Debattartikel i Dagligvarunytt: Politiken, från höger till vänster, har insett det orättfärdiga i att å ena sidan beklaga sig över att maten blir dyrare – och å andra sidan själva bidra till prisstegringen, skriver Martin Kits, Svensk Handel.
Debatten om matpriserna har varit intensiv under de senaste åren, till följd av att pandemi och inflation drivit upp priserna samtidigt som hushållens plånböcker blivit allt tunnare. Det är därför välkommet att det nu finns förslag i budgeten om att använda ett av de mest effektiva instrumenten: Sänkt matmoms.
Förslaget har fått ett blandat bemötande, framförallt utanför politiken. Det är förstås helt i sin ordning att olika tyckare anser sig veta bättre än regeringen i frågan om sänkt moms på mat, men det finns ändå några påståenden och felaktigheter som är så pass flagranta att de behöver bemötas.
Den tydligaste kritiken har varit att sänkningen inte kommer hushållen till del. Men här finns faktiskt, om inte facit, så i vart fall tydliga historiska erfarenheter. År 1996 sänktes matmomsen från 21 till 12 procent. Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering lade fram förslaget med motiveringen att ”underlätta för barnfamiljer och låginkomsttagare”. Denna åtgärd har följts upp av Riksrevisionen, som i en granskning 2018 kunde visa att sänkningen ledde till att matpriserna faktiskt sänktes i samma utsträckning som momsen.
Notabelt i detta sammanhang är också att fakta återigen talar emot det populära men fullständigt felaktiga påståendet att konkurrensen i dagligvaruhandeln fungerar dåligt. Sänkt moms fick fullt genomslag på matpriserna på Coop, Ica, Axfood och Lidl. Det är alltså kritik som inte vilar på faktamässig grund utan mer på en allmän misstro mot näringsliv och företagande.
Att, som Aftonbladets ledarsida, blanda bort korten genom att peka på att momssänkningen på restaurangbesök inte haft samma positiva effekt på priset är förvisso sant. Dock är det lika sant att päron och äpplen är två olika frukter.
En parallell, och lika intressant, kritik kommer från bland andra Vänsterpartiets Ulla Andersson, som påstår att den nya sänkningen kommer att leda till ”miljardvinster” för dagligvaruhandeln. Det är i sammanhanget en aning pikant att Ulla Anderssons eget parti, tillsammans med Miljöpartiet, krävde just slopad matmoms så sent som våren 2023. Det var alltså i Ulla Anderssons värld en bra idé att investera drygt 40 miljarder i sänkta matpriser för två år sedan, samtidigt som det nu är en förkastlig idé att investera halva beloppet i samma sak.
En annan intressant iakttagelse är att den politiska uppslutningen bakom förslaget om sänkt matmoms är närmast monumental. Förutom de fyra Tidöpartierna har i tur och ordning Socialdemokraterna och Centerpartiet ställt sig bakom förslaget, medan alltså vänstern och Miljöpartiet redan tidigare krävt slopad matmoms. Samtliga riksdagens 8 partier står i någon form bakom en momssänkning. Den spridda kritik som nu hörs från små motståndsfickor till både höger och vänster, är därmed ungefär politiskt lika dödfödd som idén om att återinrätta ståndsriksdagen.
Göran Persson var finansminister 1995. Då plågades medborgarna av höga matpriser i spåren av 90-talets höga inflation. Han gjorde rätt när han sänkte momsen på mat den gången. I dag är Elisabeth Svantesson finansminister. Hon gör precis lika rätt.
Martin Kits
chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel
Annorlunda uttryckt: Politiken, från höger till vänster, har insett det orättfärdiga i att å ena sidan beklaga sig över att maten blir dyrare – och å andra sidan själva bidra till prisstegringen genom att skyffla in allt fler matmomsmiljarder till Finansdepartementets skattkista. Det är ett sundhetstecken och en välkommen tillnyktring i debatten om matpriserna.
Matpriser fluktuerar kraftigt, framför allt på grund av förändrade världsmarknadspriser. De senaste årens krig, energikriser, torka och inflation har tyvärr gjort priserna allt mer oförutsägbara. Detta har dessutom skett i en tid när den svenska valutan varit svag – vilket innebär att allt som importeras relativt sett blivit ännu dyrare. Av dessa skäl kan ingen lova att matpriserna kommer att sjunka med 6 procent jämfört med dagens nivå. Men halverad matmoms kommer att göra maten cirka 6 procent billigare än den annars skulle ha varit. För en barnfamilj blir det många hundralappar varje månad.
Om man utgår från Konsumentverkets beräkningar av matkostnaden för familjer kan det handla om så mycket som 700 kronor i månaden.
Göran Persson var finansminister 1995. Då plågades medborgarna av höga matpriser i spåren av 90-talets höga inflation. Han gjorde rätt när han sänkte momsen på mat den gången. I dag är Elisabeth Svantesson finansminister. Hon gör precis lika rätt.
Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel
Få koll på de viktigaste nyheterna som rör dig som handlare. Varannan vecka skickar vi ut ett nyhetsbrev där vi samlar vägledningar, förmåner och de senaste rapporterna som hjälper dig som handlare i din vardag. Registrera dig redan idag!
