Nyheter - debattartikel

Politiken har insett det orättfärdiga i att å ena sidan beklaga sig över matpriserna – och å andra sidan själva bidra till prisstegringen.

Debatten om matpriserna har varit intensiv under de senaste åren, till följd av att pandemi och inflation drivit upp priserna samtidigt som hushållens plånböcker blivit allt tunnare. Det är därför välkommet att det nu finns förslag i budgeten om att använda ett av de mest effektiva instrumenten: Sänkt matmoms. 

Förslaget har fått ett blandat bemötande, framförallt utanför politiken. Det är förstås helt i sin ordning att olika tyckare anser sig veta bättre än regeringen i frågan om sänkt moms på mat, men det finns ändå några påståenden och felaktigheter som är så pass flagranta att de behöver bemötas.

Den tydligaste kritiken har varit att sänkningen inte kommer hushållen till del. Men här finns faktiskt, om inte facit, så i vart fall tydliga historiska erfarenheter. År 1996 sänktes matmomsen från 21 till 12 procent. Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering lade fram förslaget med motiveringen att ”underlätta för barnfamiljer och låginkomsttagare”. Denna åtgärd har följts upp av Riksrevisionen, som i en granskning 2018 kunde visa att sänkningen ledde till att matpriserna faktiskt sänktes i samma utsträckning som momsen.

Notabelt i detta sammanhang är också att fakta återigen talar emot det populära men fullständigt felaktiga påståendet att konkurrensen i dagligvaruhandeln fungerar dåligt. Sänkt moms fick fullt genomslag på matpriserna på Coop, Ica, Axfood och Lidl. Det är alltså kritik som inte vilar på faktamässig grund utan mer på en allmän misstro mot näringsliv och företagande.

Att, som Aftonbladets ledarsida, blanda bort korten genom att peka på att momssänkningen på restaurangbesök inte haft samma positiva effekt på priset är förvisso sant. Dock är det lika sant att päron och äpplen är två olika frukter.

En parallell, och lika intressant, kritik kommer från bland andra Vänsterpartiets Ulla Andersson, som påstår att den nya sänkningen kommer att leda till ”miljardvinster” för dagligvaruhandeln. Det är i sammanhanget en aning pikant att Ulla Anderssons eget parti, tillsammans med Miljöpartiet, krävde just slopad matmoms så sent som våren 2023. Det var alltså i Ulla Anderssons värld en bra idé att investera drygt 40 miljarder i sänkta matpriser för två år sedan, samtidigt som det nu är en förkastlig idé att investera halva beloppet i samma sak.

En annan intressant iakttagelse är att den politiska uppslutningen bakom förslaget om sänkt matmoms är närmast monumental. Förutom de fyra Tidöpartierna har i tur och ordning Socialdemokraterna och Centerpartiet ställt sig bakom förslaget, medan alltså vänstern och Miljöpartiet redan tidigare krävt slopad matmoms. Samtliga riksdagens 8 partier står i någon form bakom en momssänkning. Den spridda kritik som nu hörs från små motståndsfickor till både höger och vänster, är därmed ungefär politiskt lika dödfödd som idén om att återinrätta ståndsriksdagen.

chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

Göran Persson var finansminister 1995. Då plågades medborgarna av höga matpriser i spåren av 90-talets höga inflation. Han gjorde rätt när han sänkte momsen på mat den gången. I dag är Elisabeth Svantesson finansminister. Hon gör precis lika rätt.

Annorlunda uttryckt: Politiken, från höger till vänster, har insett det orättfärdiga i att å ena sidan beklaga sig över att maten blir dyrare – och å andra sidan själva bidra till prisstegringen genom att skyffla in allt fler matmomsmiljarder till Finansdepartementets skattkista. Det är ett sundhetstecken och en välkommen tillnyktring i debatten om matpriserna. 

Matpriser fluktuerar kraftigt, framför allt på grund av förändrade världsmarknadspriser. De senaste årens krig, energikriser, torka och inflation har tyvärr gjort priserna allt mer oförutsägbara. Detta har dessutom skett i en tid när den svenska valutan varit svag – vilket innebär att allt som importeras relativt sett blivit ännu dyrare. Av dessa skäl kan ingen lova att matpriserna kommer att sjunka med 6 procent jämfört med dagens nivå. Men halverad matmoms kommer att göra maten cirka 6 procent billigare än den annars skulle ha varit. För en barnfamilj blir det många hundralappar varje månad. 

Om man utgår från Konsumentverkets beräkningar av matkostnaden för familjer kan det handla om så mycket som 700 kronor i månaden.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

martin-debattartikel.jpg

”Därför har kritikerna fel om sänkt matmoms”

Nyheter - generell

Falkenberg är en av tre finalister i Sveriges bästa handelskommun 2025 som Svensk Handel korar på Nordic Retail Summit 1 oktober.

Målet är att vara en aktiv partner – inte bara en myndighet – som stöttar handeln och skapar bra förutsättningar för att företagen ska kunna växa.

– Målet är att vara en aktiv partner – inte bara en myndighet – som stöttar handeln och skapar bra förutsättningar för att företagen ska kunna växa. Vi har en nära dialog med våra handelsföretag. Det kan vara genom regelbundna möten, workshops eller samarbeten kring saker som logistik, trafiklösningar, parkeringar, torget eller galleriorna, säger Fredric Kilander, näringslivschef på Östersunds kommun.  

Vinnaren i Sveriges bästa handelskommun utses på Svensk Handels stora event Nordic Retail Summit som i år har temat ”Staden, handeln och morgondagen”. Vad skulle det betyda om Östersund vinner?

– Det skulle vara fantastiskt roligt! Ett bevis på att allt det jobb vi gjort tillsammans – kommunen, destinationsbolaget, handlare, fastighetsägare, organisationer och invånare – verkligen ger resultat. Vi har lagt ner mycket tid och energi på att skapa en attraktiv, livskraftig och hållbar handelskommun. 

Vad betyder handeln för Östersunds kommun?

– Den är helt avgörande. Handeln skapar jobb, driver besöksnäringen och gör staden levande. Den bidrar till en stadskärna där människor möts, idéer utbyts och nya möjligheter växer fram. Dessutom gör handeln oss mer attraktiva, både för turister och för de som funderar på att flytta hit. Dessutom spelar handeln i Östersund en viktig roll för hela regionens handel – vi är en naturlig mötesplats där folk kommer för shopping, upplevelser och evenemang.

Hur ser er vision för handeln i kommunen?

– Vi vill att Östersund ska vara regionens mest attraktiva handelsstad – en plats där modern handel möter tradition, hållbarhet och upplevelser. För oss handlar det om balans mellan unika lokala butiker och starka kedjor, mellan fysisk och digital handel, mellan en levande stadskärna och externa handelsområden. Vi vill skapa en tillgänglig, inkluderande och hållbar handel som gör att både invånare, besökare och företag känner att Östersund erbjuder något extra.

Kan du peka på någon handelsrelaterad satsning som varit särskilt viktig?

– En av våra största framgångar de senaste åren är arbetet med att göra stadskärnan mer levande och attraktiv – en plats där människor vill vara, shoppa och umgås. Här har samarbetet mellan kommunen, Destination Östersund, fastighetsägare och evenemangsarrangörer varit helt avgörande. Detta samarbete, denna satsning, resulterade bland annat i att Östersund blev utsedd till Årets Stadskärna 2019.

Östersund slåss mot Falkenberg och Kalmar om titeln Sveriges bästa handelskommun. En oberoende jury ledd av Maud Olofsson, tidigare näringsminister, utser vinnaren.

Faktaruta: Östersunds styrkor som handelskommun

Östersund har en tydlig profil som handelskommun. Det återspeglas i ett starkt värde i handelns försäljningsindex, vilket tyder på ett stort inflöde av konsumtion till kommunen. Butikstätheten är också hög, både i förhållande till snittet i riket och i jämförbara kommuner.

Handelsföretagarna ger kommunen höga betyg i hur de arbetar med handels förutsättningar. Östersund upplevs som en tryggkommun och kommunens satsningar på trygghet är uppskattade.

Handelns frågor är centralt placerade i kommunen

Handelsfrågorna hanteras av kommunledningskontoret, men det finns ett aktivt samverkansarbete med andra förvaltningar och representanter för näringslivet. I destinationsbolaget, som inte är ett kommunalt bolag, hanteras även handelns frågor. Där deltar kommunen och näringslivet på lika villkor, vilket skapar en dynamisk dialog.

40f4e654-baa4-49e9-9e4c-6cad7d266363.jpg

Läs mer om Östersunds styrkor som handelskommun

ostersund-handelskommun-(1920-x-1080).png

Östersund finalist i Sveriges bästa handelskommun: ”Handeln är helt avgörande”

Att Örebro flygplats aktivt arbetar för att fler farliga produkter ska nå hushållen riskerar att få förödande konsekvenser.

För några veckor sedan kunde man i NA läsa om att Örebro flygplats , som delägs av Region Örebro län samt Örebro, Karlskoga och Kumla kommun, tävlar om en kinesisk flyglinje vars syfte är att frakta paket från Kina, och då från onlinegiganter som Temu och Shein. Huvudsyftet? Att göra ”affär” av den konsumtion från ovan nämnda plattformar som exploderat i Sverige under senare år.

Detta märks av, inte minst i Örebro. Här i kommunen spenderar konsumenter i åldrarna 18–69 år 13,7 miljoner kronor i månaden på köp från Temu och Shein enligt skattningar från Svensk Handel. Slår man ut det över ett år landar den totala summan på 164 miljoner kronor. I regionen i stort är motsvarande belopp 25 miljoner kronor i månaden och 303 miljoner kronor om året.

Varför är detta problematiskt? Skälen är flera. Först och främst finns det stora risker kopplade till de produkter som inhandlas från Temu och Shein, då de – till skillnad från svenska handelsföretag – inte behöver efterleva de hårda, men rimliga EU-lagstiftningar kring exempelvis kemikalienivåer och allmän produktsäkerhet. De flesta av oss har nog tagit del av nyheter om giftiga ämnen i shoppingjättarnas varor, elektroniska laddare utan kvalitetsmärkning som brinner upp, och om högst tveksamma marknadsföringsmetoder – ofta direkt riktade mot barn.

Därutöver drabbas våra stadskärnor hårt av att mer konsumtion förflyttas till Kina. Som boende i Örebro har även jag noterat en markant ökning av tomma butikslokaler, vilket rapporterats om i denna tidning. I mina samtal med handelsföretagen berättas det om betydligt mindre kundflöden och lägre genomsnittsköp.

Allt detta går givetvis inte att härleda enbart till att vi handlar mer från tveksamma onlinejättar. Handelns utmaningar har varit många under senare år. Konsumenterna har varit betydligt mer sparsamma till följd av en lågkonjunktur, och hyrorna på butikslokaler har chockhöjts med över 20 procent under bara några års tid.

Men föreställ er om pengarna som i dag konsumeras på Temu och Shein i stället gick till konsumtion i vårt närområde – eller i alla fall till svenska handelsföretag? Det hade påverkat såväl svensk som regional ekonomi och arbetsmarknad positivt långt mer än kortsiktig vinst för flygplatsen.

Vid varje tillfälle jag får att träffa kommunpolitiker runt om i landet påminner jag om att det är ett grovt misstag att ta handeln för given. Bara för att uppskattade butiker och kedjor existerar i staden i dag finns det inga garantier för att så behöver vara fallet i morgon.

Det är just därför det är så viktigt att vi skapar handelsplatser och stadskärnor där det är möjligt för handeln att bedriva lönsamma verksamheter och där människor faktiskt vill vistas – och därmed också handla – i stället för att köpa farliga produkter online. För detta krävs tillgänglighet, för såväl kunder som transporter, rimliga hyror och ett ökat fokus på att skapa trygghet för både kunder och medarbetare.

Sverige är ett handelsland och en av näringslivets största arbetsgivare. Svensk Handel vill se fler levande städer runt om i regionen, vilket i sin tur skulle skapa fler arbetstillfällen och därmed också skatteintäkter.

Det är därför minst sagt anmärkningsvärt att regionen och ägarkommunerna nu aktivt söker möjlighet att öppna upp för än mer konsumtion från Temu och Shein. Det råder inga tvivel om att Örebro flygplats är en viktig aktör för lokala och regionala aktörer. Svensk Handel står gärna på barrikaderna för att bevara och utveckla våra regionala flygplatser. Men kortsiktiga lösningar i form av nya flygförbindelser till Kina och ett massinflöde av farliga produkter är helt fel väg att gå.

sofia-flygplats.png

Fler paket från Shein är fel väg att gå

Nu kan du söka stipendiet för unga talanger, entreprenörer och studenter inom mode, design och textil.

Genom fonden delas varje år stipendier ut till personer som vill utvecklas inom handel och textil. Beloppen ligger mellan 5 000 och 20 000 kronor och hur många som får stipendium avgörs av ansökningarna och fondens utveckling.

Bidragen går till privatpersoner och används ofta för att finansiera studier eller praktik med inriktning på handel och textil – både i Sverige och internationellt.

Målgruppen är i första hand yngre personer som redan arbetar i modedetaljhandeln eller utbildar sig för en framtid i branschen. På senare tid har stipendierna även gett stöd till nya företagsidéer med fokus på hållbarhet, vilket visar på den bredd och förnyelse som präglar handeln i dag.

carl-cason-2023.png

Ansökan till Carl Casons utbildningsstipendium öppen

– Handeln är en av kommunens viktigaste näringar – handeln skapar jobb, service och liv i vardagen. Den bidrar till att hela kommunen lever, från stadskärnan och våra handelsområden till landsbygden. Handeln knyter ihop Falkenberg och gör platsen attraktiv för både invånare och besökare, säger Emma Carlström, näringslivschef i kommunen.  

Falkenberg kan bli Sveriges bästa handelskommun 2025. Vad skulle det betyda?

– Nomineringen är ett kvitto på att vi gör mycket rätt, vilket vi är väldigt stolta över. Skulle Falkenberg bli årets handelskommun skulle det stärka stoltheten hos både företagare och invånare. Det skulle ge oss extra energi att fortsätta utveckla handeln som motor i kommunen.

Hur arbetar ni för att fånga upp och förstå handelsföretagens behov?

– Vi jobbar nära företagen med lyhördhet och service som ledord. Genom tät dialog, företagsbesök, nätverk och utvecklingsinsatser skapar vi korta vägar mellan kommunen och företagen och ser till att deras behov blir till handling.

Handeln är en av kommunens viktigaste näringar – handeln skapar jobb, service och liv i vardagen. Den bidrar till att hela kommunen lever, från stadskärnan och våra handelsområden till landsbygden. Handeln knyter ihop Falkenberg och gör platsen attraktiv för både invånare och besökare.

– Vår roll är att skapa förutsättningar – genom infrastruktur, tillstånd, dialog och platsutveckling – så att aktörerna kan växa. Tillsammans bygger vi en kommun där handeln är en självklar drivkraft för tillväxt. Vi har några av landets mest framgångsrika exempel – från Gekås i Ullared som megadestination till starka e-handelsaktörer som Engelssons, samt en levande stadskärna med lokala butiker och restauranger.

Vilken vision har ni för handeln i kommunen?

– Vi ska bli Sveriges bästa näringslivskommun och med handel som en av de största branscherna. Handeln ska vara en fortsatt prioriterad tillväxtmotor. 

ordförande för juryn till Sveriges bästa handelskommun

Falkenberg visar att de ser handelsfrågorna som en motor i kommunens utveckling och lyckas arbeta strategiskt med såväl handeln i staden som på landsbygden.

Läs mer om Falkenbergs styrkor som handelskommun

handelskommun-bilder-(1920-x-1080-px).jpg

Falkenberg kan bli Sveriges bästa handelskommun: ”Handeln knyter ihop staden”

Vi vinner inget på att tvinga svenska företag till hårdare regleringar som inte följs av andra aktörer i samma bransch.

Nils Johansson från KTH skriver i sin replik på vår artikel att det ytterst är företagen som bär ansvaret för att skapa en cirkulär textilhantering, att de har fått förutsättningar för att ställa om men inte gjort så och att detta är ett marknadsmisslyckande.

Det är inte en korrekt beskrivning. Tvärtom så har de senaste regeringarna varit ovilliga att agera proaktivt och långsiktigt trots att man sedan 2018 vetat att ett insamlings- och sorteringsansvar skulle komma. Näringslivet har stått redo, men utan tydlig lagstiftning från EU, eller i Sverige, är det omöjligt att agera.

Grundantagandet att företag ska vara med och ta ansvar för sina produkters livscykel är rimligt. Att investera i forskning, designa för återvinning och samarbeta med återbruksaktörer är exempel på sådant som redan sker i industrin, även om det behövs mer stöd för just denna typ av insatser från offentligt håll då de små- och medelstora företag som dominerar branschen, har svårt att göra stora investeringar själva. Att stora offentliga satsningar redan gjorts kring forskning som gynnar branschens omställning inom textilområdet är direkt felaktigt, mindre än en procent av alla forsknings­anslag har gått till handel, som textil i sin tur endast är en del av.

Allt detta behöver dock äga rum i en verklighet, där företagen verkar på en global marknad, med internationell konkurrens och begränsad efterfrågan på just de produkter som Johansson efterfrågar. Vi saknar med andra ord konsumenten i resonemanget. För att företag ska kunna satsa på mer återvunnet material, bättre design och längre livslängd, krävs det att människor faktiskt vill köpa dessa produkter. Idag finns det en låg efterfrågan på exempelvis plagg i återvunnet material, särskilt när fibrerna håller lägre kvalitet och därmed förkortar hållbarheten. Att införa en kvotplikt är därför fel väg att gå, det vore att medvetet vilja sänka kvaliteten och därmed livslängden på svenska textiler.

Svenska och europeiska företag konkurrerar med aktörer i andra delar av världen, detta måste ske på mer lika villkor. Att jämföra svenska företag med utländska marknads­platser visar på en bristande förståelse för hur viktiga svenska företag är för jobbskapande och innovation, samt det omfattande arbete som de lägger ned på att erbjuda konsumenterna säkra och hållbara produkter. Vi vinner inget på att tvinga dessa företag till hårdare regleringar som inte följs av andra utländska aktörer.

Omställningen måste ske i ljuset av långsiktiga förutsättningar och i takt med verkligheten, endast då kan den bli både hållbar, konkurrenskraftig och långsiktigt framgångsrik.

Cecilia Nykvist, vd Teko – Sveriges textil- och modeföretag

cecilia-nykvist-sofia-larsen.png

”Omställning måste utgå från verkligheten”

Möt re-adventure, som specialiserat sig på att sälja outdoorplagg second hand.

Vad inspirerade er att starta re-adventure och fokusera på second hand inom outdoor-segmentet?

– Vi, Jenny Kask och Kicki Olivensjö, har båda över 25 års erfarenhet inom inköp och detaljhandel. Genom våra yrkesliv har vi sett vilken enorm resurs som ligger i redan producerade plagg. Vi kände därför ett ansvar – och en möjlighet – att skapa en verksamhet som både gynnar konsumenter och bidrar till en mer hållbar konsumtion.

 eftersom vi såg en tydlig lucka på marknaden, säger Jenny Kask, medgrundare. Det fanns helt enkelt ingen plats i Stockholm där du kunde köpa och sälja premium outdoorplagg på ett smidigt och professionellt sätt. Vår erfarenhet från inköp och retail gjorde att vi kunde bygga ett koncept där både säljare och köpare får ett mervärde. Outdoorplagg från välkända varumärken är designade och producerade för att hålla länge – vi ville skapa platsen där fler konsumenter enkelt kan bidra till att plaggen får uppleva fler äventyr.

– Det är en väldigt intressant fråga eftersom vår kundgrupp har visat sig vara betydligt bredare än vi först förväntade oss.

När vi öppnade vår första butik trodde vi att den typiska kunden skulle vara en yngre mycket miljömedveten kund men vi såg tidigt att vår målgrupp spänner över ett mycket brett åldersspann – från 18 år till över 70 år, och både kvinnor och män. Det som förenar dem är snarare ett gemensamt intresse: de är aktiva personer som uppskattar friluftsliv, värdesätter kvalitet och har en stark medvetenhet kring hållbar konsumtion.

Vilka förändringar i regelverk tror ni skulle kunna underlätta för re-adventure och second hand-marknaden att växa och främja en mer hållbar konsumtion?

I dag betalar vi moms på försäljning av second hand-plagg, trots att moms redan betalats vid den ursprungliga försäljningen. Detta innebär i praktiken en dubbelbeskattning, vilket både hämmar tillväxten för branschen och skapar onödiga hinder för en mer cirkulär konsumtion. För oss – och många andra aktörer inom second hand – är det svårt att se logiken i ett system som i praktiken gör hållbara affärsmodeller dyrare att driva.

, och hur ser ni på företagets utveckling de närmaste fem åren?

Om vi får drömma stort så är vår långsiktiga vision att etablera re-adventure som en internationell aktör och bygga en kedja med butiker i större europeiska städer. Vi ser att vårt koncept – med noga utvalt second hand-sortiment av premium outdoor plagg – har potential att attrahera en bred kundbas även utanför Sveriges gränser, särskilt på marknader där intresset för både hållbar konsumtion och friluftsliv är starkt.

Läs hela intervjun i halvårsrapporten för Pre Loved-indikatorn.

readventure-collage2.png

re-adventure:  Uppstickaren som satsar på outdoor-plagg i premiumsegmentet

Rapporter

Second hand-försäljningen var tydligt lägre under första halvåret i år, jämfört med motsvarande period 2024.

Trots en nära 13 procent lägre försäljning, var andelen av konsumenterna som handlade second hand på månadsbasis enbart 2 procentenheter lägre än första halvåret 2024. Bortser man från de förhållandevis höga andelarna under februari och mars förra året, är andelen för första halvåret i år i linje med – och till och med något högre – än fjolårets. 

Det första halvårets resultat är ett tydligt tecken på att svenska konsumenter är priskänsliga. Sedan första halvåret föregående år har Riksbanken aviserat flertalet räntesänkningar, vilket inneburit att konsumenterna fått något mer pengar att röra sig med.

– Det första halvårets resultat är ett tydligt tecken på att svenska konsumenter är priskänsliga. Sedan första halvåret föregående år har Riksbanken aviserat flertalet räntesänkningar, vilket inneburit att konsumenterna fått något mer pengar att röra sig med. En del av dessa vill man då hellre spendera i den mer traditionella sällanköpsvaruhandeln, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel och fortsätter 

– Men det betyder inte att vi slutar handla second hand. Intresset är fortfarande väldigt stort, och vissa produktkategorier, exempelvis mode, har under sommaren uppvisat väldigt starka siffror, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel. 

Försäljningen på nätet fortsatte att ta marknadsandelar, och stod för hela 67 procent av försäljningen under första halvåret. Detta ska jämföras med fjolårets 62 procent, vilket innebär att kanalen har tillskansat sig ytterligare 5 procentenheter av marknaden från den fysiska begagnathandeln. Trots detta sjönk även nätförsäljning av second hand under första halvåret, med drygt 5 procent jämfört med i fjol. 

Att du på ett sömlöst vis kan konsumera hållbara produkter via telefon eller dator möjliggör för att fler svenska aktörer, både nya och redan etablerade, fortsätter sin satsning på hållbara produkter till konkurrenskraftiga priser.

– Att e-handelsförsäljningen fortsätter att expandera är en tydlig signal om att second hand är här för att stanna. Att du på ett sömlöst vis kan konsumera hållbara produkter via telefon eller dator möjliggör för att fler svenska aktörer, både nya och redan etablerade, fortsätter sin satsning på hållbara produkter till konkurrenskraftiga priser, säger Maria Mikkonen. 

Nedbrutet går det att observera en nedgång i försäljningen i samtliga produktkategorier – men hur mycket varierar. För mode och möbler och heminredning är nedgången marginell på minus 4- respektive 1 procent. Dessa två kategorier har också haft en stark försäljning under sommarmånaderna juni och juli. För andra kategorier såsom elektronik och sport- och fritidsprodukter sjönk försäljningen med 15 respektive 13 procent under det första halvåret, jämfört med motsvarande period förra året. 

– Det är naturligt att nedgången skiljer sig åt beroende på produktkategori. Inom mode, möbler och heminredning finns det äldre produkter som inte längre säljs men som fortsatt är mycket eftertraktade. Medan vi inom andra produktkategorier, exempelvis elektronik, ser hur konsumenterna värdesätter de senaste modellerna av en vara, säger Maria Mikkonen. 

I månadens rapport inkluderas siffror från Bencha kring vilka modeplagg vi handlar mest i Sverige, vilka svenska varumärken som presterar bäst på andrahandsmarknaden i Europa samt vilka varumärken som väcker störst intresse i respektive prissegment. 

Vidare inkluderar rapporten en intervju med Jenny Kask och Kicki Olivensjö, grundarna av Re-Adventure, som erbjuder second hand inom outdoor genom deras två butiker i Stockholm. 

Frågor vi driver

”Därför har kritikerna fel om sänkt matmoms”

Östersund finalist i Sveriges bästa handelskommun: ”Handeln är helt avgörande”

Fler paket från Shein är fel väg att gå

Ansökan till Carl Casons utbildningsstipendium öppen

Falkenberg kan bli Sveriges bästa handelskommun: ”Handeln knyter ihop staden”

”Omställning måste utgå från verkligheten”

re-adventure: Uppstickaren som satsar på outdoor-plagg i premiumsegmentet

Pre Loved-indikatorn halvårsrapport 2025

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev