Fakta och myter om matpriserna
Med anledning av den uppmaning till bojkott av matbutiker som figurerat i sociala medier och på debattsidor, finns det goda skäl att föra fram fakta kring matpriserna.
Dagligvaruhandelns betydelse för Sverige kan inte överskattas.
Totalt arbetar drygt 110 000 personer i dagligvaruhandeln. En tredjedel av de som arbetar inom dagligvaruhandeln är under 25 år. Cirka en av fyra anställda i dagligvaruhandeln har utländsk bakgrund. För många är branschen det första mötet med arbetslivet.
Det är viktigt att falska uppgifter om branschen inte får stå oemotsagda. Här bemöter vi några av de mest felaktiga påståendena:
Påstående: “Dagligvaruhandeln har höga marginaler och matbutiksägare skär guld med täljkniv.”
Fakta: Vinstmarginalen i dagligvaruhandeln ligger på cirka 2,5 procent. Det är lägre än de flesta andra branscher. De ökade inköpspriserna, elpriserna och arbetskraftskostnaderna, tillsammans med konsumenternas tunnare plånböcker har dessutom skapat en pressad situation för dagligvaruhandeln. Cirka 300 matbutiker har de senaste åren gått med förlust.
Påstående: “Dagligvaruhandeln och handlarna har ”passat på” att öka sina vinstmarginaler under de senaste årens kraftiga matprisökningar.”
Fakta: Verkligheten är att prisökningarna mot konsument inte täcker handlarnas ökade kostnader, enligt fakta som har redovisats öppet av oberoende SCB. När priserna i dagligvaruhandeln har ökat med 27 procent sedan januari 2022 så har handlarnas inköpspriser ökat med 32 procent. Pandemins och lågkonjunkturens effekter har alltså även drabbat dagligvaruhandeln.
Att priserna nu rusar på kakao och kaffe beror på omvärldsfaktorer såsom torka och brist. Dagligvaruhandeln behöver då också höja priserna för att inte gå med förlust. Samtidigt så vill man ha nöjda och återkommande kunder varför prisökningarna behöver vara så små som möjligt.Påstående: “Bristande konkurrens i dagligvaruhandeln är orsaken till stigande matpriser. ”
Fakta: Även om dagligvarubutikerna ofta delar varumärken (ICA, Coop, Hemköp, Lidl, etc) är det konkurrens om kunderna både mellan kedjor och mellan butiker. Många handlare (till exempel alla ICA-handlare) är fristående. Ser man på dagligvaruaktörerna så går fyra av Sveriges sex aktörer i branschen med förlust. Om branschen skulle vara så lukrativ som det beskrivs så skulle fler aktörer sikta på den svenska marknaden. Det är dessutom ovanligt att fler aktörer ryms på nationella marknader.
Påstående: “De svenska matpriserna har ökat på ett unikt sätt jämfört med andra länder.”
Fakta: Öppet redovisade siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat visar att
svenska matpriser har ökat mindre än i övriga EU.
Svensk Handel kommer även fortsättningsvis att stå upp för våra medlemsföretag, och arbeta för en nyanserad diskussion kopplad till frågan om matpriserna.
