Nyheter - säkcenter

Under mars publicerades hela tio nya företag på Varningslistan. Nedan följer mer information om företagen.

Förra månaden var det tio nya företag på listan, och den här veckan endast ett. 

Företaget tar kontakt och hänvisar till ett tidigare avtal, för att sedan leda dig till att avsluta tjänsten. Detta trots att ett avtal aldrig har funnits. Avslutet av tjänsten leder till att du ombeds betala en faktura, trots att tjänsten aldrig har beställts.

Har du blivit vilseledd att teckna telefonabonnemang?

varningslistan-1715092539.png

Ett nytt företag på Varningslistan i april

Skärpt cybersäkerhetsarbete och ökad digital motståndskraft, stärkt livsmedelsförsörjning och förändrade spelregler i internationell handel.

MSB kommer under åren 2025-2027 att genomföra ”Övning av totalförsvar” (ÖTF). Kunskapshöjande aktiviteter och övningar kommer att genomföras under hela perioden för olika målgrupper med syfte att stärka Sveriges motståndskraft och förmåga i totalförsvaret utifrån ett systemperspektiv. 

De kunskapshöjande aktiviteterna är öppna och tillgängliga för alla organisationer som vill delta. Genom att ta del av webinarier m.m. bidrar du till att höja din organisations förmåga, och på så sätt stärka hela landets totalförsvar.  

Regeringen har i de senaste budgetarna satsat mycket pengar på att stärka landets försvarsförmåga. Bland annat ökade anslagen till det militära försvaret med nästan 13 miljarder kronor från 2024 till 2025. 

I vårändringsbudgeten som presenterades under april månad görs ytterligare satsningar, bland annat på den civila beredskapen i form av 16 miljoner kronor som delas ut till olika myndigheter för att stärka beredskapsstrukturen, säkerställa tillgång till samhällsviktig information och stärka samhällets motståndskraft mot desinformation. Dessa satsningar riktar sig främst mot olika delar av kulturområdet, då lärdomar från Rysslands invasion av Ukraina visat att riktade attacker gjorts mot kultur- och kulturarvsinstitutioner och historiska monument som en del av krigsföringen. 

Satsningar görs även för att öka befolkningens kunskap och förmåga att förstå informationsflödet, och satsningar kommer göras för att stärka medie- och informationskunnighet hos hela befolkningen i en tid av artificiell information och desinformation.  

Regeringen satsar på beredskapsstrukturen i vårbudgeten - Regeringen.se

Svensk Handel ingår genom VD Sofia Larsen i Regeringens tvärsektoriella näringslivsråd. Under april månad genomfördes ett studiebesök till Finland för att utbyta erfarenheter om ländernas arbete med försörjningsberedskap och privat-offentlig samverkan.  

Rådet leds av minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, som också medverkade vid mötet, liksom försvarsminister Pål Jonson och H.K.H. Kronprinsessan Victoria.  

Näringslivsrådet besöker Finland tillsammans med H.K.H. Kronprinsessan Victoria - Regeringen.se

Sedan besöket i Finland har Regeringen beslutat att ge MSB i uppdrag att inleda förberedelser för en gemensam planering för försörjningsberedskap med Finland för att ytterligare stärka det nära och långtgående bilaterala försvarssamarbetet mellan länderna. Svensk Handel följer arbetet nära genom näringslivsrådet, och därtill hörande grupp av experter från respektive medverkande organisation.  

Sverige ska stärka försörjningsberedskapen tillsammans med Finland - Regeringen.se

MSB inleder gemensam planering med Finland inom försörjningsberedskapsområdet | MSB

Svensk Handel har tillsammans med tre medlemsföretag, ICA, Coop och Axfood, tagit fram ett initiativ som ska stödja både humanitära insatser och nya eller fördjupade affärsförbindelser som stärker den inhemska ekonomin i Ukraina. Projektet bygger inledningsvis på tre primära delar:

1. Ett snabbspår för ukrainska leverantörer 

2. Marknadsföring av ukrainska produkter 

3. Donationer av diverse utrustning eller pengar till Ukraina.  

Svensk Handel vill gärna att fler medlemsföretag engagerar sig, och uppmanas att tänka fritt kring hur man vill bidra – varje bidrag är viktigt! 

https://www.svenskhandel.se/nyheter/pressmeddelande/lansering-av-initiativet-handelslandet-sverige-for-ukraina

Cyberangrepp i form av bland annat ransomeware- och överbelastningsattacker mot företag fortsätter att genomföras, i ökad styrka och omfattning. Syftet med angreppen kan vara både att störa informationsflöden/sprida desinformation och att angripa samhällsviktiga tjänster, till exempel kritisk infrastruktur för betalningar och finansiella tjänster, vilket till stor del påverkar handeln. 

Under april har Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver genomfört webinarier för Svenskt Näringsliv om hur företagare skyddar sig mot cyberangrepp och hanterar dem ifall de inträffar. Webinariet går att se i efterhand och rekommenderas för den som vill veta mer om hur man ska agera om man blivit utsatt, och för att skydda sig mot framtida cyberangrepp.  

https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/skane/foretagare-fick-expertrad-om-skydd-mot-cyberangrepp_1230995.html

Webbinarium: Hur hanterar man en kris? Hur kan man på ett enkelt sätt förbereda sig?

Medlemsexklusivt webbinarium: Inom ramen för Svensk Handels samarbete med Ramboll för att stärka krisledningsförmågan inom branschen bjuder vi in till kostnadsfria webbinarier om krisledning.

Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och ditt företag kan förbereda er på ett effektivt sätt innan krisen och enkla tips på hur ni kan agera när krisen drabbar.

Webbinariet hålls både den 9 och 10 juni.

https://www.svenskhandel.se/kurser/hur-hanterar-man-en-kris

Svensk Handels podd om arbetsrätt ”Ajour” släppte ett specialavsnitt om handelns beredskap i krigstid och vad som händer med personalens anställning vid krig eller krigsfara i Sverige. 

Podden leds av arbetsrättsexpert Helena Olenmark tillsammans med arbetsrättsexpert Therese Götblad och hittas på Svensk Handels hemsida 

https://www.svenskhandel.se/ajour/totalforsvarsplikt

jordglob.png

Omvärldsbevakning maj 2025

Nyheter - pressmeddelanden

Mors dag 2025.pdf

I år spås Mors dag-handeln nå 1,6 miljarder kronor, vilket är 100 miljoner mer än i fjol.

Mamma vill bli bjuden på middag – Mors dag väntas slå rekord

– Vi ser att många vill fira sin mamma lite extra i år. Middag, smycken och personliga presenter blir allt vanligare, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

I topp på mammas önskelista inför Mors dag ligger att träffa sina barn. Något som sticker ut i årets undersökning är att fler än tidigare vill bli bjudna på middag – hela 39 procent, den högsta andelen vi har sett sedan Svensk Handel började mäta.

Också smycken och skönhetsprodukter ökar i popularitet, även om de fortfarande ligger på lägre nivåer jämfört med blommor.

– Blommor är alltid uppskattat och många mammor verkar också vilja ha tid med barnen, gärna kombinerat med en god middag, säger Maria Mikkonen.

Mors dag – viktig både i hjärtat och för handeln

Fyra av fem svenskar planerar att uppmärksamma Mors dag i år. Män väntas lägga runt 300 kronor på firandet, kvinnor ungefär 230 kronor. Det är en minskad förväntad köpesumma på drygt 10 procent för män, och för kvinnor en uppgång med hela 25 procent jämfört med 2024.

För butikerna är Mors dag en viktig dag. Det är faktiskt den femte viktigaste försäljningsperioden under året, och framför allt är den viktig för butiker inom dagligvaruhandeln.

mors-dag.png

mors dag

Nyheter - debattartikel

Paket från marknadsplatser som Temu och Shein har ökat till nya rekordnivåer. Svensk Handel och Sveriges Konsumenter kräver handling.

Förra året vällde 12 miljoner småpaket in i EU – varje dag. En fördubbling mot året före. Majoriteten av paketen kommer från Kina och plattforms­giganter som Temu och Shein.

För konkurrensvillkoren för svenska handelsföretag är en ökad handel från oseriösa plattformar ett dråpslag. Redan före tullkriget mellan USA och Kina hade många handelsföretag tappat försäljning till plattformar som tillåts runda såväl krav på kemikalieinnehåll som produktsäkerhet. En studie från HUI Research visar att svenska handelsföretag betalar 40 procent av varans kostnad för att svara upp mot EU:s hållbarhetskrav. En nota som Temu och Shein helt slipper.

I Kemikalieinspektionens senaste granskning, där de testade varor från marknadsplattformar och dropshippingföretag, var resultatet nedslående: 62 procent av produkterna från marknadsplatserna innehöll farliga ämnen. Det handlar bland annat om bly i elprodukter, kadmium i smycken och ftalater i mjuka plastmaterial. Riskerna för svenska konsumenter är med andra ord akuta.

Resultatet från granskningen rimmar dessvärre väl med de tester som utförts de senaste åren och som ledde till att en rad konsument­organisationer förra året anmälde Temu till EU-kommissionen. Mest nedslående är det faktum att vi trots den massiva kritiken inte ser någon förbättring. Tvärtom ökar antalet paket till nya rekordnivåer.

Den bristfälliga kvaliteten är mycket oroande med tanke på att så många som sju av tio svenskar säger sig ha handlat från plattformar. Det är leksaker till barnen, smycken, kläder och elprylar till familjen. Vrakpriser i kombination med aggressiva marknadsförings­metoder leder konsumenter att handla från plattformarna.

Utvecklingen är inte bara ett direkt hot mot svenska företag och jobb. Det leder också till att farliga ämnen som vi i åratal kämpat för att få bort från konsumentprodukter inom EU väller in över gränserna. Ett beteende som den illojala konkurrensen paradoxalt nog subventionerar.

Att få en dålig produkt är kanske något många konsumenter har med i riskbedömningen när de handlar superbilligt. Men är de medvetna om att de kan få hem produkter som kan skada nervsystemet, vara cancer­framkallande, ge njurskador och benskörhet – eller skada ens ofödda barn?

Det tror vi inte. Snarare tror vi att många har en övertro på att det som säljs på marknaden är kontrollerat och säkert. För vem kan väl tro att det är fritt fram att sälja prylar som både är giftiga och potentiellt livsfarliga? Men det är just där vi är.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris upprördhet i frågan var befogad när hon tidigare pekade ut de kinesiska marknadsplatserna Temu och Shein.

Men problemet är betydligt större än så. Backar vi tillbaka några år shoppade svenskarna från Wish. Den plattformen är det knappt någon som minns i dag. Om ett par år kan Temu och Shein vara historia – medan problematiken kvarstår. Marknadsplatser kommer och går. På samma sätt som produkter som händelsevis klassas som för farliga att säljas försvinner ett tag för att snart ploppa upp under ett annat namn och hos en annan försäljare.

Den som tror att det är ett renodlat kinesiskt problem lurar sig själv. Det säljs undermåliga produkter på marknadsplatser från andra länder också. Det har vi sett i till exempel tester som Sveriges Konsumenter och Energisäkerhetsmyndigheten lät göra för några år sedan.

Vi behöver en handlingsplan som inte tar sikte på länder, utan på att skydda konsumenter och företag. Vi behöver stoppa aggressiva marknadsförings­metoder och säkerställa en hög produktsäkerhet och lika konkurrensvillkor – oavsett var plattformarna har sitt säte. Vi kräver att regeringen agerar och vill se följande:

Plattformarna undslipper i dag ansvar enligt marknadskontrolls­förordningen och produktsäkerhets­direktivet då de inte klassas som ”ekonomiska aktörer” respektive ”ansvariga personer”. Samtidigt gömmer sig enskilda tillverkare, som aldrig kommer axla sitt ansvar, bakom plattformarnas loggor. Och konsumenterna tror sig köpa av Temu och inte av en enskild tillverkare. Denna moment 22-situation måste brytas. Om inte de enskilda tillverkarna tar sitt ansvar måste plattformarna göra det och se till att produkterna de förmedlar lever upp till EU:s krav.

Detta gäller en rad myndigheter som Konsumentverket, Tullverket, Kemikalieinspektionen och Swedac.

Följ det danska exemplet och tillsätt en kommission bestående av relevanta aktörer för att gemensamt identifiera vad som är möjligt att göra inom nuvarande lagstiftning, och ta fram förslag till nya lösningar.

Konsumenterna behöver större förståelse för skillnaderna mellan att handla av företag som följer EU:s regelverk – och de som inte gör det. Med tanke på den stora risk som svenska konsumenter utsätts för krävs förstärkt konsumentupplysning.

Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges Konsumenter

sofia-onlineshopping.png

Stoppa inflödet av skadliga varor

Kalenderhändelser

Under webbinariet kommer Svensk Handels arbetsrättsexperter att berätta om förhandlingarna och gå igenom förändringarna i avtalen. Deltagarna kommer efter webbinariet ges möjlighet att ta del av presentationen.

avtal-2025-anna-caroline-emelie_1.png

Medlemsexklusivt webbinarium: Avtalsinfo Handelns Tjänstemannaavtal och DT-avtalet

REPLIK. Arena Idé vill i en debattartikel att skatterna bör höjas med 150 miljarder. En skatt som de vill se höjd är arbetsgivaravgifterna.

Vad Arena idé inte berättar är att svenska företag redan betalar nära 200 miljarder mer per år i arbetsgivaravgifter än sina konkurrenter i andra länder. Det är till och med så att den är rekordhög då arbetsgivaravgiften för åldrarna 15–18 respektive 19–23 har ökat markant bara under den senaste mandatperioden.  

För att ett land med välfärdsambitioner ska fungera behöver andelen och antalet yrkesarbetande samt antalet arbetade timmar öka. För det krävs att människor kan och vill arbeta samt att företag har råd att anställa.  

Det saknas inte vilja att anställa fler i företagen men det finns klara hinder för att göra så. När Svenskt Näringsliv ställer frågan om tillväxtambitioner svarar åtta av tio företag att de har tillväxtambitioner.

När frågan i stället blir vad som hindrar tillväxt så uppger fyra av tio företag, att höga arbetsgivaravgifter är ett avgörande tillväxthinder. De höga arbetsgivaravgifterna är det näst största tillväxthindret enligt företagen själva.

Högre arbetsgivaravgifter riskerar att driva såväl jobb som företagande ur landet. Om det svenska näringslivet ska kunna konkurrera med omvärlden eller ha råd att anställa fler behöver arbetsgivaravgifterna snarare sänkas.

Henrik Ekelund, enhetschef näringspolitik, Svensk Handel

Anna Wallén, näringspolitisk chef, Visita

Fredrik Östbom, chef, näringspolitik och opinionsbildning, Almega

henrik-kopcentrum.png

Höjda skatter driver jobb och företag ur landet

Sidor - svenskhandel.se

Initiativet Handelslandet Sverige för Ukraina bygger på inledningsvis på tre primära delar.

Flera av Svensk Handels medlemsföretag har redan gjort betydande insatser både genom att verka i Ukraina och genom olika former av stöd och donationer.

Men vi tror att fler vill och kan bidra, oavsett vilken del av handeln man verkar i. Insatserna kan vara både små och stora,  alla steg som stärker Ukraina gör skillnad. Svensk Handel kommer att samla och synliggöra goda exempel från företag i hela Handelslandet Sverige.

Förhoppningen är att dessa initiativ ska inspirera fler att engagera sig i en av vår tids viktigaste frågor.

Handelslandet Sverige  tillsammans för Ukraina

 har vuxit fram i dialog med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Ambitionen är att både humanitärt stöd och nya affärsförbindelser ska bidra till att stärka Ukrainas ekonomi. Att ministern står bakom satsningen visar hur mycket kraft som finns när politik och näringsliv samverkar.

Frågor vi driver

Ett nytt företag på Varningslistan i april

Omvärldsbevakning maj 2025

Mamma vill bli bjuden på middag – Mors dag väntas slå rekord

Stoppa inflödet av skadliga varor

Medlemsexklusivt webbinarium: Avtalsinfo Handelns Tjänstemannaavtal och DT-avtalet

Höjda skatter driver jobb och företag ur landet

Det här gör vi

Handelslandet Sverige tillsammans för Ukraina

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev