Nyheter - generell

Direktivet syftar till att skapa harmoniserade regler på EU:s inre marknad och att skydda konsumenter mot greenwashing. Reglerna fastställer gemensamma kriterier för hur företag ska underbygga och kommunicera miljöpåståenden.

Eventet startade med en presentation av lagförslaget från Svensk Handel och Skogsindustrierna, med efterföljande paneldiskussion. Panelen bestod av Eva Funcken från EU-kommissionen, Dimitri Vergne, från Europeiska konsumentorganisationen BEUC, Roberta Dessi från Inter IKEA Group och Sofia Krigsman från Essity. På plats var företrädare från Europaparlamentet, branschorganisationer, medlemsföretag och regionkontor.

Medvetna och hållbara val för konsumenter

Den sammanfattande bilden från seminariet är att konsumenter fortsättningsvis är mycket intresserade av att kunna göra hållbara miljöval och därmed behöver kunna få relevant information. För företagen är det av största vikt att det blir tydligt hur man får lov att göra ett miljöpåstående, exempelvis vad som krävs kopplat till bevisning och verifiering. I dessa avseenden är reglerna oklara och det finns en tydlig risk för olika tolkningar i medlemsstater när direktivet väl ska implementeras.

Att beskriva ett företags hållbarhetsarbete är en nyckelkomponent för framtida konkurrenskraft och för att underlätta medvetna val för konsumenter.

Svensk Handel arbetar för att få en tydlig och proportionerlig lagstiftning på plats. Detta är nödvändigt för att skapa ett regelverk som behåller incitament för våra svenska företag att fortsätta investera i sitt hållbarhetsarbete.

Med otydliga regler och hårda påföljder vid brott mot lagstiftningen finns en risk att företag väljer att inte kommunicera om sitt hållbarhetsarbete, så kallad greenhushing.

Denna risk är något som EU-lagstiftaren behöver ta på allvar om våra europeiska företag ska vara konkurrenskraftiga - både vad gäller den inre marknaden men också i en global kontext.

Både Europaparlamentet och Europeiska rådet kommer arbeta vidare med förslaget under hösten. Det finns ännu ingen fastställd tidslinje för när lagförslaget kan förväntas träda i kraft. Svensk Handel fortsätter att bevaka frågan på EU-nivå.

green-claims-1-1240x600.png

Seminarium om Green Claims i Bryssel

Nyheter - pressmeddelanden

e-handelsindikatorn-aug-2023.pdf

Augusti månads negativa e-handelsutveckling i Sverige innebär att omsättningen minskat i e-handeln sex av åtta månader hittills i år jämfört med fjolårets jämförelsemånader. Totalt under året från januari till och med augusti har omsättningen i e-handeln i Sverige minskat med 4 procent. När e-handeln från utlandet inkluderas är minskningen 3 procent.

Det innebär att e-handeln i löpande priser utvecklas sämre än handeln totalt när även försäljning i butik inkluderas. Volymförsäljningen bedöms, eftersom inflationen fortsatt är betydligt högre än normalt, ha minskat med minst 10 procent hittills i år i e-handeln.

- Många e-handlare i mellansegmenten som fram till nu bara fokuserat på stort utbud, räckviddsannonsering online och tillväxt utan lönsamhet, går sannolikt en väldigt tuff höst tillmötes, säger Per Ljungberg.

För fjärde månaden i rad var det fler som e-handlade än under samma månad förra året. Det genomsnittliga köpbeloppet har dock minskat betydligt i år jämfört med 2022 vilket medfört att också omsättningen i e-handeln minskat flertalet av årets månader.

Vissa branscher står dock emot konjunkturen bättre än andra. Kläder och skor hade exempelvis en stark augustimånad och har vuxit med 9 procent i omsättning hittills i år.

e-handlare-kartong.jpg

E-handeln utvecklas sämre än handeln totalt i augusti

I programmet presenteras 22 förslag på åtgärder som krävs för att återupprätta ett rättssäkert samhälle, där även brott av mindre karaktär tas på allvar. Åtgärderna utgår från ett handelsperspektiv, men många av åtgärderna skulle också ha en positiv inverkan på att skapa tryggare samhällen. Här är sex huvudpunkter.

1) Upprepad brottslighet måste bestraffas hårdare – avskaffa mängdrabatten

Mängdrabatten gör det i princip riskfritt att återkommande stjäla i butiker, i synnerhet för personer som samtidigt misstänkts för grövre brott. Detta eftersom exempelvis ringa stöld inte påverkar straffvärdet om personen blir dömd för ett grövre brott. Utgångspunkten måste vara att fler brott än det grövsta ska räknas in i bedömningen av straffvärdet vid en straffmätning. Dagens mängdrabatt måste därför slopas. I stället vill Svensk Handel se en straffmätning som dels leder till att varje begånget brott utreds, dels innebär en straffskärpning för upprepad brottslighet.

2) Prioritera att utreda brott som förhållandevis enkelt kan klaras upp

Svensk Handel kräver nolltolerans mot mängdbrott. Det i sin tur kräver att polis, åklagare och domstolar genom sitt agerande signalerar att stävjandet av denna typ av brottslighet är prioriterad. Ett tydligare brottsofferfokus och en förståelse för hur denna typ av brottslighet påverkar människors vardag behöver genomsyra myndigheternas arbete.

3) 10 000 fler poliser – Sverige ska nå EU-snittet i polistäthet

Sverige ligger i botten bland EU:s medlemsstater vad gäller antalet poliser per invånare. Sverige behöver fler poliser för att kunna hantera dagens situation. Den tidigare regeringens mål om 38 000 polisanställda, varav 26 200 poliser, till 2025 ser ut att misslyckas. Dagens 22 000 poliser ska bli drygt 4 000 fler inom ett år. De senaste fem åren har antalet poliser ökat med i snitt 388 årligen. Med den ökningstakten nås regeringens uppsatta mål om 26 200 poliser först om drygt 10 år. Det är viktigt att polisen har en lokal närvaro, vilket skapar en större känsla av trygghet.

4) Kriminalisera utförseln av stöldgods

I augusti 2021 fick tullen utökade befogenheter och möjlighet att ingripa mot misstänkt stöldgods på väg ut ur landet. Det innebar dock bara att de har möjlighet att ingripa om de råkar hitta stöldgods i samband med tullkontroll. Det föreslås nu kriminalisering av utförsel av stöldgods vilket medför att Tullverket kan göra riktade kontroller mot just utförsel av stöldgods. Det polisiära arbetet mot aktörer som befattar sig med stulna varor behöver stärkas. Prioriterade platser bör vara marknadsplatser (såväl fysiska som digitala), butiker och restauranger där det kan misstänkas att handel med stulna varor pågår.

5) Involvera handeln i kommunernas brottsförebyggande arbete

Näringslivet och handeln spelar en stor roll i att skapa trygghet för invånare och besökare i ett område. Sveriges kommuner har sedan juli 2023 ett nytt lagstiftat brottsförebyggande uppdrag i vilket samverkan med näringslivets aktörer lyfts fram som en viktig del. En kommun som önskar vara framgångsrik i sitt brottsförebyggande arbete måste lägga stor vikt vid att attrahera näringsidkare och skapa förutsättningar för en stark handel. Enbart genom samverkan kan det brottsförebyggande arbetet bli verkligt effektivt. Svensk Handel vill bidra med kunskap och engagemang till landets kommuner om såväl vikten av att samverka men också hur handelns medverkan i samverkansprojekt kan säkerställas.

6) Effektivisera lagen om tillträdesförbud

Lagen om tillträdesförbud till butik trädde i kraft 1 mars 2021 och möjliggör att personer kan dömas att inte få besöka en viss butik. Tillträdesförbudet har visat sig mycket effektivt. Dessvärre avslås hälften av butikernas ansökningar om tillträdesförbud och många gånger sker det på felaktiga grunder. Svensk Handels kartläggning visar att många åklagare, i strid mot förarbetena, kräver att personen ska ha lagförts mot den aktuella butiken för att döma ut ett tillträdesförbud. Svensk Handel anser att en utvärdering krävs för att fler tillträdesförbud kan dömas ut.

sakerhetspolitiska-programmet.jpg

Sex åtgärder för en tryggare handel

Utvecklingen överlag i Sverige visade på en stark återhämtning efter pandemin. Nu har en inbromsning skett. Under andra kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,8%, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Prognosmakarna ser en svagare konjunktur framför sig än vad som tidigare förutspåtts, och en nolltillväxt i ekonomin för 2024.

Den svenska kronan är rekordsvag mot Euron, vilket i första hand slår mot partihandeln.

Räntehöjningarna, som inte bara skett i Sverige, påverkar hela världshandeln. Global industrikonjunktur har dämpats och påverkar därmed den industritunga svenska ekonomin. Svensk export påverkas också av att den tyska ekonomin utvecklas svagt. Varuexporten sänkte BNP mest andra kvartalet och svensk BNP-utveckling var bland de svagaste i Europa Q2 2023. En delförklaring är hushållens jämförelsevis höga skulder och kortare räntebindningstider än i de flesta andra länder.

Inköpspriserna fortsätter att stiga; i juli gick livsmedelspriserna upp med 0,9 procent och 1,1 på övriga konsumtionsvaror. Inflationen ut till konsument för livsmedel låg i augusti på 9,2 procent.

I en färsk undersökning svarar svenska handlare att de ser inflation, inköpskostnader och konsumenters köpkraft som de största riskerna för handeln. Även valutakursen uppges som en riskfaktor. Inköpspriserna stiger fortfarande även om inflationstakten (det vill säga ökningen i årstakt) på inköpen är på nedgång och många svenska handlare uppger att de planerar för prishöjningar under hösten.

Hushållens totala konsumtionsutgifter fortsätter sjunka - drabbar detaljhandeln hårdast.

Hushållens disponibla inkomst - justerat för inflationen - sjunker och svenskarna tappar köpkraft för fjärde kvartalet i rad. Det är den längst ihållande nedgången sedan 1990-talet. Trots att inkomsterna har ökat gör inflationen och de höjda ränteutgifterna att köpkraften gröps ur. Svenska hushåll är, i ett internationellt perspektiv, högt skuldsatta och när räntan nu stigit har räntekostnaderna ökat kraftigt. Q1 och Q2 2023 var ränteutgifterna högre än för hela 2022 och nästan tre gånger så höga som för hela 2021.

På grund av inflationen har konsumtionsutgifterna ökat trots att hushållen dragit ner på inköpen och handlar mindre.

Det vi ser nu är en bred nedgång av konsumtionsutgifterna. Detaljhandeln var först ut men nu sjunker   annan konsumtion, som till exempel restaurang- och hotellbesök. Detaljhandeln backar för 15:e månaden i rad. Optik, läkemedel, skönhet och böcker ökar något. Kläder sticker ut positivt och har visat ganska goda siffror senaste perioden, medan dyrare sällanköpsvaror som möbler samt bygg- och järnvaror går sämst. Bygg- och järnhandeln har backat cirka 25 procent på två år.

Arbetsmarknaden håller emot, men en inbromsning ser ut att vara på gång, och antalet arbetade timmar minskade. Vi ser också mer än dubbelt så många varsel som förra året, och också fler, främst mindre, handelsföretag som går i konkurs.

Sammanfattningsvis är bedömningen att ekonomin inte kommer att hämta sig i närtid, att det finns ljuspunkter men att fortsatta prövningar väntar svenska konsumenter och därmed också den svenska handeln.

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan.

minskad-konsumtion-16x9.png

handelskonjunkturen-sep-23-16x9.png

Handelskonjunkturen september 2023

Sidor - svenskhandel.se

Arbetsmarknaden, inflationen och konkurrenskraften målades upp som tre stora ekonomiska utmaningar som EU står inför. EU:s konkurrenskraft blev extra uppmärksammat, där den snedvridna konkurrensen från Kina blev särskilt framhävd. Von der Leyen betonade behovet av att stärka Europas konkurrenskraft på global nivå och förenkla företagens möjligheter att bedriva verksamhet i EU. Även EU:s gröna giv var en central del av talet och von der Leyen menade att detta initiativ var ett svar på den pågående klimatkrisen, men också ett ambitiöst styrmedel för investeringar och innovation. Svensk Handel arbetar aktivt i många av de lagstiftningsfiler som presenterats, för att säkerställa att handelns perspektiv tas i beaktande i den gröna omställningen.

Utmaningar, möjligheter och kommande lagstiftning

När Europas utmaningar kom på tal bekräftade von der Leyen att ett lagförslag om att minska företagens rapporteringsskyldigheter med 25% kommer att presenteras innan året är slut. Detta lagförslag kommer även att ha en nationell tillämpning och särskilt inriktas på att underlätta bördan för små- och medelstora företag. På samma tema introducerade von der Leyen även en 

som kommer att ta in synpunkter från små- och medelstora företag och rapportera direkt till Kommissionens ordförande i syfte att belysa de utmaningar som de står inför. Målet är att minska regelbördan och integrera ett SME-perspektiv i både redan presenterade och kommande lagstiftningsförslag.

Artificiell intelligens blev även ett framträdande ämne i von der Leyens tal, där hon antydde att EU bör gå i spetsen och inrätta ett globalt ramverk för AI. Von der Leyen betonade vikten av att AI utvecklas på ett ansvarsfullt sätt, med ett människocentrerat perspektiv. I samband med detta nämnde von der Leyen AI-akten, som ett efterföljansvärt exempel. Svensk Handel har under en lång tid följt AI-akten, som ännu inte är antagen, för att säkerställa att den inte hämmar innovation eller företags konkurrenskraft.

Talet höll ett tydligt fokus på industrin från Von der Leyens perspektiv, men de områden som särskilt nämndes – hållbarhet och AI – är prioriterade för Svensk Handels arbete.

ursula-von-der-leyen-16x9.png

EU:s linjetal 2023

I det säkerhetspolitiska programmet ges förslag på åtgärder för en trygg och säker handel.

Sex konkreta åtgärder för en tryggare handel

Svensk Handels säkerhetspolitiska program

Skatten på plastpåsar infördes 2020. Svensk Handel var tidigt starkt kritiska till skatten, som inte fyller något miljösyfte, utan i första hand är ytterligare en skatt som drabbar hushåll och företag ekonomiskt.  

Redan före införandet av plastpåseskatten hade handelns egna åtgärder bidragit till stora sänkningar av konsumtionen av miljöskadliga plastkassar. Konsumtionen låg väl i linje med EU:s minskningsmål. 

- Att arbeta hållbart har länge varit en mycket högt prioriterad fråga i branschen och svenska handelsföretag är generellt föregångare i det arbetet. Studier och livscykelanalyser har visat att inga miljö- eller klimatvinster har uppnått genom plastpåseskatten, säger Martin Kits och fortsätter: 

- Plastpåseskatten är en grönsminkad skatt som snarare haft negativa än positiva miljöeffekter. Vi hoppas att regeringen nu också tar sitt förnuft till fånga och avskaffar andra skadliga punktskatter, exempelvis elektronikskatten, som i likhet med plastpåseskatten snarare är ett uttryck för politisk greenwashing än en åtgärd som förbättrar miljön. 

plastkassar-16x9.png

Svensk Handel välkomnar avskaffandet av plastpåseskatten

Viktig information om den nya förordningen och vad den innebär för dig som handelsföretag, samt vad du behöver göra nu.

Utökat producentansvar för förpackningar

webbinarie-producentansvar-forpackningar.jpg

Webbinarium: Utökat producentansvar för förpackningar

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Avtal 2023

Arbetsmarknad

Det här gör Svensk Handel

Frågor vi driver