Nyheter - pressmeddelanden

Under onsdagsmorgonen aviserade Riksbanken att de avser att lämna styrräntan oförändrad.

Svensk Handel kommenterar Riksbankens räntebesked

Morgonens besked innebär alltså att styrräntan ligger kvar på 2,25%.

– Vi hade tyvärr inte förväntat oss något annat än att Riksbanken skulle välja att lämna styrräntan oförändrad. Läget i omvärlden är mer osäkert än på länge, och det är svårt att överblicka vilka effekter som redan införda och kommande handelstullar kan få för effekt på den allmänna prisutvecklingen i Sverige, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel, och fortsätter:

Samtidigt är det viktigt att konstatera att den prisuppgång vi nu ser, i synnerhet inom livsmedel inte är drivet av en högre efterfrågan – utan ett lägre utbud. Detta är inte någonting som en fortsatt åtstramande styrränta kan påverka, vilket Riksbanken bör ha med sig fortsättningsvis.

– För handelns vidkommande var en paus i räntesänkningarna det sista som behövdes. Handeln är en hårt sargad bransch, med en lägre volymförsäljning, höga konkurstal och varsel. Att framöver höja styrräntan vore katastrofalt. Det kommer inte trycka tillbaka inflationen, de redan hårt pressade hushållen kommer behöva dra ner på sin konsumtion, fler svenskar kommer bli arbetslösa och annars lönsamma företag kommer duka under. Det gynnar varken anställd eller arbetsgivare, säger Maria Mikkonen.

sh-logga-ljusgra-ny-1.jpg

maria-mikkonen-4

SH-logga-ljusgrå-ny

Nyheter - generell

I sociala medier och på debattsidor uppmanas till bojkott av matbutiker, därför finns det anledning att föra fram fakta kring matpriserna.

Dagligvaruhandelns betydelse för Sverige kan inte överskattas. 

Totalt arbetar drygt 110 000 personer i dagligvaruhandeln. En tredjedel av de som arbetar inom dagligvaruhandeln är under 25 år. Cirka en av fyra anställda i dagligvaruhandeln har utländsk bakgrund. För många är branschen det första mötet med arbetslivet.  

Det är viktigt att falska uppgifter om branschen inte får stå oemotsagda. Här bemöter vi några av de mest felaktiga påståendena:

butikshundringen-(1080-x-1350-px).png

prisutveckling.png

Svensk Handel kommer även fortsättningsvis att stå upp för våra medlemsföretag, och arbeta för en nyanserad diskussion kopplad till frågan om matpriserna. 

sanningsskylt.png

Fakta och myter om matpriserna

Nyheter - debattartikel

Debatten om matpriser har åter tagit fart. Och fortfarande lika felaktigt framställs dagligvaruhandelns vinster som boven i dramat.

Den senaste veckan har sociala medier svämmat över av inlägg som uppmanar till bojkott av större matvarubutiker. Kampanjen är en protest mot de ”höga” vinsterna i dagligvaruhandeln. 

Det finns dock ett grundläggande problem med kampanjen: Dagligvaruhandelns vinster har aldrig varit höga. Den del av matkostnaden som blir vinst är försvinnande liten. 

Om något borde svenskarna oroa sig för att hundratals matbutiker runt om i vårt land just nu går med förlust och kan tvingas stänga. Detta verkar inte bekymra Nooshi Dadgostar (V) eller Magdalena Andersson (S) som i stället för konstruktiv diskussion ägnar sig åt att sprida lögner och medvetna missuppfattningar i sina sociala medier. 

Så vad är egentligen sant och falskt i debatten om matpriser? 

Påstående: Dagligvaruhandeln har passat på att höja vinsterna i samband med inflationen.

Den genomsnittliga vinsten för svenska matbutiker har sjunkit. De senaste tre åren har enbart inköpspriserna stigit med 32 procent, samtidigt som kostnader för till exempel el, hyra och löner ökat kraftigt. Under samma period har matpriserna mot kund ökat med 27 procent.

Dagligvaruhandeln skulle aldrig kunna bedrivas lika kostnadseffektivt med många små enheter – särskilt eftersom leverantörerna som dagligvaruhandeln förhandlar inköpspris med ofta är multinationella företag. För att vara konkurrenskraftig och kunna erbjuda bra priser behövs stora muskler. Den som tror att varje banan eller kycklingfilé skulle bli billigare att köpa in, hantera och transportera för den som köper och hanterar små volymer jämfört med den som köper väldigt stora volymer, tror helt enkelt fel.

Påstående: Dagligvaruhandeln skär guld med täljkniv och gör rekordvinster.

Av varje hundralapp som spenderas i en svensk matvarubutik blir drygt 2 kronor vinst. Nästan 98 procent av matpriset går alltså åt till att täcka sådant som inköp, löner och arbetsgivaravgifter. Därtill ska läggas kostnaden för stölder och brott som summerar till många miljarder. Det överskott som i bästa fall ändå blir kvar ska sedan räcka till investeringar som krävs för att utveckla verksamheten.  

Detta betyder förstås inte att prisökningarna på matvaror är oproblematiska för hushållen. Att tvingas bära dessa kostnader ovanpå annat som blivit dyrare de senaste åren är självklart en stor sten på en redan tung börda. För detta har vi den största respekt.  

Därför är vi genuint glada för den inbjudan till samtal som regeringen nu skickat till livsmedelskedjans aktörer. Kanske kan vi nu äntligen få en konstruktiv diskussion om de faktorer som verkligen driver upp kostnadsläget och därmed priserna i matvarubutikerna. En del av orsakerna är svåra att förändra på kort sikt. Exempelvis det faktum att den svenska kronan tappat kraftigt i värde jämfört med euron och dollarn eller att det råder krig i Europa.  

Fokus måste ligga på de kostnader som har avgörande betydelse för kostnadsläget i handeln och som faktiskt går att påverka. Så här kommer tre konkreta förslag som vart och ett skulle få stor effekt på matpriserna:

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

martin-kits-kopcentrum.png

Nu behövs en seriös diskussion om matpriserna

Handelslandet Sverige är Svensk Handels berättelse om vår branschs roll och betydelse som samhällskraft. Läs mer om våra visioner.

Svensk Handel lanserar nu Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns roll och betydelse som samhällskraft. Fler, särskilt beslutsfattare, måste få upp ögonen för handelns samhällsbärande roll. För om så sker får vi större gehör för de akuta reformbehov som branschen behöver för att möta den snabba omställningstakt som nu sker. 

Kort och gott är kunskapen om handelns betydelse för samhället alldeles för låg. Detta trots att branschen står för 11 procent av BNP och levererar var sjunde skattekrona. Det här vill vi ändra på. Fler behöver få upp ögonen för Handelslandet Sverige. 

Handeln är en bransch som genomgått svåra prövningar under de senaste åren till följd av bland annat pandemi, hög inflation och ett minskat konsumtionsutrymme. Trots detta är framtiden ljus. Handelns utvecklingspotential är enorm, men för att den ska kunna användas fullt ut krävs också att rätt förutsättningar ges från politiken.  

I samband med riksmötets öppnande, då de 349 folkvalda riksdagsledamöterna åter var på plats i riksdagen, presenterade Svensk Handel i 

 fem akuta reformbehov som politikerna, oavsett partitillhörighet, bör hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas. 

handelslandet-kollage.jpg

Dessa frågor, kommer att vara högt upp på Svensk Handels agenda under hösten. Vi strävar efter att vara handelns röst och stå upp för våra medlemmar. Allt för att Handelslandet Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara den starka kraften i samhället. 

startbild-handelslandet-film.png

Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns betydelse

Rapporter

Efter en inledning av året där optimismen bland handlarna steg förhållandevis kraftigt, är tongångarna nu betydligt mer avvaktande.

Trots att såväl butiks- som e-handlarnas framtidsförväntningar stiger något befinner sig fortsatt samtliga segment under det neutrala värdet 100, vilket innebär att svenska handlare för 23:e månaden i rad ser pessimistiskt på kommande tre månader utifrån lönsamhet, antalet anställda samt försäljning. Den avvaktande inställningen bland handlarna i april till trots, så finns det fog att tro på starkare siffror framåt.

- Vi förvånas egentligen inte nämnvärt av handlarnas något mer avvaktande inställning. Indikationer på kommande räntesänkningar och en fallande inflation i all ära, men ännu väntar branschen på att se den faktiska förändringen som ska stärka konsumenternas köpkraft. Först då tror vi att framtidstron kan komma att öka rejält, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel och fortsätter: Därför är det lovande att regeringen nu ser det som en av sina viktigaste uppgifter att understödja återhämtningen av hushållens köpkraft, vilket aviserades i vårpropositionen. Det är en efterlängtad signal för branschen.

Splittrade framtidsförväntningar inom butikshandeln

Butikshandeln, som utgörs av dagligvaru- och sällanköpshandeln är denna månad något splittrad. Dagligvaruhandelns framtidsindikator steg med 1,8 punkter, och noteras för ett indikatorvärde på 87,1. Till mångt och mycket drivs ökningen av en stark tilltro till försäljningen kommande tre månader.

Sällanköpshandelns framtidsförväntningar backar å andra sidan. Ett tapp på 1,4 punkter innebär att indikatorvärdet landar på 83,3. Slår man samman de två delbranscherna landar butikshandelns totala indikatorvärde på 85,2, vilket är en ökning med 0,2 punkter jämfört med föregående månad.

Särskilt intressant är att både sällanköpshandeln och dagligvaruhandeln ser något mer positivt på möjligheterna att anställa kommande tre månader, vilket vi gläds åt. Sommaren närmar sig och behovet av extrapersonal brukar vara stort. Visserligen sker ökningen från låga nivåer, men förhoppningsvis ges ännu fler möjlighet att arbeta inom handeln denna sommarsäsong.

E-handlarna ser optimistiskt på försäljningen kommande tre månader

Även e-handeln noteras för en mindre ökning i denna månads Handelsbarometer. Framtidsindikatorn steg med 0,6 punkter, vilket innebär ett indikatorvärde på 95,9. Man närmar sig alltså det neutrala värdet 100, och om man enbart ser till försäljningen befinner man sig på rätt sida, med ett indikatorvärde på 104,0 ser e-handlarna alltså med optimism på kommande tre månader.

Det är glädjande att den positiva trenden inom e-handeln håller i sig. Särskilt lovande är att man ser framför sig starka försäljningsmånader framåt, vilket är ett styrkebesked. Vi hoppas nu att den starka trenden håller i sig, och att delbranschen överlag inom kort uppvisar en positiv framtidstro.

handelsbarometern-april-2024.pdf

framsida-handelsbarometern-april-2024.png

Handelsbarometern april 2024

folk-gagata.jpg

Avvaktande framtidsförväntningar inom handeln

Ramadan är den heligaste tiden på året för muslimer runt om i världen. Handeln förbereder sig nu inför högtiden.

I år infaller den första fastedagen den 11:e mars och sista fastedagen den 9:e april och därmed infaller Eid al-Fitr (Fitrana) den 10:e april.

Från soluppgång till solnedgång fastar troende muslimer. På kvällen samlas familjer och vänner för att äta måltiden iftar tillsammans. Något som innebär att dagligvaruhandeln gynnas.

I en konsumentundersökning Svensk Handel genomförde i februari 2024 med 1 000 svenskar svarade 8 procent att de kommer att delta i Ramadan och ytterligare 2 procent svarade att de kanske kommer att delta.

9 procent svarade att de planerar att fira Eid al-fitr och ytterligare 2 procent svarade att de kanske kommer att fira. 8 till 9 procent uppgav att de kommer att ge bort presenter i samband med Eid al-fitr.

Eid al-fitr omsätter cirka 1, 5 miljarder i handeln

Merparten av de som planerar att fira Eid al-fitr kommer att ge bort presenter i samband med firandet. De populäraste presenterna att ge bort är kläder, skor och väskor som drygt hälften planerar att ge i present. Andra vanliga presenter är sötsaker, blommor, leksaker och skönhetsprodukter. I genomsnitt planerar de som svarat att de kommer att ge bort presenter att handla för cirka 2 300 kronor.

Svensk Handel bedömer utifrån detta att svenska konsumenter kommer att handla presenter till Eid al-fitr för upp till 1,5 miljarder kronor inför firandet under andra veckan i april.

pm-ramadan-eid-al-fitr.pdf

ramadan.png

Ramadan och Eid al-fitr 2024

Lägre inflation och förmodade räntesänkningar inom kort gör att framtidsförväntningarna ökar bland svenska handlare.

Optimismen inom handeln går i rätt riktning, men fortsatt så befinner sig butikshandeln, e-handeln och partihandeln under det neutrala värdet 100, vilket innebär att svenska handlare fortsatt är övervägande pessimistiska över kommande tre månader utifrån antalet anställda, lönsamhet och försäljning. Men månadens siffror innebär att optimismen inom handeln ökar för tredje månaden i rad.

Efter tuffa år anar handeln, likt många andra branscher, att bättre tider är att vänta. Vi hoppas nu att denna positiva trend håller i sig. Handeln behöver andrum och gröna siffror efter de senaste årens utmaningar. Vi kan konstatera att trenden går i rätt riktning.

Sällanköpshandelns förväntningar stiger inför våren

Vårens ankomst gör att sällanköpshandeln förbereder sig inför att konsumenter ska inhandla kläder och produkter anpassade för varmare väder. Denna optimism är drivande till att butikshandeln denna månad ökar med 2,8 enheter vilket innebär ett indikatorvärde på 85,0. Delbranschen befinner sig nu på en nivå som inte skådats under de senaste drygt 1,5 åren.

Säsongsvariationer gynnar stora delar av handeln, det vet vi sedan tidigare. Nu går vi mot varmare tider vilket medför att många branscher förväntar sig ökad försäljning. Det är dock viktigt att de positiva signalerna om att vi är på väg åt rätt håll fortsätter. Det ska bli mycket intressant att se vilken väg Riksbanken väljer med räntebeskedet senare i veckan.

Den positiva trenden inom e-handeln håller i sig och delbranschen står för en rejäl ökning med 5,8 enheter i mars månads Handelsbarometer. Detta medför att indikatorvärdet står på 95,4, alltså inte särskilt långt borta från det neutrala värdet 100, vilket skulle innebära en de facto positiv syn på kommande tre månader.

E-handelns framtidsförväntningar befinner sig nu på nivåer som inte noterats sedan juni 2022. Optimismen inom delbranschen har ökat kraftigt från låga nivåer under 2024. Det är uppenbart att många e-handlare har förhoppningar om en affärsmässigt starkare vår än under fjolåret.

handelsbarometern-mars-2024.pdf

rapportframsida-hb-mars-24.png

Handelsbarometern mars 2024

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Fakta om handeln