?

Nyheter - generell

Svensk Handel efterlyste redan när sänkningen infördes en plan för att göra nedsättningen av arbetsgivaravgifterna permanent och på sikt utöka den till en bredare målgrupp – framför allt när vi nu går in i en lågkonjunktur.

Nu är det endast ett fåtal månader kvar tills den tillfälliga sänkningen löper ut och efter det kommer arbetsgivaravgiften för unga mellan 19-23 år att höjas. Samtidigt går Sverige mot en lågkonjunktur vilket brukar innebära en betydligt svårare arbetsmarknad för just unga människor. Givet detta läge är det beklämmande att regeringen inte tog chansen att behålla den lägre arbetsgivaravgiften för unga när budgeten för 2023 presenterades. Vår förhoppning är att detta misstag ska justeras i en extra ändringsbudget.

En höjning av arbetsgivaravgifterna för unga från 19,73 procent till 31,42 procent medför en total ökad kostnad för alla med unga anställda på över åtta miljarder kronor om året. Det motsvarar kostnaden för cirka 25 000 jobb och höjningen drabbar såväl företag som kommuner och regioner.

Innan jul kom dessutom en ny rapport från Konjunkturinstitutet som visar att en sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle såväl dämpa inflationen som höja BNP. Konjunkturinstitutet menar därför att sänkta arbetsgivaravgifter är ett potentiellt attraktivt finanspolitiskt instrument att använda sig av.

Sänkta arbetsgivaravgifter leder till fler jobb, men svenska företag betalar varje år 177 miljarder mer än OECD-snittet i arbetsgivaravgifter. Det är inte långsiktigt hållbart. Svensk Handel kommer fortsätta arbetet för sänkta arbetsgivaravgifter och med det stärkt konkurrenskraft för svenska företag – ett arbete som vi bedriver tillsammans med Visita, Almega och Vårdföretagen.

Lägesuppdatering om arbetsgivaravgifter för unga

Video

Höga arbetsgivaravgifter - ett hot mot svensk konkurrenskraft

Notiser

Svenska arbetsgivaravgifter är bland de högsta i hela EU. Inom handeln ligger kostnaderna för att anställa drygt 20 procent över Tyskland och nära 40 procent över genomsnittet för Euroländerna. Konkurrenskraftigt företagande kräver konkurrenskraftiga villkor. Hur säkerställer vi att vi når dit?

personal-inredning.jpg

Sänk arbetsgivaravgiften för fler jobb och ökad konkurrenskraft

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Avtal 2023

Arbetsmarknad

Det här gör Svensk Handel

Återbetalning vid returer

Driftstopp i kassasystemet

Kom igång med Swish i butiken

Arbetsmarknadsfrågor