Nyheter - generell

Utvecklingen överlag i Sverige visade på en stark återhämtning efter pandemin. Nu har en inbromsning skett. Under andra kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,8%, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Prognosmakarna ser en svagare konjunktur framför sig än vad som tidigare förutspåtts, och en nolltillväxt i ekonomin för 2024.

Den svenska kronan är rekordsvag mot Euron, vilket i första hand slår mot partihandeln.

Räntehöjningarna, som inte bara skett i Sverige, påverkar hela världshandeln. Global industrikonjunktur har dämpats och påverkar därmed den industritunga svenska ekonomin. Svensk export påverkas också av att den tyska ekonomin utvecklas svagt. Varuexporten sänkte BNP mest andra kvartalet och svensk BNP-utveckling var bland de svagaste i Europa Q2 2023. En delförklaring är hushållens jämförelsevis höga skulder och kortare räntebindningstider än i de flesta andra länder.

Inköpspriserna fortsätter att stiga; i juli gick livsmedelspriserna upp med 0,9 procent och 1,1 på övriga konsumtionsvaror. Inflationen ut till konsument för livsmedel låg i augusti på 9,2 procent.

I en färsk undersökning svarar svenska handlare att de ser inflation, inköpskostnader och konsumenters köpkraft som de största riskerna för handeln. Även valutakursen uppges som en riskfaktor. Inköpspriserna stiger fortfarande även om inflationstakten (det vill säga ökningen i årstakt) på inköpen är på nedgång och många svenska handlare uppger att de planerar för prishöjningar under hösten.

Hushållens totala konsumtionsutgifter fortsätter sjunka - drabbar detaljhandeln hårdast.

Hushållens disponibla inkomst - justerat för inflationen - sjunker och svenskarna tappar köpkraft för fjärde kvartalet i rad. Det är den längst ihållande nedgången sedan 1990-talet. Trots att inkomsterna har ökat gör inflationen och de höjda ränteutgifterna att köpkraften gröps ur. Svenska hushåll är, i ett internationellt perspektiv, högt skuldsatta och när räntan nu stigit har räntekostnaderna ökat kraftigt. Q1 och Q2 2023 var ränteutgifterna högre än för hela 2022 och nästan tre gånger så höga som för hela 2021.

På grund av inflationen har konsumtionsutgifterna ökat trots att hushållen dragit ner på inköpen och handlar mindre.

Det vi ser nu är en bred nedgång av konsumtionsutgifterna. Detaljhandeln var först ut men nu sjunker   annan konsumtion, som till exempel restaurang- och hotellbesök. Detaljhandeln backar för 15:e månaden i rad. Optik, läkemedel, skönhet och böcker ökar något. Kläder sticker ut positivt och har visat ganska goda siffror senaste perioden, medan dyrare sällanköpsvaror som möbler samt bygg- och järnvaror går sämst. Bygg- och järnhandeln har backat cirka 25 procent på två år.

Arbetsmarknaden håller emot, men en inbromsning ser ut att vara på gång, och antalet arbetade timmar minskade. Vi ser också mer än dubbelt så många varsel som förra året, och också fler, främst mindre, handelsföretag som går i konkurs.

Sammanfattningsvis är bedömningen att ekonomin inte kommer att hämta sig i närtid, att det finns ljuspunkter men att fortsatta prövningar väntar svenska konsumenter och därmed också den svenska handeln.

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan.

minskad-konsumtion-16x9.png

handelskonjunkturen-sep-23-16x9.png

Handelskonjunkturen september 2023

Sidor - svenskhandel.se

Handeln är en av näringslivets största arbetsgivare och drygt var tionde person som har ett jobb att gå till arbetar inom handeln. Totalt handlar det om cirka 600 000 jobb. Det pressade ekonomiska läget har inneburit försäljningen sjunkit som en sten och handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Läget är mycket tufft för många företag. Svensk Handel anser att behovet av reformer är stort – såväl på kort sikt för att dämpa krisen, som på längre sikt för att stärka svensk konkurrenskraft.

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Konkurrensen inom handeln sker globalt men priserna sätts lokalt. Idag tvingas svenska handelsföretag bära högre arbetskraftskostnader, högre skatter och ett tuffare regelverk. Vi vill se konkurrens på lika villkor.

40-tal reformer för stärkt konkurrenskraft

Svensk Handels nya näringspolitiska program innehåller förslag på ett 40-tal reformer. Det handlar om att stärka den svenska handelns internationella konkurrenskraft, gynna företagens ambitiösa hållbarhetsarbete och ta krafttag för en trygg och säker handel.  

- Vi har högt ställda förväntningar på regeringen. Vi efterlyser en företagsvänlig politik som fokuserar på att ge rätt förutsättningar för handeln. Det är den bästa medicinen för att behålla de jobb vi har men också för att på sikt skapa nya friska jobb, säger Martin Kits.  

illustration-rapporter.jpg

Svensk Handels Näringspolitiska program

Nyheter - debattartikel

I en tid av galopperande inflation, driven av pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har priserna på i stort sett allt ökat. Drivmedel, utsäde, gödsel, råvaror och andra insatsvaror har gjort varje del av tillverknings- och förädlingskedjan dyrare.

På det kommer en valuta som tappat kraftigt mot euron och dollarn vilket ytterligare eldat på ökningen av inköpspriserna. 

Detta har skapat en tuff situation för många hushåll, inte minst då prisökningarna på mat slagit till samtidigt som räntorna stigit och elpriset rusat. Det är kort sagt en situation som ingen önskar sig.

Det är i det perspektivet lätt att förstå att politikerna gärna vill hitta syndabockar. Vi förstår det politiska spelet. Men att utan grund peka ut en hel bransch som girig är rätt och slätt både omoraliskt och orättfärdigt.

Sanningen är nämligen att dagligvaruhandeln i själva verket gjort precis motsatsen till det som nära nog hela det politiska etablissemanget insinuerat.

I stället för att ”passa på att höja priserna mer än vad som var befogat”, har handlarna minskat sina egna marginaler till lövtunna nivåer för att, så långt som möjligt, hålla tillbaka prisökningarna.

Priserna har med andra ord höjts betydligt mindre än vad de egna kostnadsökningarna egentligen motiverat.

 bekräftar att lönsamheten i dagligvaruhandeln minskat kraftigt – trots att matpriserna stigit.

Matbutikerna har i genomsnitt haft en rörelsemarginal på 1,5 procent av omsättningen under första kvartalet i år. Det är en minskning med två procentenheter på ett år – och detta från redan låga nivåer. Dessutom ska räntekostnader och skatt betalas in innan frågan om vinst överhuvudtaget blir aktuell.

 chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

För många handlare, särskilt på landsbygden och i våra mindre städer, handlar frågan alltså inte om hur stor vinsten ska bli – utan om butiken överhuvudtaget ska överleva till nästa månad.

Vi vet att det är så eftersom vi pratar med dem varje dag. De som kämpar för att upprätthålla samhällsservicen på en liten ort. De som går och lägger sig med en klump i magen av oro för att tvingas minska personalstyrkan. De som brottas med skenande kostnader för den brottslighet som politiken hittills varit oförmögen att knäcka.

Politikens fokus borde ligga på hur de kan skapa rätt förutsättningar för handelns företag att växa och skapa ännu fler jobb, inte minst åt landets unga.

Den uppskruvade retoriken ledde inte bara till omfattande skador på hela branschens anseende. Den bidrog också till rena hatkampanjer, bland annat orkestrerade av aktivister på den yttersta vänsterkanten. Hot och hat – i sociala medier, på gator och torg och direkt mot personalen i butikerna blev snabbt en bitter del av vardagen.

Handeln räds inte att bli granskad. Och vi tror förstås inte att ledande politiker och tyckare i medierna med berått mod hetsat människor mot handeln. Men ord kan vara kraftfulla vapen. Tyvärr är det uppenbart för oss att den udd som felaktigt riktats mot dagligvaruhandeln lämnat djupa sår. Det är oanständigt.

Så till alla er som bidragit till drevet, finansministrar, partiledare och självutnämnda experter. Ta en titt i spegeln och fundera på om inte anständigheten kräver att ni faktiskt ber om ursäkt.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

matpriserna-debatt.jpg

"Be Sveriges handlare om ursäkt, politiker"

Intrycket är att man underskattar handelns betydelse för såväl jobb som företagande. Branschen är en av näringslivets största arbetsgivare och mer än var tionde person som arbetar i Sverige gör så inom handeln.

I dessa prövande tider för handeln lanserar nu Svensk Handel ett nytt näringspolitiskt program, som tydliggör förslag som på kort och lång sikt skulle förbättra villkoren för handeln, och därmed hela den svenska ekonomin.

Vi behöver stärka handelns internationella konkurrenskraft. När konkurrensen är global spelar de nationella regelverken och kostnaderna allt större roll. Har vi högre arbetskraftskostnader, högre skatter eller hårdare regler än vår omvärld, så påverkar det möjligheten att driva handelsföretag negativt.

– Arbetsgivaravgifterna måste sänkas så att företag får ökad förmåga att anställa. Svenska företag betalar i dag nära 200 miljarder mer per år i arbetskraftskostnader än övriga OECD-länder.

– Regler behöver vara ändamålsenliga, proportionerliga och effektiva för att det ska vara lätt att driva företag.

– Framgångsrikt hållbarhetsarbete har stor potential att ge konkurrensfördelar för företag. Det förutsätter att lagstiftning och internationella riktlinjer utformas så att de bejakar företagens konkurrenskraft, samtidigt som de stödjer och uppmuntrar företagens hållbarhetsinsatser.

Beslut och regleringar inom hållbarhetsområdet behöver ske på hög internationell nivå och att implementeringen sker utan att försämra svensk konkurrenskraft.

Momsen på second-handprodukter bör avskaffas. Att produkter som återbrukas idag beskattas två gånger är både ologiskt och orimligt om vi strävar mot ökad cirkularitet.

 chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Det är också viktigt att det tas krafttag för en trygg och säker handel. Trygga och säkra handelsplatser för handlare, personal och besökare är en förutsättning för handelns utveckling, men tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Upprepad brottslighet bör bestraffas hårdare snarare än mildare. Straffskärpning bör införas för återfallsförbrytare. 10 000 fler poliser behöver rekryteras de kommande 10 åren. En grundambition måste vara att Sverige når EU-snittet gällande polistäthet.

Svensk Handel och våra medlemsföretag har högt ställda förväntningar på regeringen. Det är dags att börja leva upp till dessa. Vårt näringspolitiska program kan hjälpa till att visa vägen till att stärka konkurrenskraften för svenska handelsföretag.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

sofia-martin-gp.jpg

Stärk handelns konkurrenskraft med sänkta arbetsgivaravgifter

Rapporter

Trots e-handelns starka uppgång denna månad befinner sig samtliga delsegment under det neutrala värdet 100, vilket innebär att man ser pessimistiskt på de tre kommande månaderna utifrån försäljning, antalet anställda och den egna verksamhetens lönsamhet. Så har fallet varit i 15 månader, och visar tydligt på den prekära situation handeln befinner sig i.

Det råder inga tvivel om att hösten kommer att bli tuff för många handlare. Samtidigt som konsumtionen minskar tvingas man handskas med ökade inköpspriser samt en valuta som är rekordlåg. Det finns ett stort behov av att regeringen i kommande höstbudget ser över hur konsumtionen kan stimuleras, för det behövs verkligen.

Inget trendbrott i sikte – butikshandeln backar återigen

Förra månadens lyft för butikshandeln höll inte i sig. Månadens handelsbarometer visar att framtidsförväntningarna minskar med 1,4 enheter vilket gör att månadens indikatorvärde blir 78,6. Den vikande försäljningen är huvudorsaken till månadens minskning.

Vi har länge talat om att konsumenternas urholkade köpkraft slår hårt mot handeln. Månadens resultat visar svart på vitt att så är fallet. Tyvärr tror vi att detta kommer att hålla i sig, då vi exempelvis vet med oss att många bundna lån upphör och blir rörliga. Det skapar färre tillfällen för konsumtion.

Hopp om ökad försäljning skapar optimism bland e-handlare

E-handeln står för det positiva inslaget i månadens Handelsbarometer. En rejäl ökning på 5,2 enheter innebär att indikatorvärdet för delbranschen landar på 91,6.

Även fast framtidsförväntningarna fortsatt är pessimistiska gläds vi åt att förhoppningarna ökat inom e-handeln. Vi har på senare tid noterat att svenska e-handelsföretag som är verksamma internationellt uppvisat starka siffror. Nu är det viktigt att man från politiken ser till att ge dessa företag bästa möjliga förutsättningar att konkurrera på lika villkor med sina konkurrenter på den globala marknaden.

gatubild-stockholm.jpg

Handelsbarometern augusti 2023

Sommar och semesterfiranden ger handeln en nödvändig skjuts

Månadens resultat innebär att svenska handlare haft en negativ syn på kommande tre månader utifrån försäljning, antalet anställda och verksamhetens lönsamhet 14 månader i följd, vilket främst beror på den höga inflationen, konsumenternas försvagade köpkraft och företagens egna inköpskostnader.

Sommarhandeln är en viktig period för hela handeln. Ökad turism från såväl svenska som utländska turister till följd av en svag krona gör att besöken i landets butiker blir fler. De positiva signaler vi nu får är ytterst välkomna efter det stålbad som handeln förvisso fortfarande genomgår.

Semester och ökad turism gynnar en hårt ansatt butikshandel

Många butikshandlare runt om i landet ser fram emot semestertider, då kundflödet ofta ökar till följd av ökad turism. Denna positiva effekt märks av i månadens mätning, indikatorvärdet ökar med 2,2 enheter vilket gör att månadens resultat landar på 80,0.

Butiker runt om i landet har i över ett års tid märkt av ett minskat kundflöde, högre inköpspriser och dessutom chockhöjningar av butikshyror. Vi gläds verkligen åt att vi nu börjar höra något mer positiva tongångar och vi hoppas att dessa består framåt hösten och vintern, för annars riskerar fler butiker att behöva stänga igen.

Partihandeln backar – svag krona främsta anledningen

Till skillnad från butiks- och e-handeln, som ökar i månadens mätning, går partihandeln i motsatt riktning och backar med 2,8 enheter, vilket gör att partihandelns indikatorvärde faller tillbaka till 80,8. Det största orosmolnet är den väldigt svaga kronan, vilket skapar stora problem för en bransch som främst handlar i dollar och euro.

Partihandeln hamnar ofta lite i skymundan när de tuffa ekonomiska tiderna kommer på tal, vilket är underligt. Det är en extremt viktig delbransch inom handeln och det är också den som ser störst farhågor med att kronan är så pass svag. Likt Riksbanken är vi väldigt oroliga för det läge vi nu befinner oss i, och vilka effekter det kan tänkas ge.

gagata.jpg

Handelsbarometern juli 2023

Handeln är en viktig samhällsaktör vars betydelse för jobb, skatteintäkter och turism inte nog kan underskattas. I en ny rapport visar Svensk Handel på branschens betydelse.

600-000.jpg

Visste du att handeln är en av näringslivets största arbetsgivare? Drygt 

var tionde person som går till jobbet gör det inom handeln

Totalt sysselsätter den svenska handeln cirka 600 000 personer.

 Att handeln får förutsättningar att anställa fler är viktigt för hela samhället. 

2.jpg

För många är handeln det första mötet med arbetslivet. 

Var femte ungdom som har ett jobb att gå till arbetar inom handeln

, vilket gör handeln till den största arbetsgivaren för unga. Med sänkta trösklar in på arbetsmarknaden för unga kan fler jobb skapas. 

3.jpg

Handelns betydelse för det lokala samhället är stor . I 21 av landets kommuner är handeln till och med den största arbetsgivaren. En kommun som sticker ut är gränshandelskommunen 

Strömstad, där var fjärde person arbetar inom handeln

. Vi vill ge fler företag möjlighet att växa och utveckla sin verksamhet.

4.jpg

Handelns betydande roll som  arbetsgivare innebär också att branschens  bidrag till skatteintäkterna är stort. Hela 

317 miljarder kronor bidrar handelns företag och medarbetare med

, vilka går till att stärka Sveriges gemensamma välfärd. 

Småföretagens bidrag ska inte underskattas. 

Utöver att skapa jobb i Sveriges 290 kommuner bidrar småföretagen i handeln med drygt 137 miljarder kronor i skatteintäkter

. Småföretagen är ofta en viktig del av en kommuns hjärta och det är viktigt att stötta dem!

5.jpg

E-handeln har vuxit explosionsartat under de senaste åren. 

 är idag en naturlig del av den svenska handeln och

. Svensk Handel arbetar  för  en växande e-handel där svenska  företag ska kunna konkurrera på lika villkor som sina globala konkurrenter.

6.jpg

 Att människor väljer att turista i Sverige är av central betydelse för handelns företag. Undersökningar visar att utländska turister lägger nästan halva  reskassan i handeln. Svensk Handel är en del av Svensk Turism AB, som samlar den svenska besöksnäringen och vars mål är att belysa Sveriges som ett turistmål i världsklass.

. Svensk Handel driver på för att handelns företag får rätt förutsättningar att verka, växa och anställa. 

En livskraftig handel gynnar hela samhället.

handelns-betydelse-hela-sverige.pdf

Livskraftig handel gynnar hela samhället

shoppinggata-3-16x9-72dpi.png

Handelns betydelse för samhällsekonomin

Optimismen till trots är det nuvarande läget för handeln dystert. 13 månader i följd har svenska handlare haft en negativ syn på kommande tre månader utifrån försäljning, antalet anställda och verksamhetens lönsamhet. Förklaringen stavas alltjämt det allmänna ekonomiska läget, som slår hårt mot såväl konsument som handlare.

Månadens resultat ligger i linje med vad andra övergripande ekonomiska indikatorer nu visar, alltså en ökning från låga nivåer. Huruvida det är en vändning vi nu faktiskt ser låter vi vara osagt. Vi är fortsatt oroliga för att konsumenternas köpkraft urholkas ytterligare.

Butikshandeln hoppas på ökad sommarförsäljning

För butikshandeln är sommaren några av årets viktigaste månader ur försäljningssynpunkt och man förbereder sig nu för att välkomna semesterfirare och turister till butikerna. Till följd av detta ökar indikatorvärdet med 1,2 enheter, vilket innebär att månadens indikatorvärde landar på 77,8.

Det är goda nyheter att butikshandlarna nu för andra månaden i rad ser lite mer positivt på framtiden. Det är en del av handeln som haft det tufft under en längre tid, med ett minskat kundflöde och chockhöjningar av hyrorna. Givet den fysiska handelns betydelse för attraktiva stadskärnor hoppas vi att denna positiva trend fortsätter

E-handlare pessimistiska kring framtida lönsamhet

E-handeln står inte utan prövningar. Maj var en tuff månad för delbranschen och handlare vittnar om att kundflödena förvisso består, men att kunderna konsumerar i allt mindre utsträckning. Trots detta tror nu delbranschen på något bättre försäljning och e-handeln ökar med 1,0 enheter i månadens mätning.

- Allt är inte nattsvart inom e-handeln. Vi ser att konsumenterna fortsätter att handla på nätet och det finns företag som går riktigt starkt. Men många företag konkurrerar på en global marknad och då krävs att dessa ges rätt förutsättningar för att konkurrera på lika villkor, vilket inte alltid är fallet, säger Sofia Larsen och fortsätter:

Ett sådant exempel är punktskatten på elektronik, där förändringar av skatten träder i kraft 1 juli. Det är snudd på politisk greenwashing, då åtgärden inte har någon miljömässigt positiv effekt utan endast snedvrider konkurrensen och leder till att svenska konsumenter får betala mer.

Fakta om handeln