Nyheter - generell

Svensk Handel tycker att Betalningsutredningen har tagit upp relevanta och angelägna frågor. Man har genomfört ett gediget arbete och gjort bra djupa analyser som också har resulterat i många tydliga rekommendationer. Många av de utmaningar som finns på den svenska betalningsmarknaden är av brådskande karaktär där staten behöver agera omgående.

Konsumenterna gör allt färre kontantköp från år till år, samtidigt som kostnaderna för kontanthanteringen ökar kontinuerligt. Här ligger en utmaning i att upprätthålla en fungerande kontantinfrastruktur utan att det blir orimligt dyrt och osäkert för företagen. 

ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel

Staten behöver på ett helt annat sätt än tidigare engagera sig, såväl operativt som finansiellt, för att säkerställa att infrastrukturen för kontanterna fungerar.

Utredningen föreslår att till exempel receptbelagd medicin alltid ska kunna betalas med kontanter, och öppnar för att det skulle kunna omfatta även andra livsnödvändiga varor. Svensk Handel betonar att det i ett sådant utvidgat läge är särskilt viktigt att staten tar ett stort ansvar.

Utifrån ett beredskapsperspektiv är kontanter en pusselbit men långt ifrån hela lösningen. Kortbetalningar, som fullständigt dominerar i den fysiska handeln, behöver fungera i offlineläge i större utsträckning än idag. Alla parter behöver ta sitt ansvar men Svensk Handel anser att staten genom en eventuell reglering behöver ställa högre krav på kortbetalningsmarknadens aktörer.

När det gäller införandet av en eventuell e-krona tycker Svensk Handel att det är klokt att skynda långsamt. Det blir viktigt att fortsätta undersöka effekterna av ett införande och att kontinuerligt föra diskussion med samtliga intressenter, där handeln är en central aktör.

Sverige har mycket att vinna på att noga följa utvecklingen kring arbetet med en digital euro. Att gå först kan vara både dyrt och smärtsamt.

Svensk Handel vill understryka vikten av att stimulera och skapa goda förutsättningar för betalningsmarknadens alla aktörer. Genom sunda regleringar kan företag fortsätta utveckla digitala lösningar som är inkluderande, tillgängliga, säkra och kostnadseffektiva. Något som gynnar alla, medborgare, näringsliv och den offentliga sektorn.

Här är den inledande sammanfattningen av betänkandet:

"Betalningsmarknaden och hela betalningsekosystemet har digitaliserats i snabb takt. Digitaliseringen skapar nya betaltjänster och bidrar till effektivitet men stora grupper ställs utanför. Därtill har systemsårbarheter uppstått. Inte minst av dessa skäl behöver staten ta en större roll.

Utredningen föreslår därför bl.a. att: Fler måste ges tillgång till betalkonto, bl.a. genom en effektivare tillsyn och att banker använder möjligheten i lagstiftningen att erbjuda konto med mer begränsade funktioner (lågriskkonto).

Därutöver bör statens insatser för att alla i Sverige ska ha möjlighet att göra betalningar till rimliga kostnader, oavsett betalningssätt, stärkas och breddas. För att säkra inte minst livsmedelstillgången i en fredstida krissituation och vid höjd beredskap ska staten, för det första, kunna garantera vissa s.k. offlinebetalningar under en begränsad tid. Det gäller i fysiska butiker som säljer livsnödvändiga varor.

För det andra ska Skatteverket kunna bevilja undantag från kassaregister för att underlätta kontant betalning. Fysiska apotek föreslås bli skyldiga att ta emot kontant betalning för läkemedel mm. som omfattas av högkostnadsskyddet. Motsvarande lagstiftning för livsmedel och drivmedel bör inte uteslutas. Det ska vara möjligt att betala in skatt med kontanter upp till ett visst belopp.

Utredningen bedömer i enlighet med rättspraxis att statliga, kommunala och regionala myndigheter är skyldiga att ta emot kontanter som betalning för offentligrättsliga avgifter. Det gäller även privata aktörer som utför motsvarande verksamhet på det offentligas uppdrag.

Utredningen bedömer att det i dag inte finns tillräckliga samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en s.k. e-krona. Omvärldsförändringar kan föranleda en annan bedömning i framtiden. Riksbanken bör fortsätta att utvärdera förutsättningarna för en e-krona och återkomma med en framställning till riksdagen under 2024 med en bedömning av om det finns tillräckliga skäl att införa en e-krona.

Anna Kinberg Batra fick i december 2020 regeringens uppdrag att utreda statens roll på betalningsmarknaden mot bakgrund av de stora förändringar som ägt rum och kan förväntas ske i framtiden. Utredningen tillsattes efter ett tillkännagivande från riksdagen i juni 2019."

anna-kinberg-batra-16x9.png

Svensk Handel om betalutredningen: ”Staten behöver engagera sig mer”

Den samhällsekonomiska kostnaden för betalningar i Sverige kostar närmare 1 procent av BNP, 5 000 kr per invånare. Det utgör totalt ca 51 miljarder kronor. I takt med den digitala utvecklingen har betalningar generellt sett blivit billigare de senaste 10 till 15 åren, även om de olika betalsätten idag kostar olika mycket. Billigast är kort- och Swishbetalningar. Dyrast är kontanter.

Hälften av kostnaderna för betalningar står företagen för, hushållen för ca tjugo procent och betaltjänstleverantörerna för resten. Då kontanter fortsatt är viktiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, till exempel för vissa åldersgrupper och i händelse av kris, finns nu ett behov av att upprätthålla en hållbar kontantinfrastruktur. 

Kostnaden för kontanta betalningar har stigit avsevärt de senaste åren. Kontantköpen blir allt färre och färre vilket ger en kontinuerlig ökning av kostnaden per transaktion. Här ligger en utmaning i att upprätthålla en kontantinfrastruktur utan att det blir orimligt dyrt och osäkert för företagen. Staten behöver på ett helt annat sätt än tidigare engagera sig operativt och finansiellt.

svenska-sedlar-mynt.jpg

Kontanter viktig del i en hållbar betalmedelsstruktur

Rapporter

I ett års tid har alltså framtidsindikatorerna för detaljhandeln, e-handeln och partihandeln befunnit sig under det neutrala värdet 100, vilket innebär att branschen ser negativt på kommande tre månader utifrån försäljning, antalet anställda samt lönsamhet. Mycket talar dessutom för att läget kommer att bli sämre innan det blir bättre.

Handeln genomgår en exceptionellt tuff period. Vi tvingas konstatera att svenska handlare aldrig tidigare haft en så lång period av pessimistiska framtidsutsikter. Vi måste ta siffrorna på allvar och inse vad som står på spel. Det finns tyvärr stor risk att vissa handlares livsverk försvinner, och arbetstillfällen med dem,

Lönsamhet oroar butikshandeln – stort tapp från föregående år

Butikshandeln noteras i månadens mätning för en mindre ökning på 2,3 enheter. Det medför ett indikatorvärde på 74,2. Noterbart är att handlare inom både dagligvaru- och sällanköpshandeln tror på svag lönsamhet under kommande tre månader. Bland annat har synen på lönsamhet inom dagligvaruhandeln sjunkit med nästan 20 enheter på ett år.

- Hyreschocken som trädde i kraft vid årsskiftet och det faktum att köpkraften sjunkit i botten pressar handeln hårt. Riksbankens räntehöjningar slår nu till med full kraft. Det kommer dessvärre bli värre innan det kan bli bättre, säger Sofia Larsen.

Framtidsförväntningarna inom e-handeln fortsätter att falla. I månadens mätning är tappet 4,2 enheter vilket resulterar i ett indikatorvärde på 77,8. Ett stort tapp noteras i e-handlarnas förväntningar på att anställa. Det är ett illavarslande tecken, givet att regeringen nu i månadsskiftet planerar att höja arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19–23.

- Att en regering som säger sig värna jobb och företagande gör det svårare för unga människor att få in en fot på arbetsmarknaden kan inte ses som annat än ett aprilskämt. Tajmingen är sämsta tänkbara. Vi kommer fortsätta att belysa regeringen om vinningarna som sänkta arbetsgivaravgifter medför, avslutar Sofia Larsen.

e-handel-smartphone-iii.jpg

Handelsbarometern mars 2023

Lindex storsatsar på OnceMore®– ett nytt råmaterial från Södra Skogsägarna av uttjänta textilier och förnyelsebar vedmassa. Det innebär möjligheter till ökad användning av återvunnen textil, samtidigt som arbetet med att ta fram OnceMore® innebär en helt ny arbetsprocess för Lindex.

I produktionsprocessen av OnceMore® återvinns uttjänt textil tillsammans med förnybar vedmassa och slutprodukten blir viskos. OnceMore® är också ett konkret exempel på resurseffektivisering när det gäller naturresurser, eftersom man tar vara på textilavfall av blandmaterial och får en högkvalitativ slutprodukt genom återvinningsprocessen. Utöver detta så har samarbetet med Södra och OnceMore® inneburit att Lindex samlat på sig viktig kunskap om återvinning och produktion av råmaterial inför kommande lagförslag från EU som bland annat kräver både producentansvar och att modeföretag har full koll på hela värdekedjan, från råmaterial till färdig produkt.

- Genom Oncemore kan vi få tillgång till nytt återvunnet material i stor skala. Samtidigt innebär projektet nya lärandeprocesser och vi lär oss vad som krävs i en omställning av systemet, säger Annette Tenstam, hållbarhetsstrateg på Lindex.

Lindex befinner sig på en resa där nya branschöverskridande samarbeten krävs i omställningen och en cirkulär transformation av textilindustrin OnceMore® innebär att Lindex gett sig in på råvarumarknaden och därigenom får tillgång till storskalig produktion av råvara baserad på uttjänt och återvunnen textil som sedan kopplats ihop med fiber-, garn-, tyg och plaggtillverkning i Lindex leverantörskedja. Man har fått arbeta nerifrån och upp i leverantörsleden, i stället för uppifrån och ner, och skapa avtal på fler nivåer än med en plaggleverantör.

Att inleda ett omställningsarbete likt Lindex kan först verka övermäktigt. Särskilt om man driver en mindre verksamhet. Vi frågade Annette hur man ska tänka när man befinner sig i inledningsfasen av sin omställningsresa:

Det nya normala – piska och morot behövs från politiken

Annette är samtidigt tydlig med att processer och projekt, likt de som mynnar ut i OnceMore® med Södra Skogsägarna behöver bli det nya normala. Fler aktörer behöver kunna erbjuda storskalig återvinning och hållbara lösningar. Även politiken behöver leverera för att omställningen ska kunna fortsätta.

- Vi vill ha både piska och morot från politiken. Tydliga riktlinjer och lagstiftning som skapar rättvis konkurrens för oss som vill ställa om samt stöd till utveckling, innovation och ekonomiska incitament för aktörer som investerar och vågar gå först.

Digitalisering och teknik är också centrala delar för att omställningen ska kunna omfatta hela systemet. Samtidigt behöver en infrastruktur som klarar hantering av storskalig återvinning komma på plats. I dessa frågor samlar Svensk Handel branschen med ambitionen att fungera som en samverkansplattform.

- Svensk Handel utgör en viktig funktion när det kommer till lagstiftningen och i policypåverkan. Organisationen är för oss också en samverkansplattform för industrin. Svensk Handel ska vara vår röst mot politiken, vi kan inte göra det själva som enskilt företag, avslutar Annette.

lindex.png

Lindex storsatsar på återvunna material

Att konsumenten just nu, givet inflationen, prioriterar pris men samtidigt tenderar att välja bort företag de inte uppfattar som hållbara skapar en komplex relation mellan ekonomi och hållbarhet. Trots detta är hållbarhetsfrågan fortsatt viktig för konsumenten och företagen tappar inte kursen i sitt hållbarhetsarbete. Det visar Svensk Handels hållbarhetsrapport, som presenteras för åttonde året i rad.

 av Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert på Svensk Handel. Gäster var inga mindre än Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och Caroline Hamrin, grundare till Arkivet, som i dagsläget har fyra secondhand-butiker i Sverige och en etablering av e-handel på gång.

Secondhand, återbruk, reparation och uthyrning är trender som ökat kraftigt de senaste åren och som tveklöst är här för att stanna, samt bli en allt större del av det totala erbjudandet hos de flesta företag. De handlare som hittills testat cirkulära affärsmodeller, tenderar nämligen att fortsätta enligt rapporten. 

- Trots den ganska extrema situationen med inflation och prisfokus, så står sig hållbarhetsfrågan väldigt bra i företagen. Men även hos konsumenten. På kort sikt är det inte så konstigt att man gör avkall på den ekologiska varan när priserna höjs så snabbt som de gjort nu. Men vi måste fortsätta jobba på vårt erbjudande, och det gör vi.

Topplista över vad konsumenter upplever vara viktigast i företagens hållbarhetsarbete enligt Svensk Handels hållbarhetsundersökning:

hallbarhet-trad-i-hander.jpg

Kvalitet viktigast när företagens hållbarhetsarbete rankas

Sidor - svenskhandel.se

butiksbitrade-dagligvaruhandel.jpg

Svensk Handel arbetar även med frågor som rör utbildning och forskning inom handelsområdet.

Arbetsmarknad

Siffror från Svensk Handels uppdaterade Hyresdatabas visar att det enbart inom kläd- och skohandeln finns 3 100 butiker som befinner sig i riskzonen för rekonstruktion alternativt konkurs. I videon får du information kring hur den höga inflationen påverkar ditt hyresavtal. Därutöver får du konkreta tips på hur du på bästa vis kan hantera dialogen med din hyresvärd. 

Medverkar gör Lina Sabadello, jurist på Svensk Handel Juridik samt Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

startplatta-hyresfragan-forklarad-gron.jpg

Svensk Handels experter förklarar hyresfrågan

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Kommissionens förslag till ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall.

Företag inom handeln vill bidra till att bygga en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det gör företagen bäst genom att skapa och investera i hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller, där produkter och material i större utsträckning kan recirkulera och återvinnas. Många företag har också höga ambitioner och tufft uppsatta mål kring ökad resurseffektivisering och cirkulär ekonomi. Det är ofta företagens interna målsättningar som också driver utvecklingen framåt och ger incitament till att åstadkomma en så miljömässigt bra hantering som möjligt, av resurser och avfall inom verksamheten.

Svensk Handel välkomnar syftet med förslaget att förebygga och minska förpackningsavfall, öka återanvändning och högkvalitativ materialåtervinning samt skapa en marknad för återvunnet material, som en del av kommissionens gröna giv och handlingsplanen för en cirkulär ekonomi.

Svensk Handel vill i sammanhanget lyfta fram förpackningars viktiga roll och funktion, det vill säga att skydda, transportera, lagra samt identifiera en produkt. En förpackning behöver dessutom vara utformad så att den klarar distribution, lagring och försäljning utan att gå sönder eller bli dålig. Det är därför viktigt att kommande krav och insatser anpassas till olika typer av förpackningar, användningsområden och situationer. Det är även av yttersta vikt att förslag som läggs fram i förordningen är proportionerliga, mätbara och verifierbara. Exempelvis bör förslagen fokusera på att utfallet ska bidra till en cirkulär ekonomi och minskat klimatutsläpp på ett sätt som inte driver på kostnader och ökar administrationen.

Svensk Handel har valt att fokusera på delar i förslaget som främst berör detaljhandeln. För mer detaljerade kommentarer gällande delar som berör livsmedelsförpackningar och dagligvaruhandel ber vi att få hänvisa till Svensk Dagligvaruhandels remissvar. Därtill vill vi hänvisa till Visitas remissvar gällande detaljerade kommentarer kopplat till artiklarna 23–25, gällande kraven på retursystem och flergångsförpackningar för take-away produkter. För mer övergripande kommentarer på förslaget på ny förpackningsförordning ber Svensk Handel att få hänvisa till Svenskt Näringslivs remissvar.

Remissvaret består av ett huvuddokument samt följande bilagor:

Bilaga 1 – Företagsexempel ( ingår längst bak i huvuddokumentet)

Bilaga 2 – Short overview of the marketplace issue, se bifogad Pdf.

remisser-900.jpg

Remissyttrande förordning om förpackningar och förpackningsavfall

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Avtal 2023

Det här gör Svensk Handel

Frågor vi driver