Nyheter - generell

Sedan ett drygt år mäter Svensk Handel second handförsäljningen genom konsumentundersökningen Pre Loved-indikatorn. Vi följer också utvecklingen i branschen genom att träffa aktörer som säljer second hand i olika delbranscher.

Den här månaden har vi pratat med Ingvar Larsson, vd på MQ Marqet som kompletterar sitt nya sortiment med utvalda second handplagg.

Berätta om er satsning på second hand. Vad fick er att slå er in i det här segmentet?

– Vi såg detta som en naturlig del i vårt erbjudande och vi har en kultur som i stora delar handlar om att våga testa och detta är naturligtvis även ett led i den efterfrågan som våra kunder visade. Vårt mode är noga utvalt för vår målgrupp och vi arbetar ständigt med att skapa mode där långsiktighet och kvalité är helt centralt. Detta gör att vi alltid utgår från att våra plagg ska älskas och bäras länge, gärna av flera personer. På så vis är både second hand och olika relevanta tjänster förknippat med lång livslängd en naturlig del i vår affärsidé.

Hur har er försäljning av second hand sett ut under det senaste året? Ser ni att ert second hand-sortiment bidrar till ökat intresse för ert övriga sortiment?

– Det senaste året har försäljningen av second hand mer än fördubblats hos oss. Dels är det större efterfrågan i de butiker där vi erbjudit det i flera år men framför allt har vi som ett led i efterfrågan adderat betydligt fler butiker runt om i hela Sverige, där vi erbjuder våra kunder second hand av våra varumärken.

 – När du handlar något hos oss på MQ ska du veta att detta plagg går att sälja tillbaka till oss mot utbyte av en värdecheck – som du kan välja att använda direkt eller senare till ett annat second hand plagg eller något från vårt övriga sortiment. Detta ökar värdet på våra plagg, då vi har skapat en arena för vårt mode som innebär att våra kunder kan nå andrahandsmarknaden lokalt och enkelt.

Vem är den typiska kunden som handlar second hand hos er?

Vårt mode är noga utvalt för vår målgrupp och vi arbetar ständigt med att skapa mode där långsiktighet och kvalité är helt centralt.

– Vi har två kategorier om vi förenklar. Dels är det våra befintliga kunder som gärna kombinerar sitt köp med något från vår second hand. Det är lite av en skattjakt där unika plagg fyndas som adderar något extra till den outfit hon eller han köper. Dessutom ser vi en helt ny kund hos oss som primärt kommer för att fynda på second hand, vilket är väldigt roligt.

Vilka policyförslag eller förändringar i regelverk tror du skulle kunna underlätta för MQ Marqet och second hand-marknaden att växa och främja en mer hållbar konsumtion?

– För att verkligen nå en stark tillväxt och ökad volym måste det gå att nå rimlig lönsamhet på second hand, detta gäller för oss på MQ såväl som för hela branschen. Den första förändringen i regelverket, i syfte att värna denna viktiga del av en hållbar konsumtion, är att sänka momsen på second hand. Att betala full moms på samma plagg flera gånger minskar incitamentet i flera led, vilket skapar svårigheter för lönsam tillväxt.

Vad skulle du säga är ert mål och er vision för er second hand-satsning?

mq-klader-logo.png

– Vi kommer alltid att arbeta hårt för att möta våra kunders efterfrågan. Vår vision med second hand är att skapa ett högre värde för såväl våra nya produkter som våra second hand plagg. Målet är att från start skapa ett mode som lever länge, och som används om och om igen. Genom en väl fungerande andrahandsmarknad ska vi bli förstahandsvalet för den som uppskattar långsiktighet och söker en folklig premiumupplevelse, såväl i mode som i kundmötet.

Vi tackar Ingvar och rekommenderar alla att läsa hela den senaste rapporten Pre Loved-indikatorn som nyligen publicerades.

mq-ingvar-larsson.png

MQ Marqet: Självklart att satsa på second hand

Rapporter

Omsättningen backade med över 40 procent jämfört med februari 2024, en dramatisk vändning från den starka tillväxten i januari.

Second hand-försäljningen i mars visar för andra månaden i rad på en nedgång jämfört med samma månad i fjol. Enligt Svensk Handels Pre Loved-indikator uppgick begagnatförsäljningen till 1,2 miljarder kronor – vilket är drygt 20 procent lägre än mars 2024.

För andra månaden i rad kunde vi observera en tydligt lägre försäljning inom second hand jämfört med motsvarande månad förra året. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en marknad i ständig utveckling. Enskilda månader säger inte allt om den långsiktiga trenden, och vår tilltro till branschen är fortsatt stark.

Andelen konsumenter som uppger att de handlat second hand under månaden landar på 23 procent – en minskning med nio procentenheter jämfört med förra året. Trots detta behåller e-handeln sin starka ställning och står nu för hela 65 procent av den totala begagnathandeln.

Nätet har blivit den naturliga platsen för second hand, inte minst för yngre konsumenter. Även om försäljningen minskar något just nu, visar särskilt e-handeln att detta är ett köp- och säljbeteende som kommit för att stanna

Att försäljningen av nya varor i handeln samtidigt visar tecken på återhämtning kan delvis förklara förändringen. Även om osäkerheten i omvärlden är stor, har hushållen genom sänkt styrränta och reallöneökningar successivt fått det bättre under det senaste året. När hushållen får något mer utrymme i sin ekonomi kan viljan att köpa nytt öka – men det betyder inte att begagnat är på väg bort.

Vi räknar fortfarande med att second hand kommer att fortsätta växa starkt de kommande åren. Många konsumenter ser hållbarhet som självklart – men för att vinna i längden måste utbudet, upplevelsen och tillgängligheten fortsätta att utvecklas.

Pre Loved-indikatorn – mars 2025 i korthet

I månadens Pre Loved-indikatorn finner du också en intervju med MQ Marqets vd Ingvar Larsson, om företagets second handsatsning.

pre-loved-indikatorn-mars-2025.pdf

second-hand-klader.jpg

Pre Loved-indikatorn mars 2025

För 40:e månaden i rad uppvisar företag inom dagligvaruhandeln, sällanköpsvaruhandeln och partihandeln en pessimistisk framtidstro.

Dagligvaruhandelns framtidsindikator sjönk med 6,4 enheter till 85,6. Det största bidraget till nedgången var tron på framtida försäljning, vilken sannolikt delvis kan tillskrivas de åter stigande livsmedelspriserna. En ännu större försämring i framtidstron gick att observera inom sällanköpsvaruhandeln. Ett tapp på 8,9 enheter innebär att indikatorvärdet landar på 81,0. Även här är den främsta förklaringen till det stora tappet att företagen i högre utsträckning tror på lägre försäljning framöver. Vidare noteras även partihandeln för en kraftig nedgång på 8,2 enheter, vilket resulterar i ett indikatorvärde på 85,8.

Utöver lågkonjunktur är det uppenbart att frågan om tullar, och dess efterföljande effekter, skapat en stor oro bland svenska handelsföretag. Utöver att det riskerar att påverka den egna verksamheten får vi också illavarslande rapporter om att konsumenterna blivit än mer avvaktande, vilket inte bådar gott inför den närmaste framtiden.

Det oroliga omvärldsläget slår hårt mot handeln

Precis som för näringslivet i stort så är handelsföretagens behov av att kunna planera den närmsta framtiden starkt. Men i tider likt dessa, där företagen dagligen delges ny information om tullkriget och dess effekter på världsmarknaden, omöjliggörs detta. 

– Många av våra medlemsföretag vittnar just nu om en stor osäkerhet kring den närmaste framtiden. Därför välkomnade vi att regeringen tidigare i april inrättade en tulljour, dit företagen kan vända sig med frågor. Framöver hoppas vi att det utlovade arbetet med att stärka hushållens köpkraft intensifieras, och att handeln ges möjlighet att anställa fler genom sänkta arbetsgivaravgifter, säger Sofia Larsen.

Handelsbarometern i korthet för mars 2025:

handelsbarometern-april-2025.pdf

Handelsbarometerns Framtidsindikator beräknas som det genomsnittliga nettotalet för tre frågor som rör butikschefernas förväntningar på försäljning, antalet medarbetare och lönsamhetsutveckling de kommande tre månaderna. Utifrån detta beräknas ett index med ett neutralt värde 100 där indextal över 100 innebär positiva framtidsförväntningar och under 100 innebär negativa framtidsförväntningar.

hb-april-mockup.png

Handelsbarometern april 2025

Nyheter - pressmeddelanden

Handelsbarometern april 2025.pdf

Kraftigt fall i handlarnas framtidstro – oron kring tullar drivande

– Utöver lågkonjunktur är det uppenbart att frågan om tullar, och dess efterföljande effekter, skapat en stor oro bland svenska handelsföretag. Utöver att det riskerar att påverka den egna verksamheten får vi också illavarslande rapporter om att konsumenterna blivit än mer avvaktande, vilket inte bådar gott inför den närmaste framtiden, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Precis som för näringslivet i stort så är handelsföretagens behov av att kunna planera den närmaste framtiden starkt. Men i tider likt dessa, där företagen dagligen delges ny information om tullkriget och dess effekter på världsmarknaden, omöjliggörs detta.

sofia-larsen.png

Sofia Larsen

Det finns ljusglimtar i handeln. Ett exempel är gränshandeln – där årets påskfirande var ett efterlängtat styrkebesked.

Vi har haft vår bästa påsk någonsin. Försäljningen slog rekord, och det märks verkligen att gränshandeln är tillbaka i full kraft.

Samtidigt som stora delar av den svenska detaljhandeln fortfarande brottas med svag konjunktur och försiktiga konsumenter, finns det ljusglimtar som visar tydliga tecken på återhämtning. Ett sådant exempel är gränshandeln – där årets påskfirande var ett efterlängtat styrkebesked.

Vi har haft vår bästa påsk någonsin. Försäljningen slog rekord, och det märks verkligen att gränshandeln är tillbaka i full kraft

, säger Mats Idbratt, vd för Gottebiten En gros AB, som driver tjugo godisbutiker längs den svenska gränsen, framför allt mot Norge.

Pandemin slog hårt – men kunderna är tillbaka

Kunderna är tillbaka i mängder. Påsken är en storledighet i Norge, och många är lediga hela veckan. Vi hade faktiskt vår bästa försäljningsdag på onsdagen före skärtorsdag. Mer än 90 procent av våra kunder under påsken kom från Norge, och så ser det ut under stora delar av året.

Gränshandeln var en av de mest utsatta delarna av handeln under pandemin. När gränserna stängdes och resandet stoppades försvann kundunderlaget i princip över en natt. Många verksamheter kämpade för att överleva, och återhämtningen har varit både långsam och osäker. Men nu, fyra år senare, ser situationen helt annorlunda ut.

Kunderna är tillbaka i mängder. Påsken är en storledighet i Norge, och många är lediga hela veckan. Vi hade faktiskt vår bästa försäljningsdag på onsdagen före skärtorsdag. Mer än 90 procent av våra kunder under påsken kom från Norge, och så ser det ut under stora delar av året, 

Lösgodis i topp – och chokladfavoriter i påskägget

Påskförsäljningen domineras, föga förvånande, av lösviktsgodis, påskägg och drycker. Sortimentets bredd och attraktiva kampanjer gör att många norska kunder planerar sin resa till Sverige just för att fylla påskägget.

Vi erbjuder både prisvärde och variation som det inte finns någon motsvarighet till i Norge. Det gäller särskilt rena godisbutiker, som knappt existerar där. Vi har också kört kampanjer och mixrabatter under påsken, vilket har lockat många att köpa lite extra. Vi är också väldigt måna om att ge god service och ett välkomnande bemötande.

Att prisläget är lägre i Sverige spelar också roll. Kostnadsläget är generellt högre i Norge, då det finns avgifter och tullar som gör priserna högre på norska sidan gränsen. Norge hade tidigare en sockerskatt, men den är borttagen sedan några år tillbaka, utan att det tycks ha påverkat godishandeln märkbart. Den norska kronan har visserligen försvagats, men enligt Gottebiten har det ännu inte avskräckt kunderna.

Traditionen att påskhandla i Sverige verkar väga tyngre än valutakursen just nu. Det är positivt, men vi är ändå vaksamma på utvecklingen. En kraftig försämring av den norska kronan skulle kunna påverka, och därför måste vi vara snabba att justera sortiment och erbjudanden vid behov.

mats-idbratt-gottebiten.png

Godis tröttnar man aldrig på. Själv är jag svag för ljus choklad – gärna med lakrits i.

Norska konsumenter är en viktig målgrupp för svensk gränshandel. Enligt tidigare beräkningar uppgick deras totala konsumtion i Sverige till nästan 28 miljarder kronor år 2019. Det innebar både tusentals arbetstillfällen och miljarder i skatteintäkter till den svenska staten.

Att gränshandeln nu återhämtar sig stärker alltså inte bara de enskilda företagen och gränshandelsregionerna – det är också ett bidrag till svensk sysselsättning och ekonomi i stort.

Påsken är vår mest intensiva period på året. Det går snabbt, men betyder mycket – både för resultatet och för energin i hela organisationen

Och har man arbetat med godis i många år, blir man aldrig riktigt mätt på det.

Nej, godis tröttnar man aldrig på. Själv är jag svag för ljus choklad – gärna med lakrits i.

gottebiten-vy.png

Påsken blev en efterlängtad ljuspunkt för gränshandeln

Svensk Handels E-handelsindikator skattar e-handelns omsättning för mars månad till 13,3 miljarder kronor.

Efter en svag inledning på e-handelsåret kom årets första månad med tillväxt i mars. Andelen e-handelskonsumenter var tillbaka på nivåer över 70 procent, vilket också var normen under 2024. Den genomsnittliga skattade köpesumman per konsument ökade också, med 6 procent jämfört med mars förra året, till 2249 kronor. Fler e-handlade alltså och till ett högre belopp, vilket resulterade i tvåsiffrig omsättningstillväxt.

De inledande månaderna av året har varit tuffa för stora delar av e-handeln. Månadens förhållandevis starka siffror är därför både välkomna och välbehövliga. Det är dock för tidigt att säga huruvida detta är starten på en positiv trend. De närmsta månaderna kommer att ge en tydligare helhetsbild.

Den starka utvecklingen i mars räckte dock inte till för att lyfta årets inledande kvartal till positiva siffror jämfört med fjolårskvartalet. Omsättningen i e-handeln backade med 3 procent första kvartalet och därmed bröts den positiva trenden från 2024 med fyra raka kvartal med plussiffror. Förra årets tillväxt innebar ett välkommet försäljningslyft jämfört med de svaga e-handelsåren 2022 och 2023. Det återstår att se om den svaga första kvartalssiffran i år är ett tillfälligt bakslag eller om den är en indikator på att kostnadstyngda hushållen får svårt att öka konsumtionen på nätet i år.

Månadens positiva siffror till trots, tvingas vi konstatera att kvartalet som helhet blev något svagare än föregående år. Det råder dock inga tvivel om att handeln dras med stora utmaningar. Det senaste exemplet är tullkriget mellan Kina och USA. Nu är det viktigare än någonsin att regeringen intensifierar det utlovade arbetet med att stärka hushållens köpkraft. Till syvende och sist så är det jobb och företag inom e-handeln som står på spel.

E-handelsindikatorn mars 2025.pdf

ehi-mars-25.png

E-handelsindikatorn mars 2025

Nyheter - debattartikel

Näringslivet och företagsamheten är grunden för vårt välstånd. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera försvaret.

Få svenskar har upplevt oroligare tider än de vi lever i i dag. Med krig i vårt närområde och en växande global osäkerhet där den internationella ordning som rått sedan andra världskriget är under press. Ekonomi, jobb och tillväxt kan kännas mindre viktiga när frågor om försvaret av vår självständighet och demokrati dominerar agendan.

Det finns också en risk att behovet av ett starkare försvar och ett mer robust samhälle leder till den felaktiga slutsatsen att staten måste ha en mer styrande roll i ekonomin. Att vi inte litar på kraften i en öppen marknadsekonomi, utan i stället sätter tilltron till centrala och byråkratiska system. Allt oftare hörs argumentet om ”marknadsmisslyckanden” och att politiken måste ”ta tillbaka kontrollen” över olika samhällsområden. Illusionen om att ”ta tillbaka kontrollen” har som bekant varit ett genomgående tema i den politiska debatten inte bara i vårt land. Från Brexit till Donald Trumps strafftullar har löftet om det starka politiska ledarskapet visat sig vara just en illusion.

Sverige måste välja en annan väg. Vi ska vara ett land som är starkt för att vårt näringsliv är framgångsrikt och det kan det bara vara i en fri och öppen ekonomi. Alternativet är inte styrka genom politisk kontroll, utan svaghet genom bristande förmåga. Historien visar att attacker på påstådda ”marknadsmisslyckanden” nästan alltid leder till verkliga ”politikmisslyckanden”.

Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Det är innovationskraften, arbetet, affärsmannaskapet och förmågan att konkurrera med de bästa som gör oss rikare och tryggare. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så.

Erfarenheten från pandemin talar ett tydligt språk. Det var tiotusentals företag av alla storlekar som fick samhället att fungera. De tog fram vacciner, medicinsk utrustning och läkemedel, såg till att hyllorna i våra butiker var fyllda och att det gick att arbeta också på distans. Staten och näringslivet hade olika viktiga roller. Men motståndskraften och nytänkandet kom inte uppifrån genom politiska dekret, utan nerifrån genom enskilda människors initiativkraft, vilja och förmåga att lösa problem.

Sverige kom tillbaka starkare. Därför att vi lät individer och företag göra det de är bäst på. Och Europa kom tillbaka för att vi lät handelsvägar och marknader vara öppna. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens organisation i Sverige. Vi bevakar och agerar i företagens omedelbara intressen. Men vårt uppdrag är bredare, långsiktigare och viktigare än så. Svenskt Näringslivs uppdragsgivare är inte bara dagens företag, utan också morgondagens.

Det långsiktiga uppdraget är att värna och förbättra förutsättningarna för att Sverige är ett land där det är möjligt att skapa och utveckla företag utifrån nya idéer. Att skatter och regleringar är konkurrenskraftiga, att vi har utbildning och forskning i världsklass, att infrastrukturen fungerar, att handeln inom EU är öppen och att vi tillsammans med andra försvarar den globala frihandeln när den nu är under attack.

Det är ett evigt uppdrag och över decennierna har hoten och möjligheterna kommit och gått. Från löntagarfondsstriden och arbetet för att Sverige skulle bli del av Europasamarbetet. Till dagens frågor där kraven på ”kontroll” riskerar att kväva företagande och innovationskraft på viktiga tjänsteområden som vård, skola och omsorg eller där dagligvaruhandeln attackeras för ”övervinster” när globalt stigande livsmedelspriser slår igenom också i Sverige. Men kraven att ”ta tillbaka kontrollen” stannar inte där. Kraven på återreglering och förstatligande sträcker sig in i många andra tjänste- och varumarknader.

Den politiska opportunismen riktar sig ofta mot enskilda branscher, men drabbar hela vårt ekonomiskpolitiska system. Den svenska marknadsekonomin bygger på enskild äganderätt och avtalsfrihet, inklusive en arbetsmarknad där parterna och inte politikerna bestämmer villkoren. Den fria ekonomin lyfte vårt land från djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder. Det har inte varit en rak resa och från tid till annan har de grundläggande förutsättningarna för marknadsekonomin kommit ifrågasättas eller inskränkas. Alltid till priset av en svagare ekonomisk utveckling och sämre möjligheter för den enskilde.

Svenskt Näringsliv kommer fortsätta att slå vakt om det som gör vårt land rikt, starkt och motståndskraftigt. Det som gör att vi som bor här tillsammans kan bygga en bättre framtid. I oroliga tider blir denna uppgift ännu viktigare. Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering. För att det kommer göra vårt land fattigare. Men också – och viktigare – för att det kommer göra vårt land svagare.

Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle är en ödesfråga för Sverige.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen

sofia-kopcentrum.png

Lita på marknadsekonomin

Svensk Handel har tagit fram en ny vägledning, med konkreta råd, för kommuner som vill stärka tryggheten i handelsmiljöer.

– Det brottsförebyggande arbetet i handelsmiljöer fungerar bäst när det sker i nära samverkan mellan kommunen, lokalt förankrad polis, butiksägare, fastighetsägare, och andra relevanta aktörer, säger Erik Mangen, säkerhetsexpert på Svensk Handel.

Vi vill ytterligare lyfta fram den viktiga roll handeln har att spela i det lokala brottsförebyggande arbetet.

Vägledningen riktar sig till kommunala tjänstemän, näringslivsutvecklare och andra som arbetar med trygghetsfrågor men är även ett stöd till lokalt förankrad polis. Den ger en tydlig bild av vad som krävs för att samverkan ska fungera i praktiken från ett handels- och näringslivsperspektiv.

Frågor vi driver