Remissvar

Svensk Handel delar ambitionen men ifrågasätter om det som har presenterats är en lösning som kommer att leda till det målet.

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 8 500 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Svensk Handel har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Naturvårdsverkets skrivelse - Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall, och har följande att anföra. 

EU:s medlemsstater ska till 2025 se till att 55 procent av det kommunala avfallet förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. I Naturvårdsverkets skrivelse framgår att Sverige riskerar att missa EU:s mål 2025, då siffrorna för 2021 endast uppgick till 40 procent, vilket har fått EU- Kommissionen att ge Sverige en så kallad ”tidig varning”. Som en konsekvens av detta gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen till 2025 för kommunalt avfall i EU:s avfallsdirektiv, vilket myndigheten slutredovisade den 31 oktober 2023. 

Svensk Handel välkomnar åtgärder och styrmedel som bidrar till ökat återbruk av varor och en bättre materialåtervinning. För att vi ska kunna ställa om till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi behöver fler aktörer engagera sig och kunna bidra till denna omställning. Till exempel behöver produkter i större utsträckning repareras, återbrukas och återvinnas än vad de gör idag. 

Handeln vill bidra till att bygga en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det gör vi genom att skapa hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller för återbruk och återvinning, där avfall ses som en resurs och avfallshierarkin är utgångspunkten för företagens arbete. Allt fler aktörer inom handeln tittar på hur man kan utveckla olika cirkulära tjänster, som reparation av produkter, återbrukssortiment, återtag för re-make samt insamling för återvinning med mera. Men det finns en rad hinder för att detta ska nå sin fulla potential.

I denna skrivelse ligger fokus på hur vi kan bättre förbereda kommunalt avfall för återanvändning och materialåtervinning. I Sverige är det kommunerna som har monopol på hanteringen av det som numera klassas som kommunalt avfall. I begreppet/definitionen ”förberedelse för återanvändning”

utgår man därtill från produkter och material som har blivit avfall. Det innebär i praktiken att företag inom handeln inte kan vara med och bidra med olika cirkulära lösningar på dessa flöden då kommunerna har företrädesrätt.

Svensk Handel kan dock notera att Naturvårdsverket lyfter i sin skrivelse att ansvaret för kommunalt avfall upplevs som otydligt, främst av verksamheter, och att detta riskerar att fördröja genomförandet av förslagen till åtgärder. Svensk Handels uppfattning är att företag behöver ges större rådighet över det avfall som uppstår i sin verksamhet. Därför har Svensk Handel under en längre tid förordat att regeringen skyndsamt bör införa ett frival

(alt. delvis valfrihet) så att företag inom handeln dels har möjlighet att utveckla nya tjänster och användningsområden för olika avfallsresurser, dels ges möjlighet att upphandla och optimera hanteringen av dessa på bästa miljömässiga sätt.

Svensk Handel har valt att svara på remissen utifrån de delar som främst berör handeln. Utöver det vill vi hänvisa till remissvar från Svenskt Näringsliv och Näringslivets Producentansvar. För mer detaljerade kommentar kring förslag om utökade producentansvar ber vi att få hänvisa till IKEA:s remissvar samt vår bilaga med kommentarer från ett medlemsföretag.

kn2023_02730_svensk-handels-remissvar_nvs-skrivelse-atgarder-for-att-oka-materialatervinningen-av-avfall_f.pdf

remisser-900.jpg

Remissvar om Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med cirka 300 000 medarbetare, får med anledning av promemorian Utfasning av ersättningar för höga sjuklönekostnader anföra följande: 

Svensk Handel har tagit del av Socialdepartements promemoria Utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader. 

Som uppmärksammas i promemorian är handeln: 

Ett avskaffande av ersättningen för höga sjuklönekostnader skulle därmed i särskilt hög utsträckning drabba handeln som helhet och ett mycket stort antal små handelsföretag i synnerhet. 

Svensk Handel har även tagit del av Svenskt Näringslivs remissvar som utförligt beskriver problematiken med det remitterade förslaget. 

Svensk Handel avstyrker förslaget att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader och föreslagna följdändringar i andra författningar, och ansluter oss till det av Svenskt Näringsliv inlämnade remissvaret i sin helhet. 

svensk-handel-remissvar-utfasning-av-ersattning-for-hoga-sjuklonekostnader.pdf

Remissyttrande angående utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader

Nyheter - generell

Utvecklingen överlag i Sverige visade på en stark återhämtning efter pandemin. Nu har en inbromsning skett. Under andra kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,8%, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Prognosmakarna ser en svagare konjunktur framför sig än vad som tidigare förutspåtts, och en nolltillväxt i ekonomin för 2024.

Den svenska kronan är rekordsvag mot Euron, vilket i första hand slår mot partihandeln.

Räntehöjningarna, som inte bara skett i Sverige, påverkar hela världshandeln. Global industrikonjunktur har dämpats och påverkar därmed den industritunga svenska ekonomin. Svensk export påverkas också av att den tyska ekonomin utvecklas svagt. Varuexporten sänkte BNP mest andra kvartalet och svensk BNP-utveckling var bland de svagaste i Europa Q2 2023. En delförklaring är hushållens jämförelsevis höga skulder och kortare räntebindningstider än i de flesta andra länder.

Inköpspriserna fortsätter att stiga; i juli gick livsmedelspriserna upp med 0,9 procent och 1,1 på övriga konsumtionsvaror. Inflationen ut till konsument för livsmedel låg i augusti på 9,2 procent.

I en färsk undersökning svarar svenska handlare att de ser inflation, inköpskostnader och konsumenters köpkraft som de största riskerna för handeln. Även valutakursen uppges som en riskfaktor. Inköpspriserna stiger fortfarande även om inflationstakten (det vill säga ökningen i årstakt) på inköpen är på nedgång och många svenska handlare uppger att de planerar för prishöjningar under hösten.

Hushållens totala konsumtionsutgifter fortsätter sjunka - drabbar detaljhandeln hårdast.

Hushållens disponibla inkomst - justerat för inflationen - sjunker och svenskarna tappar köpkraft för fjärde kvartalet i rad. Det är den längst ihållande nedgången sedan 1990-talet. Trots att inkomsterna har ökat gör inflationen och de höjda ränteutgifterna att köpkraften gröps ur. Svenska hushåll är, i ett internationellt perspektiv, högt skuldsatta och när räntan nu stigit har räntekostnaderna ökat kraftigt. Första och andra kvartalet 2023 var ränteutgifterna nästan dubbelt så höga som motsvarande period 2022.

På grund av inflationen har konsumtionsutgifterna ökat trots att hushållen dragit ner på inköpen och handlar mindre.

Det vi ser nu är en bred nedgång av konsumtionsutgifterna. Detaljhandeln var först ut men nu sjunker   annan konsumtion, som till exempel restaurang- och hotellbesök. Detaljhandeln backar för 15:e månaden i rad. Optik, läkemedel, skönhet och böcker ökar något. Kläder sticker ut positivt och har visat ganska goda siffror senaste perioden, medan dyrare sällanköpsvaror som möbler samt bygg- och järnvaror går sämst. Bygg- och järnhandeln har backat cirka 25 procent på två år.

Arbetsmarknaden håller emot, men en inbromsning ser ut att vara på gång, och antalet arbetade timmar minskade. Vi ser också mer än dubbelt så många varsel som förra året, och också fler, främst mindre, handelsföretag som går i konkurs.

Sammanfattningsvis är bedömningen att ekonomin inte kommer att hämta sig i närtid, att det finns ljuspunkter men att fortsatta prövningar väntar svenska konsumenter och därmed också den svenska handeln.

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan.

minskad-konsumtion-16x9.png

handelskonjunkturen-sep-23-16x9.png

Handelskonjunkturen september 2023

Sidor - svenskhandel.se

Minskat konsumtionsutrymme i kombination med en rekordsvag krona skapar stora utmaningar för svenska handelsföretag.

Handeln är en av näringslivets största arbetsgivare och drygt var tionde person som har ett jobb att gå till arbetar inom handeln. Totalt handlar det om cirka 600 000 jobb. Det pressade ekonomiska läget har inneburit försäljningen sjunkit som en sten och handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Läget är mycket tufft för många företag. Svensk Handel anser att behovet av reformer är stort – såväl på kort sikt för att dämpa krisen, som på längre sikt för att stärka svensk konkurrenskraft.

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Konkurrensen inom handeln sker globalt men priserna sätts lokalt. Idag tvingas svenska handelsföretag bära högre arbetskraftskostnader, högre skatter och ett tuffare regelverk. Vi vill se konkurrens på lika villkor.

40-tal reformer för stärkt konkurrenskraft

Svensk Handels näringspolitiska program innehåller förslag på ett 40-tal reformer. Det handlar om att stärka den svenska handelns internationella konkurrenskraft, gynna företagens ambitiösa hållbarhetsarbete och ta krafttag för en trygg och säker handel.  

- Vi har högt ställda förväntningar på regeringen. Vi efterlyser en företagsvänlig politik som fokuserar på att ge rätt förutsättningar för handeln. Det är den bästa medicinen för att behålla de jobb vi har men också för att på sikt skapa nya friska jobb, säger Martin Kits.  

sh-naringspolitiska-program.pdf

illustration-rapporter.jpg

Svensk Handels Näringspolitiska program

Nyheter - debattartikel

REPLIK: Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter och arbetskraftskostnaderna ligger 40 procent över det europeiska snittet.

artikeln författad av Jörgen Warborn, Saila Quicklund, Malin Sjölander och Lars Holmin och hela det moderata företagarrådet.

 Det har varit stort fokus på åtgärder för att öka utbudet på arbetsmarknaden (allt från utbildningsinsatser till bidragstak) men diskussionen kring företagens kostnader att anställa, och därmed vilja och förmåga att anställa, har varit frånvarande. Det är därför mycket välkommet att även detta perspektiv lyfts in i debatten.

Inför valet var flertalet partier och en majoritet i Sveriges riksdag positiva till sänkta arbetsgivaravgifter – inte minst de partier som senare bildade regering och regeringsunderlag. Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det har därför varit en stor besvikelse att regeringen istället tagit två steg bort från sänkta arbetskraftskostnader genom att dels inte förlänga den nedsänkta arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar, dels genom att avisera en höjning av arbetsgivaravgiften för 15–18-åringar.

Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga.

Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter i dag och arbetskraftskostnaderna inom handeln ligger 25 procent över Tyskland och 40 procent över det europeiska snittet. Samtidigt ska svenska företag konkurrera prismässigt på en internationell marknad. Det är en ekvation som blir allt svårare att få ihop.

Det behövs därför en bred diskussion kring vad det långsiktiga priset blir för svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad. Att inte sänka arbetskraftskostnaderna relativt den kortsiktiga budgetvinsten att behålla de höga, eller rent av höja, arbetsgivaravgifterna. Svensk Handel bidrar gärna till denna diskussion med såväl argument och fakta som med exempel från våra 9 000 medlemsföretag.  

tf enhetschef Näringspolitik på Svensk Handel

henrik-butik.jpg

Om M menar allvar bör inte arbetsgivaravgifterna höjas

Att sänka skatten på arbete är helt avgörande för att behålla företag och jobb i Sverige. Konkurrensen i handeln är internationell och att svenska handelsföretag tvingas idag bära betydligt högre kostnader än i övriga Europa. Här måste regeringen tänka om.

I Almedalen bjöd Svensk Handel och Visita in till ett seminarium om arbetsgivaravgifterna och hur de påverkar företagens möjligheter att anställa. Daniel Erlandsson, som driver tolv Elonbutiker i Mellansverige, förklarade hur regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga påverkat hans verksamhet.

- Handeln genomgår ett stålbad just nu. Jag har arbetat i handeln sedan 1997 och aldrig tidigare varit med om ett lika tufft ekonomiskt läge. Att regeringen i det läget väljer att höja arbetsgivaravgiften är tondövt. Vi har tvingats säga upp personal som en direkt konsekvens av höjningen, säger Daniel Erlandsson på Elon.

Höga arbetsgivaravgifter hinder för att anställa

Enligt en undersökning från Företagarna är de höga arbetsgivaravgifterna det enskilt största hindret för företag att anställa. Missuppfattningar och seglivade myter gör att politiken ändå inte agerar. Det menar Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Hans tidigare forskning visar att IFAU:s utvärdering av nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga som skedde 2007 kraftigt underskattat reformens effekter.

Företag med många unga visade sig vara mer benägna att anställa fler och erbjuda anställda fler timmar. Totalt skapade reformen 18 100 jobb, betydligt fler än de 6 000–10 000 jobb som IFAU kom fram till.

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt verktyg för att få fler i arbete och öka antalet arbetade timmar i handeln. Med tanke på de enorma utmaningar som vi har med ett växande utanförskap borde det vara en prioriterad åtgärd.

Regeringens fokus: Få bukt med inflationen

Johan Paccamonti, planeringschef hos finansminister Elisabeth Svantesson försvarade regeringens politik.

- Regeringens fokus ligger på att få bukt med inflationen som slår hårt mot såväl hushåll som företag. Finanspolitiken behöver vara återhållsam i det extrema läge vi har med skyhög inflation. Här har regeringen ett stort ansvar.

Den 1 april i år slopade regeringen den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år.

seminarium-almedalen-arbetsgivaravgifter.jpg

Färre jobb med höjda arbetsgivaravgifter: ”Tvingats säga upp personal”

Hur står sig Sverige jämfört med övriga Europa, och är den svenska konkurrenskraften hotad? Ett samtal om arbetsgivaravgifter.

För handelns del så är ju anställningskostnaderna en av de absolut största kostnaderna. Vi anställer väldigt många unga, vi är överhuvudtaget en av de största arbetsgivarna på den svenska arbetsmarknaden.

arbetsgivaravgifter-seminarium.jpg

Höga arbetsgivaravgifter - ett hot mot svensk konkurrenskraft

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder cirka 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Handeln är den största branschen i näringslivet sett till antalet anställda. 12 procent av alla anställda (och 20 procent av alla unga anställda) arbetar inom handeln och handeln står för 11 procent av BNP och 14 procent av skatteintäkterna.

Handeln är också tätt förknippad med resande och är en stor del av besöksnäringen. Ungefär en tredjedel av turisternas utlägg hamnar i handeln. Ju längre vi reser desto mer tenderar vi att spendera på handel varför det långväga och internationella resandet är extra viktigt. Att människor reser och har möjlighet att transportera sig mellan olika platser gynnar således handeln och därmed svensk ekonomi. I detta är tillgänglighet med flyg viktigt.

Svensk Handel delar utredarens bedömning att:

”staten bör ha ansvar för att säkerställa en grundläggande interregional och internationell tillgänglighet och att staten även framgent bör ansvara för ett statligt basutbud av flygplatser. Svensk Turism delar också utredarens åsikt att statens roll bör vara att ta ansvar för att flyget och flygplatserna ges goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling så att medborgare och näringsliv kan räkna med en grundläggande tillgänglighet.”

”Sverige har ett stort beroende av fungerande transporter i hela landet. Sverige är sammanflätat med den globala ekonomin, det gäller också mellan regioner i Sverige. Det handlar exempelvis om handel med varor och tjänster, kapital för investeringar, arbetskraft, men också mänskliga möten och utbyte av tankar och idéer. Sverige är samtidigt ett avlångt land som ligger i utkanten av Europa, med långa avstånd inom landet som till marknader som är viktiga för svenskt näringsliv. Flyget spelar en viktig roll genom att det möjliggör snabba transporter som överbryggar långa fysiska avstånd. Flyget bidrar därigenom till nationell och internationell tillgänglighet. Nationellt hålls Sverige ihop med ett nav för flygtrafiken i Stockholm, med både Arlanda och Bromma flygplatser. Arlanda flygplats bidrar därtill med en betydande internationell tillgänglighet. Arlanda flygplats har därför en särställning i Sverige och för det svenska flygplatssystemet. Det bör vara möjligt att bo, arbeta och verka i hela landet. Utan flyglinjer som erbjuder korta res- och transporttider, tillräcklig kapacitet och rimliga priser kommer det bli svårt att leva och verka i vissa delar av Sverige. Klyftorna mellan stad och landsbygd, mellan norra och södra Sverige, mellan rik och fattig riskerar att öka. Flygplatser och flygtrafik har därför en viktig roll i transportsystemet.”

Ett välfungerande system med såväl större flygplatsers som nav för internationella direktlinjer som regionala och lokala flygplatsers roll som möjliggörare för såväl turism som arbetspendling och lokalt företagande är angeläget för näringslivet i stort och inte minst för turism och handel. Med det bör staten ha ansvar för en grundläggande flygplatsinfrastruktur.

Att leva och bo i hela landet är viktigt men det är också viktigt att fritt kunna röra sig och uppleva andra miljöer i såväl Sverige som i utlandet. Man bör också komma ihåg att transporterna naturligtvis inte bara ger förutsättningar för svenskar att resa utomlands, de är också förutsättningar för att ta emot utländska besökare och turister. Gällande såväl den nationella tillgängligheten som den internationella turismen är kostnader eller andra konkurrenspåverkande skillnader viktiga att beakta.

Flygplatser är en del av en transportkedja och det är av vikt att hela kedjan fungerar väl. Det innebär att anslutningstrafiken är välplanerad och bidrar till en sömlös och smidig reseupplevelse. Det är därför centralt att flygtrafiken tydligare lyfts in i nationell plan för transportinfrastrukturen.

Svensk Handel är en del av Svensk Turism och hänvisar också till remissvaret därifrån.

remisser-900.png

Remissyttrande angående rapporten Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Arbetsmarknadsfrågor