Nyheter - generell

Samrådet kommer att ligga till grund för revideringen av den konsumenträttsliga lagstiftningen, vilken är väntad till mitten av 2026.

EU-kommissionen publicerade den 17/7 2025 det samråd som kommer att ligga till grund för revideringen av den konsumenträttsliga lagstiftningen, vilken är väntad till mitten av 2026. Samrådet innebär att offentligheten ges möjlighet att lämna erfarenheter och inspel inför att lagstiftning tas fram. I en allt mer digitaliserad värld ser Svensk Handel att det är viktigt att konsumenter fortsatt känner sig trygga men att det redan i dag finns ett långtgående skyddande regelverk.

Kommissionär Michael McGrath har återkommande hänvisat till samrådet och att detta blir startskottet för arbetet med anpassning av dagens konsumenträttsliga lagstiftning till den digitala eran. Detta kommer efter att Kommissionen under 2024 publicerade en rapport om manipulativa och vilseledande åtgärder när konsumenter rör sig i digitala miljöer. Genom samrådet ges alla aktörer i samhället möjlighet att göra sin röst hörd utifrån ett antal ställda frågor.

Svensk Handels fokus i lagstiftningsarbetet

- Svensk Handel står bakom syftet att konsumenter ska känna sig trygga när man handlar i den digitala världen. Eftersom vi verkar i en förtroendebransch gynnar det också handeln om konsumenter fortsätter våga handla digitalt, säger Anna Svärd, expert i inre marknads- och konsumentfrågor.

Samrådet innehåller ett antal frågor som innebär att alla aktörer, organisationer och enskilda får möjlighet att lämna inspel till kommissionens fortsatta lagstiftningsarbete i Digital Fairness Act. Frågorna omfattar bland annat beroendeframkallande designmönster, personifierad marknadsföring och marknadsföring utförd av influencers. Särskilt fokus läggs på skyddet för sårbara grupper, såsom barn och konsumenter i särskilt utsatta situationer, vilket pekas ut som ett prioriterat område.

- Samrådet fokuserar på särskilda former av marknadsföring som också varit centrala i kommissionens tidigare rapport. Från Svensk Handels perspektiv måste det fortsatta lagstiftningsarbetet göras utifrån både företags- och konsumentbehov. Regelförenkling måste också vara ett ledord eftersom reglerna vi i dag har på området räcker långt om tillämpningen är harmoniserad och tillsynen effektiv och avskräckande.

Svar på samrådet kan lämnas fram till och med 9/10-2025. Digital Fairness Act väntas till mitten av 2026.

Vill ni lämna inspel till Svensk Handels arbete med att besvara kommissionens samråd? Skicka till Anna Svärd.

eu-agenda1920-x-1080-px.webp

EU-kommissionen publicerar samråd inför framtagandet av Digital Fairness Act

Producentansvaret är ett lagkrav som innebär att företag som sätter förpackningar på den svenska marknaden också är skyldiga att finansiera insamling, återvinning och rapportering. Sedan 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamlingen, men det är producenterna, via producentansvarsorganisationer, som står för kostnaderna.

Alla som sätter förpackningar på den svenska marknaden måste vara anslutna till en producentansvarsorganisation. Producentansvarsorganisationen Näringslivets Producentansvar, NPA bildades av Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, DLF, Sveriges Bryggerier och SVL. Förutom NPA är även TMR godkänd som producentansvarsorganisation i Sverige.

Överskott återförs – inga åtgärder krävs

NPA drivs utan vinstintresse och med uppdrag att företräda handeln och skapa ett system som är rättvist, transparent och långsiktigt hållbart. 

Under första halvåret av 2025 har NPA:s fakturerade avgifter för insamling och återvinning visat sig vara högre än de faktiska kostnaderna. Bland annat har kommunernas utbyggnad av fastighetsnära insamling gått långsammare än väntat. Därtill har energi- och drivmedelspriserna sjunkit snabbt från de mycket höga nivåer som gällt under de senaste åren.

Detta innebär att NPA nu kan återföra cirka 350 miljoner kronor till sina anslutna producenter.

Om du är ansluten till NPA och har fler frågor, 

Den fastighetsnära insamlingen ska vara fullt utbyggd i hela Sverige senast den 1 januari 2027. Enligt lag ska de kostnader som följer av denna utbyggnad bäras av producenterna. För förpackningar för 

 innebär detta att en stor del av kostnadsökningen kopplat till fastighetsnära insamling förväntas uppstå under 2026. I takt med att systemet fortsätter att byggas ut och omfatta fler hushåll ökar också insamlingsvolymerna – vilket leder till högre kostnader för både logistik och återvinning. 

Sammantaget medför detta höjda förpackningsavgifter för anslutna till NPA, från och med den 1 januari 2026.

forpackningar1.png

NPA återför överskott på 350 miljoner till anslutna producenter

Rapporter

Second hand-marknaden hade en tuff maj månad med ett försäljningstapp på nära 30 procent jämfört med samma månad i fjol.

Trots nedgången i kronor visar statistiken att svenskarnas intresse och engagemang för begagnade varor och återbruk fortsatt är starkt, då en något större andel respondenter uppger att de handlat second hand i maj jämfört med samma period 2024.

Second hand är ingen fluga. Tvärtom har det blivit en naturlig del av svenskarnas konsumtionsmönster. För att möjliggöra, och snabba på den gröna omställningen, krävs nu att regeringen agerar och skickar rätt signaler. Vi vill se sänkt moms på second hand och på reparationer.

Mode är den kategori som klarar sig bäst, trots ett tapp på 15 procent. Något tuffare var det för second hand-handeln inom möbler och inredning, som backar med 26 procent. Onlinehandeln minskar också i kronor, men utgör en större andel av totalmarknaden än för ett år sedan – 64 procent jämfört med 60 procent i maj 2024.

Vi ser en justering nedåt efter fjolårets ovanligt starka utveckling. Samtidigt finns det långsiktiga skäl till optimism för aktörer på marknaden: Att välja second hand kretsar inte bara om ekonomi. För många är det också en fråga om identitet, och viljan att bidra till ett mer hållbart samhälle.

Pre Loved-indikatorn – maj 2025 i korthet

pre-loved-indikatorn-maj-2025.pdf

prelovedkasse.png

Pre Loved-indikatorn maj 2025

Det råder fortsatt pessimism bland svenska handelsföretag.

Dagligvaruhandeln går mot strömmen denna månad, och ökar med 3,6 enheter, vilket resulterar i ett indikatorvärde på 93,5. Både sällanköpshandeln och partihandeln backar däremot med 0,6 enheter, vilket medför indikatorvärden på 90,1 respektive 92,0.

Samtliga branscher befinner sig dock fortsatt under det neutrala indexvärdet 100, vilket innebär att framtidsförväntningarna fortsatt är pessimistiska utifrån parametrarna försäljning, antalet anställda samt lönsamhet.

Handeln är en bransch som är beroende av stark köpkraft. Från våra medlemsföretag får vi höra att konsumenterna fortsatt är avvaktande. Det är föga förvånande givet det oroliga omvärldsläget, och inte minst det faktum att många fortsatt har det tufft ekonomiskt. Det är av yttersta vikt att regeringen fortsätter sitt arbete med att stärka hushållens köpkraft.

Riksbankens agerande inger hopp för både hushåll och handelsföretag

Den sänkning av styrräntan som aviserades av Riksbanken i förra veckan var välkommen, men senfärdig. Därutöver behövs ytterligare sänkningar för att optimismen åter ska komma tillbaka till handelsbranschen.

Tyvärr har handelsbranschen präglats av pessimism i över tre års tid, och det kan konstateras att i övrigt livskraftiga företag tvingats lägga ned sin verksamhet till följd av de extremt tuffa åren. Handeln är en av näringslivets största arbetsgivare, och det vill vi fortsätta att vara. Men det krävs att våra företag ges bästa möjliga förutsättningar att verka och växa.

handelsbarometern-juni-2025-1.pdf

Handelsbarometerns Framtidsindikator beräknas som det genomsnittliga nettotalet för tre frågor som rör butikschefernas förväntningar på försäljning, antalet medarbetare och lönsamhetsutveckling de kommande tre månaderna. Utifrån detta beräknas ett index med ett neutralt värde 100 där indextal över 100 innebär positiva framtidsförväntningar och under 100 innebär negativa framtidsförväntningar.

hb-juni-25-2.png

Handelsbarometern juni 2025

E-handeln ställer i snabbt takt om till fossilfria leveranser. Ett 20-tal företag har anslutit sig till branschöverenskommelsen.

På ett seminarium i Almedalen diskuterades om självreglering eller lagstiftning är vägen framåt för att handeln ska skapa en grönare framtid. Nästan hälften av Sveriges BNP är konsumtion och handelns roll är central. Svensk Handel räds däremot inte ambitiös lagstiftning.

chef för Näringspolitik och Opinionsbildning, Svensk Handel

Vi välkomnar tuff lagstiftning på hållbarhetsområdet så länge den är förutsägbar och sker på EU-nivå. Det måste vara lika spelregler för alla företag.

Förslaget om miljözon i Stockholms innerstad tycker han däremot hör hemma i papperskorgen.

- Det är ett exempel på typiskt dålig klimatpolitik. Att med ett års framförhållning införa världens tuffaste miljözon i några kvarter i Stockholm är helt fel väg att gå, menar Martin Kits.   

Frågan om utsläppen från e-handelsleveranserna har varit en flitigt debatterad fråga. Tidigare krävde Handelsanställdas förbund krav på att handlarna skulle ta betalt för leveranserna men fackförbundet har svängt i frågan.

2:e vice ordförande på Handelsanställdas förbund.

Vi tycker att branschen har tagit ansvar och kan agera på egen hand utan krav om lagstiftning.

Svensk Handels branschöverenskommelse för fossilfria leveranser har varit ett viktigt verktyg i omställningen. Utgångspunkten är att den fossilfria leveransen blir norm och förstaval i checkouten när kunden väljer leverans.

Branschöverenskommelsen bidrar till att skala upp fossilfria leveranser

Apoteket, som är ett av de anslutna företagen i Branschöverenskommelsen, ökade andelen fossilfria leveranser från 40 till 80 procent på bara ett år. Skönhetsbolaget Lyko har gått steget längre och erbjuder nu enbart fossilfria leveransalternativ i sin checkout.

- Vi såg att vi kunde nå 99 procent av befolkningen med fossilfria leveranser. Gensvaret från konsumenterna har varit väldigt positivt, säger Tom Thörnblom, kommunikationschef på Lyko.

Branschöverenskommelsen har varit ett varit lyckosamt samarbete mellan e-handlarna och transportörerna. Även ASTER, en innovationssatsning från Vinnova för hållbar e-handel, har varit en viktig spelare i satsningen.

Branschöverenskommelsen är ett kvitto på hur mycket e-handeln kan göra på hållbarhetsområdet helt på frivillig väg.

Under Almedalsveckan öppnar Svensk Handel dörrarna till mötesplatsen Handelslandet där flera medlemsföretag, bland annat H&M, Ikea och Lidl arrangerar egna seminarier.

Är du intresserad av att gå med i Branschöverenskommelsen? 

Kontakta Arne B. Andersson, så berättar han mer. 

div-bilder-nyhetsbrev-(2).jpg

Apoteket fördubblade antalet fossilfria e-handelsleveranser

Maj blev en svag månad för e-handeln, som minskade med 24 procent jämfört med samma månad förra året.

Jämfört med 2024 framstår maj som svag, men utfallet bör förstås i relation till det exceptionellt starka utfallet förra året. Att försäljningen inte skulle överträffa den höga nivån från maj 2024 var väntat. Det oroande är att hela föregående års ökning nu raderas ut – och att utfallet till och med hamnar under den svaga nivån från 2023.

Färre handlar – och för mindre summor

E-handelns omsättning i maj 2025 uppgick till 11,2 miljarder kronor, vilket är den lägsta majnoteringen sedan indikatorn lanserades 2020. Bakom nedgången ligger både en minskning i antalet konsumenter som e-handlar och en sjunkande köpesumma. Den genomsnittliga summan per konsument låg på 1 951 kronor, jämfört med 2 545 kronor i maj 2024.

– Det svala vädret kan ha haft en dämpande effekt på försäljningen av exempelvis mode och säsongsvaror, men utvecklingen är bredare än så. Nästan samtliga större varukategorier visar negativa tal, och hushållen handlar både mer sällan och för lägre belopp. Det är tydligt att många konsumenter fortsatt är återhållsamma i sina köpbeslut, säger Per Ljungberg.

Byggvaror lyfte något – möbler fortsatt pressade

Byggvaror är den varukategori som vuxit mest jämfört med samma femmånadersperiod förra året, efter en längre period av mycket svaga siffror. Apotek var den enda varukategorin som ökade i omsättning i maj. Samtidigt fortsätter möbelkategorin att ha det tufft, med tydligt minskad försäljning.

Andelen konsumenter som e-handlade varor sjönk till 69 procent, från 71 procent året innan. Den samlade e-handelsomsättningen för januari–maj 2025 uppgår till 59,3 miljarder kronor, en minskning med 5 procent jämfört med samma period 2024.

Det är märkbart att konsumenternas köpkraft fortsatt är förhållandevis svag. Förra veckans räntesänkning var därför efterlängtad. Det är dock viktigt att betona att fler sänkningar behövs för att stärka köpkraften, vilket givetvis gynnar svenska e-handelsföretag.

e-handelsindikatorn-maj-2025.pdf

ehi-maj-mockup.png

E-handelsindikatorn maj 2025

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att svara på nämnda remiss. Svensk Handel är en del av Svenskt Näringsliv och har inget i övrigt att tillägga än det som framkommer i Svenskt Näringslivs remissvar. Vi ansluter oss således till det. 

remisser-900.png

Remissvar: Utländska direktinvesteringar i vissa samhällsviktiga verksamheter

Svensk Handel som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för cirka 9 000 små och stora företag inom parti-, detalj- och e-handeln med cirka 260 000 medarbetare får med anledning av remissen anföra följande:

Handeln är den största branschen i det privata näringslivet sett till antalet anställda. Vi är den enda bransch som möter samtliga Sveriges invånare närapå dagligen i någon form, antingen i fysiska butiker eller via e-handel. Med digitalisering och internationalisering har konkurrensen snabbt blivit global och prissättningen är numera internationell medan kostnaderna är nationella. Det medför att alla omkostnader som är högre i Sverige än i andra länder blir en konkurrensnackdel för svenska handelsföretag. Givet att såväl arbetskraftskostnader som hyror och flera andra kostnader de facto är högre i Sverige än i konkurrerande länder leder det till att handeln är en lågmarginalbransch där flertalet delbranscher och företag behöver få volym för att kunna säkra vinst och fortsatt verksamhet. 

Mot bakgrund av detta bör det noteras är att det finns åtminstone två sätt att se på konkurrenskraft. I det ena fallet ser man konkurrenskraft utifrån ett perspektiv där det säkerställs att kund och konsument får så bra villkor och erbjudanden som möjligt på en marknad. Det vill säga att det inte förekommer konkurrensstörande överenskommelser eller kartellbildning för att ge kunderna sämre erbjudande än vad som hade kunnat vara möjligt. I det andra fallet, vilket tyvärr tycks vara en del av utgångspunkten för föreliggande utredning, är att konkurrens avgörs av hur många företag som finns på en marknad oavsett vad dessa företag förmår ge för erbjudande till kund.

Ett lågt antal företag på en marknad kan bero på en rad faktorer såsom svårigheter att få lönsamhet utan större volymer eller behov av förhandlingskraft gentemot andra aktörer i leveranskedjan. Sverige särskiljer sig inte här från övriga länder på något anmärkningsvärt sätt – inte minst med tanke på landets geografiska och befolkningsmässiga utmaningar med stora ytor och, på många ställen, gles befolkning (vilket även nämns i betänkandet). Konkurrenssituationen inom exempelvis dagligvaruhandeln har prövats vid ett flertal tillfällen utan att oegentligheter har kunnat påvisas.

I det remitterade förslaget föreslår Konkurrensverket att de ska ge sig själva långtgående befogenheter att göra ingrepp i äganderätten och den fria marknaden. Det är framför allt två saker som utmärker sig i detta förslag. Dels att konkurrensverket vill ge sig själva rätten att granska en marknad utan att något företag på denna marknad gjort något klandervärt och därefter ha möjlighet att kräva åtgärder av ett antal företag på denna marknad. Dels att Konkurrensverket enligt detta förslag koncentrerar beslutandemakten över åtgärderna till sig själva. Detta trots att de länder som hänvisas till som förebilder för lagstiftningen har mer rigida kontrollsystem såsom expertråd. Förslaget skulle innebära oförutsägbarhet och osäkerhet för företag på alla marknader och skulle sannolikt bidra till lägre tillväxt och mindre investeringar vilket vore starkt negativt för ekonomin, arbetsmarknaden och samhället i stort. 

Svensk Handel avstyrker förslaget om att införa ett nytt konkurrensverktyg. Vi menar att förslaget innebär allt för långtgående ingrepp relativt den motiverande nyttan. Om föreslaget verktyg införs kommer det att skapa osäkerhet och oförutsägbarhet för företagen vilket kommer att påverka tillväxt och investeringar negativt. De problem som ingreppen skulle lösa är dessutom dåligt eller inte alls motiverade då det saknas exempel på angelägna konkurrensproblem som inte kan åtgärdas med idag förekommande redskap.  

Vi har inga invändningar mot förslaget att införa en informationsplikt då åtgärden kan motiveras, samt innebär begränsad administrativ börda, för att ge bättre förutsättningar för att säkerställa konkurrens.

Vi tillstyrker förslaget om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Detta då förslaget värnar det privata näringslivets konkurrenskraft på ett tydligare sätt och ger ett omvänt och därmed rimligare bedömningsgrund för offentligt konkurrensutsättande på marknader. 

Svensk Handel är en del av Svenskt Näringsliv och vi ansluter oss därför också till vad som anförs i Svenskt Näringsliv. Vi hänvisar också, likt Svenskt Näringsliv, till rapporten från RBB Economics som bilägges Svenskt Näringslivs remissvar.

svensk-handels-remissvar-angaende-betankandet-2025-22-forbattrad-konkurrens-i-offentlig-och-privat-verksamhet-och-hemstallan-fran-konkurrensverket-om-foretagskoncentrationer.pdf

Frågor vi driver