Rapporter

Det råder fortsatt pessimism bland svenska handelsföretag.

Dagligvaruhandeln går mot strömmen denna månad, och ökar med 3,6 enheter, vilket resulterar i ett indikatorvärde på 93,5. Både sällanköpshandeln och partihandeln backar däremot med 0,6 enheter, vilket medför indikatorvärden på 90,1 respektive 92,0.

Samtliga branscher befinner sig dock fortsatt under det neutrala indexvärdet 100, vilket innebär att framtidsförväntningarna fortsatt är pessimistiska utifrån parametrarna försäljning, antalet anställda samt lönsamhet.

Handeln är en bransch som är beroende av stark köpkraft. Från våra medlemsföretag får vi höra att konsumenterna fortsatt är avvaktande. Det är föga förvånande givet det oroliga omvärldsläget, och inte minst det faktum att många fortsatt har det tufft ekonomiskt. Det är av yttersta vikt att regeringen fortsätter sitt arbete med att stärka hushållens köpkraft.

Riksbankens agerande inger hopp för både hushåll och handelsföretag

Den sänkning av styrräntan som aviserades av Riksbanken i förra veckan var välkommen, men senfärdig. Därutöver behövs ytterligare sänkningar för att optimismen åter ska komma tillbaka till handelsbranschen.

Tyvärr har handelsbranschen präglats av pessimism i över tre års tid, och det kan konstateras att i övrigt livskraftiga företag tvingats lägga ned sin verksamhet till följd av de extremt tuffa åren. Handeln är en av näringslivets största arbetsgivare, och det vill vi fortsätta att vara. Men det krävs att våra företag ges bästa möjliga förutsättningar att verka och växa.

handelsbarometern-juni-2025-1.pdf

Handelsbarometerns Framtidsindikator beräknas som det genomsnittliga nettotalet för tre frågor som rör butikschefernas förväntningar på försäljning, antalet medarbetare och lönsamhetsutveckling de kommande tre månaderna. Utifrån detta beräknas ett index med ett neutralt värde 100 där indextal över 100 innebär positiva framtidsförväntningar och under 100 innebär negativa framtidsförväntningar.

hb-juni-25-2.png

Handelsbarometern juni 2025

Nyheter - generell

E-handeln ställer i snabbt takt om till fossilfria leveranser. Ett 20-tal företag har anslutit sig till branschöverenskommelsen.

På ett seminarium i Almedalen diskuterades om självreglering eller lagstiftning är vägen framåt för att handeln ska skapa en grönare framtid. Nästan hälften av Sveriges BNP är konsumtion och handelns roll är central. Svensk Handel räds däremot inte ambitiös lagstiftning.

chef för Näringspolitik och Opinionsbildning, Svensk Handel

Vi välkomnar tuff lagstiftning på hållbarhetsområdet så länge den är förutsägbar och sker på EU-nivå. Det måste vara lika spelregler för alla företag.

Förslaget om miljözon i Stockholms innerstad tycker han däremot hör hemma i papperskorgen.

- Det är ett exempel på typiskt dålig klimatpolitik. Att med ett års framförhållning införa världens tuffaste miljözon i några kvarter i Stockholm är helt fel väg att gå, menar Martin Kits.   

Frågan om utsläppen från e-handelsleveranserna har varit en flitigt debatterad fråga. Tidigare krävde Handelsanställdas förbund krav på att handlarna skulle ta betalt för leveranserna men fackförbundet har svängt i frågan.

2:e vice ordförande på Handelsanställdas förbund.

Vi tycker att branschen har tagit ansvar och kan agera på egen hand utan krav om lagstiftning.

Svensk Handels branschöverenskommelse för fossilfria leveranser har varit ett viktigt verktyg i omställningen. Utgångspunkten är att den fossilfria leveransen blir norm och förstaval i checkouten när kunden väljer leverans.

Branschöverenskommelsen bidrar till att skala upp fossilfria leveranser

Apoteket, som är ett av de anslutna företagen i Branschöverenskommelsen, ökade andelen fossilfria leveranser från 40 till 80 procent på bara ett år. Skönhetsbolaget Lyko har gått steget längre och erbjuder nu enbart fossilfria leveransalternativ i sin checkout.

- Vi såg att vi kunde nå 99 procent av befolkningen med fossilfria leveranser. Gensvaret från konsumenterna har varit väldigt positivt, säger Tom Thörnblom, kommunikationschef på Lyko.

Branschöverenskommelsen har varit ett varit lyckosamt samarbete mellan e-handlarna och transportörerna. Även ASTER, en innovationssatsning från Vinnova för hållbar e-handel, har varit en viktig spelare i satsningen.

Branschöverenskommelsen är ett kvitto på hur mycket e-handeln kan göra på hållbarhetsområdet helt på frivillig väg.

Under Almedalsveckan öppnar Svensk Handel dörrarna till mötesplatsen Handelslandet där flera medlemsföretag, bland annat H&M, Ikea och Lidl arrangerar egna seminarier.

Är du intresserad av att gå med i Branschöverenskommelsen? 

Kontakta Arne B. Andersson, så berättar han mer. 

div-bilder-nyhetsbrev-(2).jpg

Apoteket fördubblade antalet fossilfria e-handelsleveranser

Maj blev en svag månad för e-handeln, som minskade med 24 procent jämfört med samma månad förra året.

Jämfört med 2024 framstår maj som svag, men utfallet bör förstås i relation till det exceptionellt starka utfallet förra året. Att försäljningen inte skulle överträffa den höga nivån från maj 2024 var väntat. Det oroande är att hela föregående års ökning nu raderas ut – och att utfallet till och med hamnar under den svaga nivån från 2023.

Färre handlar – och för mindre summor

E-handelns omsättning i maj 2025 uppgick till 11,2 miljarder kronor, vilket är den lägsta majnoteringen sedan indikatorn lanserades 2020. Bakom nedgången ligger både en minskning i antalet konsumenter som e-handlar och en sjunkande köpesumma. Den genomsnittliga summan per konsument låg på 1 951 kronor, jämfört med 2 545 kronor i maj 2024.

– Det svala vädret kan ha haft en dämpande effekt på försäljningen av exempelvis mode och säsongsvaror, men utvecklingen är bredare än så. Nästan samtliga större varukategorier visar negativa tal, och hushållen handlar både mer sällan och för lägre belopp. Det är tydligt att många konsumenter fortsatt är återhållsamma i sina köpbeslut, säger Per Ljungberg.

Byggvaror lyfte något – möbler fortsatt pressade

Byggvaror är den varukategori som vuxit mest jämfört med samma femmånadersperiod förra året, efter en längre period av mycket svaga siffror. Apotek var den enda varukategorin som ökade i omsättning i maj. Samtidigt fortsätter möbelkategorin att ha det tufft, med tydligt minskad försäljning.

Andelen konsumenter som e-handlade varor sjönk till 69 procent, från 71 procent året innan. Den samlade e-handelsomsättningen för januari–maj 2025 uppgår till 59,3 miljarder kronor, en minskning med 5 procent jämfört med samma period 2024.

Det är märkbart att konsumenternas köpkraft fortsatt är förhållandevis svag. Förra veckans räntesänkning var därför efterlängtad. Det är dock viktigt att betona att fler sänkningar behövs för att stärka köpkraften, vilket givetvis gynnar svenska e-handelsföretag.

e-handelsindikatorn-maj-2025.pdf

ehi-maj-mockup.png

E-handelsindikatorn maj 2025

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att svara på nämnda remiss. Svensk Handel är en del av Svenskt Näringsliv och har inget i övrigt att tillägga än det som framkommer i Svenskt Näringslivs remissvar. Vi ansluter oss således till det. 

remisser-900.png

Remissvar: Utländska direktinvesteringar i vissa samhällsviktiga verksamheter

Svensk Handel som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för cirka 9 000 små och stora företag inom parti-, detalj- och e-handeln med cirka 260 000 medarbetare får med anledning av remissen anföra följande:

Handeln är den största branschen i det privata näringslivet sett till antalet anställda. Vi är den enda bransch som möter samtliga Sveriges invånare närapå dagligen i någon form, antingen i fysiska butiker eller via e-handel. Med digitalisering och internationalisering har konkurrensen snabbt blivit global och prissättningen är numera internationell medan kostnaderna är nationella. Det medför att alla omkostnader som är högre i Sverige än i andra länder blir en konkurrensnackdel för svenska handelsföretag. Givet att såväl arbetskraftskostnader som hyror och flera andra kostnader de facto är högre i Sverige än i konkurrerande länder leder det till att handeln är en lågmarginalbransch där flertalet delbranscher och företag behöver få volym för att kunna säkra vinst och fortsatt verksamhet. 

Mot bakgrund av detta bör det noteras är att det finns åtminstone två sätt att se på konkurrenskraft. I det ena fallet ser man konkurrenskraft utifrån ett perspektiv där det säkerställs att kund och konsument får så bra villkor och erbjudanden som möjligt på en marknad. Det vill säga att det inte förekommer konkurrensstörande överenskommelser eller kartellbildning för att ge kunderna sämre erbjudande än vad som hade kunnat vara möjligt. I det andra fallet, vilket tyvärr tycks vara en del av utgångspunkten för föreliggande utredning, är att konkurrens avgörs av hur många företag som finns på en marknad oavsett vad dessa företag förmår ge för erbjudande till kund.

Ett lågt antal företag på en marknad kan bero på en rad faktorer såsom svårigheter att få lönsamhet utan större volymer eller behov av förhandlingskraft gentemot andra aktörer i leveranskedjan. Sverige särskiljer sig inte här från övriga länder på något anmärkningsvärt sätt – inte minst med tanke på landets geografiska och befolkningsmässiga utmaningar med stora ytor och, på många ställen, gles befolkning (vilket även nämns i betänkandet). Konkurrenssituationen inom exempelvis dagligvaruhandeln har prövats vid ett flertal tillfällen utan att oegentligheter har kunnat påvisas.

I det remitterade förslaget föreslår Konkurrensverket att de ska ge sig själva långtgående befogenheter att göra ingrepp i äganderätten och den fria marknaden. Det är framför allt två saker som utmärker sig i detta förslag. Dels att konkurrensverket vill ge sig själva rätten att granska en marknad utan att något företag på denna marknad gjort något klandervärt och därefter ha möjlighet att kräva åtgärder av ett antal företag på denna marknad. Dels att Konkurrensverket enligt detta förslag koncentrerar beslutandemakten över åtgärderna till sig själva. Detta trots att de länder som hänvisas till som förebilder för lagstiftningen har mer rigida kontrollsystem såsom expertråd. Förslaget skulle innebära oförutsägbarhet och osäkerhet för företag på alla marknader och skulle sannolikt bidra till lägre tillväxt och mindre investeringar vilket vore starkt negativt för ekonomin, arbetsmarknaden och samhället i stort. 

Svensk Handel avstyrker förslaget om att införa ett nytt konkurrensverktyg. Vi menar att förslaget innebär allt för långtgående ingrepp relativt den motiverande nyttan. Om föreslaget verktyg införs kommer det att skapa osäkerhet och oförutsägbarhet för företagen vilket kommer att påverka tillväxt och investeringar negativt. De problem som ingreppen skulle lösa är dessutom dåligt eller inte alls motiverade då det saknas exempel på angelägna konkurrensproblem som inte kan åtgärdas med idag förekommande redskap.  

Vi har inga invändningar mot förslaget att införa en informationsplikt då åtgärden kan motiveras, samt innebär begränsad administrativ börda, för att ge bättre förutsättningar för att säkerställa konkurrens.

Vi tillstyrker förslaget om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Detta då förslaget värnar det privata näringslivets konkurrenskraft på ett tydligare sätt och ger ett omvänt och därmed rimligare bedömningsgrund för offentligt konkurrensutsättande på marknader. 

Svensk Handel är en del av Svenskt Näringsliv och vi ansluter oss därför också till vad som anförs i Svenskt Näringsliv. Vi hänvisar också, likt Svenskt Näringsliv, till rapporten från RBB Economics som bilägges Svenskt Näringslivs remissvar.

svensk-handels-remissvar-angaende-betankandet-2025-22-forbattrad-konkurrens-i-offentlig-och-privat-verksamhet-och-hemstallan-fran-konkurrensverket-om-foretagskoncentrationer.pdf

Remissyttrande angående Förbättrad konkurrens och företagskoncentrationer

Genom påverkansarbete, samverkan och konkreta verktyg har flera viktiga steg tagits i rätt riktning den senaste tiden.

Handeln är en av de mest brottsutsatta branscherna i Sverige. Det handlar om allt från ringa snatterier till organiserade stölder av kött, kaffe och andra stöldbegärliga varor. Företagare drabbas även av storskaliga bedrägerier – som falska fakturor eller vilseledande telefoniavtal med extrema kostnader – som slår hårt mot både lönsamhet och trygghet. 

Därför är det särskilt glädjande att se att vårt arbete ger resultat. Bland annat har vi varit pådrivande i att kriminalisera utförsel av stöldgods ur landet – en fråga som länge varit högt prioriterad. Lagändringen är nu på plats och ger bättre möjligheter att bekämpa organiserad brottslighet. En annan viktig framgång är lagen om tillträdesförbud, som ger butiker möjlighet att neka personer tillträde efter upprepade störningar eller brott. 

Ytterligare ett exempel på resultatet av vårt långsiktiga arbete är att polisen nu uppdaterar sina rutiner vid anmälningar om vilseledande avtal. Tidigare har dessa ofta avskrivits som civilrättsliga ärenden, trots att de i praktiken handlat om bedrägerier riktade mot företagare. 

Tack vare Svensk Handels intensiva arbete i frågan har polisen nu tagit fram nya riktlinjer som innebär att dessa brott ska tas på allvar och hanteras som det de är – brott. 

Vi har byggt upp en djup kompetens inom brott mot handeln och vi har arbetat enträget i många år med att visa på problemen och föreslå lösningar. Det här är ett arbete som kräver uthållighet och samverkan.

 är ett annat viktigt verktyg för att stärka tryggheten. I appen kan företag bland annat snabbt polisanmäla ett brott – på bara en minut – och varna andra handlare i närområdet. Appen sprids nu också till allt fler kommuner som en del av deras trygghetsarbete. 

– Våra framgångar bygger också på det fina samarbetet med medlemsföretagen och våra goda kontakter med myndigheter. Tillsammans gör vi skillnad för en tryggare handel, säger Nina Jelver. 

Vi vet att vägen till en tryggare handel är lång, men det är just därför det är så glädjande att se att arbetet gör skillnad. Vi kommer att fortsätta ligga i framkant för att öka tryggheten för våra medlemmar – varje dag. 

lagbok-klubba.jpg

Flera viktiga segrar för tryggare handel – nya rutiner hos polisen ett av många framsteg

Nyheter - säkcenter

Under mars publicerades hela tio nya företag på Varningslistan. Nedan följer mer information om företagen.

JA Jobbaktuellt skickar erbjudanden som uppfattas som fakturor till företag och kommuner gällande arbetsannonser. Detta sker trots att annonserna inte har beställts.

Har du blivit vilseledd att teckna telefonabonnemang?

varningslistan-1715092539.png

Ett nytt företag på Varningslistan i maj

Svensk Handels vd Sofia Larsen framförde branschens krav direkt i riksdagens civilutskott, ett led i arbetet mot osund konkurrens.

Svensk Handel var den 12 juni inbjudna till Civilutskottets sammanträde i riksdagen för att tala om e-handel och konsumenter. På agendan stod bland annat det växande inflödet av osäkra produkter via e-handelsplattformar utanför EU – en utveckling som slår hårt mot både konsumenters säkerhet och svenska företags konkurrenskraft.

Frågan är för viktig för att skjuta på framtiden, utan måste lösas akut. Svensk Handel vill därför att en nationell arbetsgrupp inrättas för att hitta omfattande lösningar på ett stort problem.

– Det är mycket välkommet att Riksdagens ledamöter uppmärksammar frågan om en rättvis konkurrens och e-handel. Det faktum att det kom 4,6 miljarder paket till EU via utländska plattformar är i princip systemhotande för handeln. Frågan är för viktig för att skjuta på framtiden, utan måste lösas akut. Svensk Handel vill därför att en nationell arbetsgrupp inrättas för att hitta omfattande lösningar på ett stort problem, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Handelns förutsättningar måste bli rättvisa – för alla

Svenska företag följer lagar, betalar skatter och tar ansvar – men möter i dag en marknad där vissa aktörer spelar efter helt andra regler och undkommer ansvar. Därför krävs bättre marknadskontroller, översyn av EU-regler, information till konsumenter om riskerna och att regeringen tillsätter en arbetsgrupp för myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att komma framåt i den här frågan.

Uppenbarligen spelar vissa av de företagen även efter egna regler när det gäller produktsäkerhet. Kontrollen över material och tillverkning är obefintlig. Vilket också belystes inför civilutskottet av Tullverkets Överdirektör Bodil Taylor:

– Vissa produkter får inte vår personal ta i utan handskar.

Det talades även om de utmaningar som finns för den fysiska handeln. Vi ser här att de höga arbetsgivaravgifterna måste sänkas samt att brister i samverkan mellan lokala politiker och näringsliv är bidragande faktorer till att handeln drabbas och som måste åtgärdas.

– Det kan konstateras att samsynen kring problemen är total inom politiken och det stärker mig i tron att åtgärder kommer att vidtas. Lagstiftningen måste ses över på EU-nivå. Ett fortsatt nära samarbete mellan alla olika aktörer krävs och vi inom Svensk Handel fortsätter oförtrutet påverkansarbetet, säger Sofia Larsen.

Att Svensk Handel får direkt gehör i riksdagen visar på styrkan i branschens samlade röst. Besöket i civilutskottet är en del av det bredare arbetet som inkluderar påverkansinsatser i Bryssel, samarbeten med nordiska branschorganisationer och informationskampanjer för att öka medvetenheten om de risker som osund konkurrens innebär.

Hela sammanträdet kommer att TV-sändas:

09:00 – 11:30 E-handeln och konsumenterna Riksdagens civilutskott håller ett öppet sammanträde med tema e-handeln och konsumenterna. Medverkande: Cecilia Tisell, generaldirektör Konsumentverket, Bodil Taylor, överdirektör Tullverket med flera. Från 12/6.

Frågor vi driver