Nyheter - generell

Svensk Handel delar sedan 2014 ut pris till mycket lovande handelsstudenter. Årets vinnare är Alice Nylund och Sandra Jansson.

Ordförandepriset delas ut av Svensk Handels styrelseordförande i samband med årsstämman, som i år gick av stapeln den 15 maj på IVA Konferenscenter i Stockholm.

Årets Ordförandepris går till Lilly Andersson, Civilekonomprogrammet inriktning Handel och Logistik, Handelshögskolan vid Umeå Universitet och Henrik Hultqvist, Retail Management-programmet, Handelshögskolan i Stockholm.

Handeln behöver uppmuntra de bästa studenterna att söka sin karriär i handeln och det är en stor förmån att få dela ut priset till så välförtjänta mottagare.

Ordförandepriset instiftades 2014 av Svensk Handels dåvarande ordförande Christian W Jansson som oavkortat lät sitt arvode gå till ett stipendium som årligen ska tilldelas framstående handelsstudenter. Efterföljande ordföranden Fredrik Persson och den nyligen avgångne Anders Svensson har också låtit sina arvoden gå till priset vars syfte är att premiera framstående studenter från landets handelsinriktade universitets- och högskoleutbildningar.

ordforandepriset-2025.png

Vinnare av Ordförandepriset 2025

Nyheter - debattartikel

För att finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

I dag samlar Svensk Handel ledande företrädare från handel och politik för att diskutera viktiga framtidsfrågor. Finansminister Elisabeth Svantesson, som inledningstalar, vill under nästa år genomföra reformer som bygger ett starkare Sverige. Om finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

Sverige är ett handelsland. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. Varje dag går 600 000 medarbetare, på 140 000 arbetsplatser, till jobbet i handeln för att möta miljontals kunder. Handeln ger liv åt glesbygden, skapar mötesplatser och livskraftiga samhällen.

Annorlunda uttryckt – varje köp i svensk handel är ett bidrag till en stark ekonomi. Politiken måste sluta ta handeln för givet - om handeln ska nå sin fulla potential krävs åtgärder.

Det är först när konsumtionen kommer i gång som optimismen om framtiden växer. En stärkt köpkraft ger också svenska handelsföretag möjlighet att återigen investera och växa, både i Sverige och internationellt. Det är av helt avgörande betydelse för Sveriges välstånd. Det krävs fler åtgärder för att konsumenternas köpkraft ska stärkas.

2. Stärkt internationell konkurrenskraft.

Konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar är hård. Priserna sätts globalt samtidigt som kostnaderna lokalt ökar. Hyrorna ökar, säkerhetshoten blir fler och arbetsgivaravgifterna är höga.

Att svenska företag inom handeln betalar 28 miljarder kronor mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna är en besvärlig kostnadsryggsäck att bära.

Handeln står idag för mer än en tiondel av BNP. Branschen genomför den största transformationen i sin flertusenåriga historia för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion och tillvara digitaliseringens möjligheter.

Samtidigt lägger våra statliga myndigheter som driver program och förmedlar kapital till innovation nästan inte en krona på handeln. Handeln får ynka 0,34 procent av de statliga forskningsanslagen. Här krävs en förändring.

Handelns säkerhetskostnader skenar. Stölder i butik uppgår till drygt 10 miljarder kronor varje år. Dessutom bär handeln en oproportionerligt stor del av samhällets kostnader för att bekämpa brottsligheten. Det är inte rimligt.

Regeringen måste prioritera mängdbrotten. Polisen måste hejda den systematiska brottsligheten riktade mot våra verksamheter.

5. Låt handeln behålla ledartröjan omställningen.

Svenska handelsföretag är banbrytande inom hållbar och klimatsmart handel, men flodvågen av nya EU-lagar är utmanande. Intentionen må vara god men får inte stjälpa företagens konkurrens- och innovationskraft.

Det är obegripligt att hållbarhetskraven på svenska handeln å ena sidan ökar, samtidigt som den orättvisa konkurrensen från aktörer som Temu och Shein tillåts pågå. Kinesiska onlineplattformar, som inte efterlever lagar och regler, ska aldrig tillåtas konkurrera ut svenska företag och jobb.

Konkurrens måste ske på lika villkor.  Ska Sverige fortsätta att vara ett konkurrenskraftigt handelsland krävs större fokus från politikens sida. Det krävs en sammanhållen strategi för att branschens fulla kraft ska kunna användas för att utveckla svensk ekonomi, svensk arbetsmarknad och svenska samhällen. Potentialen för handelslandet Sverige är enorm.

pressbild-sofia-larsen-24.jpg

Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder

Nyheter - pressmeddelanden

Under torsdagsmorgonen överlämnades höstbudgeten till riksdagen. Svensk Handel kan konstatera att budgeten innehåller både sött och salt.

Tidigare i september presenterade regeringen ett paket vars mål är att stärka hushållens köpkraft. Paketet omfattar bland annat en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer. Åtgärder likt dessa har efterfrågats av Svensk Handel, vars medlemmar efter ett antal tuffa år är beroende av ökad köpkraft.

– Vi välkomnar att regeringen nu går från ord till handling och stärker hushållens köpkraft. Det är en nödvändighet, givet det ansträngda ekonomiska läget. Potentialen inom handeln är enorm, men för att Sverige även fortsatt ska kunna vara ett starkt handelsland krävs att politiken inser värdet av vår bransch, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Stora satsningar på forskning och innovation måste inkludera handeln

I höstbudgeten ingår även stora ökningar av anslagen till forskning och innovation. Svensk Handel vill nu se att en del av dessa anslag investeras i forskning och utveckling kopplat till handeln.

– I den transformation som handeln är inne i är behoven av forskning och utveckling stora, och de ökar för var dag. Svenska handelsföretag konkurrerar med stora internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik, säger Sofia Larsen och fortsätter:

Systemet för forskning och innovation behöver nu öppnas upp och anpassas till handelns villkor. Sedan 2010 har handeln endast fått 0,34 procent av offentlig forskningsfinansiering. Det är häpnadsväckande med tanke på att handeln står för 11 procent av BNP och är i starkt behov av innovation för fortsatt konkurrenskraft, säger Sofia Larsen.

Att ducka frågan om arbetsgivaravgifter hämmar svensk konkurrenskraft

Tyvärr kunde det konstateras att den viktiga frågan om sänkta arbetsgivaravgifter åter lyste med sin frånvaro i höstbudgeten. Många av Svensk Handel konkurrerar idag inte bara nationellt, utan även globalt. De höga arbetskraftskostnaderna riskerar att bidra till att svenska handelsföretag hamnar på efterkälken och att konsumtion, företagande, och jobb försvinner utomlands.

En lägre arbetsgivaravgift skulle också leda till ökade möjligheter att anställa fler eller skapa marginaler för hårt pressade handelsföretag.

– Företag inom detaljhandeln betalar 28 miljarder mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna. Vår bransch är näringslivets största arbetsgivare, och vill fortsätta vara en central del av den svenska ekonomin. Vi är därför förvånande över att regeringen, som säger sig prioritera jobb och företagande, gång på gång negligerar det stora behovet av att sänka arbetsgivaravgifterna, säger Sofia Larsen.

– Samtidigt har regeringen spänt bågen i fråga om regelförenklingar och undvikandet av överimplementering. Där har vi höga förväntningar på hur det kan minska krångel och kostnader för våra medlemsföretag.

sofia-budget.jpg

Budgeten_777x300_ny.jpg

Svensk Handel kommenterar höstbudgeten

En avgörande framgångsfaktor för Sverige är att vi länge satsat på och legat långt fram inom forskning och innovation. Nu krävs ett omtag.

Sverige är ett handelsland. Med 130 000 handelsföretag, 600 000 medarbetare och 10 miljoner kunder. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. Branschen står för mer än en tiondel av BNP och var sjunde skattekrona. Handelsföretag som IKEA och H&M har med sina nyskapande affärsmodeller tagit världen med storm och blivit några av /bland vårt lands största exportframgångar i modern tid. Sedan mitten av 1990-talet har produktivitetstillväxten stigit mer i den svenska handeln än i tillverkningsindustrin. Utvecklingen i den svenska handeln utmärker sig dessutom i jämförelse med produktivitetstillväxten i andra industrialiserade länder. Men intresset från politiken, myndigheter och akademin för forskning och innovation inom handeln forskning är för lågt, inte minst med tanke på branschens stora påverkan på samhällets utveckling.

Handeln är aktiv i alla led av omställningen och letar efter ny kunskap på en lång rad områden; att förstå mänsklig motivation, psykologi och beteendeförändringar, tillverkningsprocesser, materialfrågor, logistisk utveckling, att mäta klimatpåverkan och annan hållbarhetspåverkan, policyutveckling, utveckling av nya affärsmodeller, AI-utveckling och analys av nya och befintliga processer och tekniker, robotteknik, utveckling av statistiska och matematiska verktyg, webb- och teknikutveckling, design och konstnärlig utveckling, gestaltning av rum och mötesplatser, ledarskap och arbetsformer, med mera.

Handeln efterfrågar och anställer i dag personer med spetskompetens och använder avancerad forskning inom alla dessa områden. Forskning och kompetensförsörjning för handeln kan komma från olika delar av akademin – men få tar avstamp i lösningar specifikt för handeln. De statliga myndigheterna som driver program och förmedlar kapital till innovation lägger nästan inte en krona på handeln. Inte heller politiken har betraktat handeln som ett prioriterat utvecklingsfält för forskning och innovation. Det är hög tid att det förändras.

 är stora och ökande. Robotisering och automatisering, artificiell intelligens, big data och maskininlärning är teknikområden som redan fått stort genomslag i den svenska handeln och som skapar nya möjligheter för hållbar konsumtion, tillverkning och distribution. Här konkurrerar svenska handelsföretag med allt större internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik.

Det behövs också mer FoU och innovation kring hur handeln kan leda konsumenter i omställningen till hållbar konsumtion, till exempel genom att minimera svinn, främja återanvändning, reparation och återvinning. Inte minst i tider när den globala konkurrensen och jakten på lägre priser innebär att allt fler köper produkter som inte alltid lever upp till de regelverk som syftar till att driva hållbarhet och produktsäkerhet. Handeln har en nyckelroll i förhållandet mellan konsumenterna och producenterna och kan både ställa krav och forma och kanalisera efterfrågan.

ska kunna leda samhället mot mer hållbar konsumtion är det viktigt att mer privata och offentliga resurser satsas på FoU och innovation inom handeln. Sverige har en stolt tradition som forskningsnation och har ett välutbyggt system för att främja utveckling och innovation. Men förutsättningarna för handeln behöver stärkas.

Det är hög tid att handelns centrala roll i utvecklingen av Sveriges ekonomi och samhällets omställning återspeglas i forsknings- och utvecklingspolitiken. Därför bör höstens forskningsproposition innehålla särskilda målsättningar för forskning- och utveckling kopplat till handelns utveckling.

___________________________________________________________________

Anders Svensson, ordförande Svensk Handel, Stadium AB

Cecilia Fritzson Gårdnäs, Ikea Svenska Försäljnings AB

sh-logo-gron.jpg

Handeln kan leda omställningen men alltför få förstår potentialen

Ordförandepriset delas ut av Svensk Handels styrelseordförande i samband med årsstämman, som i år gick av stapeln den 16 maj på IVA Konferenscenter i Stockholm.

Årets Ordförandepris går till Alice Nylund, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Sandra Jansson från Handelshögskolan i Stockholm. Båda får 50 000 kronor vardera.

Jag tycker att vi ska ta varje tillfälle i akt att visa att handeln är en attraktiv arbetsgivare och vill investera i de som vill arbeta här. Konkurrensen är stenhård, men det ska den också vara. Det tycker jag är ett kvalitetstecken.

ordforandepriset-2024.jpg

Årets vinnare av Ordförandepriset 2024

Det nya Försäljnings- och Serviceprogrammet på gymnasiet lockar många. Nu behövs lokala programråd med företag från branschen.

enhetschef för Näringspolitik på Svensk Handel

Att delta i lokala programråd ger möjlighet att påverka och ge synpunkter kring utbildningen samt att bidra med en branschnära bild av vad handeln idag faktiskt innebär.

Det är stort intresse för det nya Försäljnings- och Serviceprogrammet som startade 2022. Enligt de rapporter vi får till oss på Svensk Handel fylls utbildningarna med behöriga förstahandssökare och i många fall är det dessutom kö, vilket tyder på att många unga väljer programmet som förstaval. En populär yrkesutbildning skapar också förväntan på fungerande lokala programråd där företag från branschen medverkar.

– Ett stort tack till er som deltar i lokala programråd och vi uppmuntrar er som ännu inte är med att höra av er till ditt lokala gymnasium om ni vill vara med och påverka. Den framtida kompetensförsörjningen för branschen blir bättre ju fler som är engagerade, säger Henrik Ekelund.

ung-person-i-kassan-16x9.png

Demoskop genomför kompetenskartläggning

I dagarna har dessutom Demoskop skickat ut en undersökning av kompetensbehovet inom handeln till många företag. Undersökningen är viktig för att Svensk Handel som branschorganisation, tillsammans med det partsgemensamma Handelsrådet, ska kunna driva handelns behov av utbildningar och kompetenshöjande insatser till politik, omställningsorganisationer, myndigheter och utbildningsanordnare.

Syftet är att företagen i handeln ska få så bra rekryteringsgrund som möjligt framöver. Vi hoppas att ni har möjlighet att ta er tid att delta i undersökningen. Ju fler svarande – desto mer träffsäker beskrivning av behovet.

ung-medarbetare.jpg

Hjälp oss att säkra handelns framtida kompetensbehov

Under måndagsmorgonen lämnade regeringen den ekonomiska vårpropositionen samt vårförändringsbudgeten till riksdagen. Svensk Handel välkomnar krafttag för att komma till rätta med inflationen, men är starkt kritiska till att arbetsgivaravgifterna lämnas utan åtgärd.

Svensk Handel kommenterar vårbudgeten

Vid den efterföljande pressträffen inledde Finansminister Elisabeth Svantesson med en dragning om det ekonomiska läget, där det föga förvånande konstaterades att inflationen fortsatt befinner sig på en alltför hög nivå.

- Vi delar givetvis regeringens ambition med att få ned inflationen. Den är destruktiv för ekonomin som helhet och inte minst för handeln som är beroende av import och att konsumenternas köpkraft är god. Handeln är en av de branscher som drabbas hårdast av rådande ekonomiska läge, säger Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.

I vårbudgeten ger regeringen även 10 miljoner kronor till Konkurrensverket för att bland annat analysera konkurrenssituationen och pris- och kostnadsutvecklingen inom vissa branscher, däribland dagligvaruhandeln.

- Vi välkomnar ytterligare en översyn av priserna och konkurrenssituationen inom dagligvaruhandeln. Konkurrensverket har under det drygt senaste decenniet gjort två, där resultatet båda gångerna varit att konkurrensen fungerar väl. Vi förutsätter dock att kommande översyn omfattar hela livsmedelskedjan, från jord till bord, säger Martin Kits.

Något som däremot lyste med sin frånvaro i vårbudgeten var en sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga, vilka höjdes 1 april. Svensk Handel har varit starkt kritiska till att man i begynnelsen av en lågkonjunktur gör det än svårare för företag att anställa och kommer att fortsätta driva frågan.

De utmanande tiderna medför också att mer pengar tilldelas Arbetsförmedlingen samt att mer resurser läggs på utbildning för vuxna.

- Vi välkomnar åtgärderna för att skapa vägar till jobb genom ökad satsning på utbildning. För att minska effekterna av lågkonjunkturen, och för att hålla i gång ekonomi och konsumtionskraft, behöver arbetslösheten hållas i schack. Bättre matchning på arbetsmarknaden är dessutom en del av en välbehövlig strukturreform. Dock behöver satsningar på utbudssidan, exempelvis utbildning och bidragstak, också kombineras med satsningar på efterfrågan på arbetskraft i form av sänkta kostnader för att anställa, avslutar Martin Kits.

tom-och-stangd-galleria.jpg

Svensk Handel välkomnar krafttag mot inflationen, men riktar skarp kritik mot hanteringen av arbetsgivaravgifter för unga.

Re:skills Textile & Fashion har samlat några av landets främsta experter inom aktuella miljö- och hållbarhetsfrågor kopplat till lagkrav och erbjuder därför kostnadsfria workshops, både digitala och fysiska, där du har chansen att testa på och lära dig en rad olika tekniker och strategier för att utvecklas i din roll!

re:skills Textile & Fashion finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Science Park Borås och Högskolan i Borås i samverkan med Stiftelsen Proteko, Svensk Handel och TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag. Utbildningsanordnare är Nordiska Textilakademin.

Utbildning och forskning