Nyheter - debattartikel

REPLIK. Arena Idé vill i en debattartikel att skatterna bör höjas med 150 miljarder. En skatt som de vill se höjd är arbetsgivaravgifterna.

Vad Arena idé inte berättar är att svenska företag redan betalar nära 200 miljarder mer per år i arbetsgivaravgifter än sina konkurrenter i andra länder. Det är till och med så att den är rekordhög då arbetsgivaravgiften för åldrarna 15–18 respektive 19–23 har ökat markant bara under den senaste mandatperioden.  

För att ett land med välfärdsambitioner ska fungera behöver andelen och antalet yrkesarbetande samt antalet arbetade timmar öka. För det krävs att människor kan och vill arbeta samt att företag har råd att anställa.  

Det saknas inte vilja att anställa fler i företagen men det finns klara hinder för att göra så. När Svenskt Näringsliv ställer frågan om tillväxtambitioner svarar åtta av tio företag att de har tillväxtambitioner.

När frågan i stället blir vad som hindrar tillväxt så uppger fyra av tio företag, att höga arbetsgivaravgifter är ett avgörande tillväxthinder. De höga arbetsgivaravgifterna är det näst största tillväxthindret enligt företagen själva.

Högre arbetsgivaravgifter riskerar att driva såväl jobb som företagande ur landet. Om det svenska näringslivet ska kunna konkurrera med omvärlden eller ha råd att anställa fler behöver arbetsgivaravgifterna snarare sänkas.

Henrik Ekelund, enhetschef näringspolitik, Svensk Handel

Anna Wallén, näringspolitisk chef, Visita

Fredrik Östbom, chef, näringspolitik och opinionsbildning, Almega

henrik-kopcentrum.png

Höjda skatter driver jobb och företag ur landet

Nyheter - generell

När vårpropositionen idag presenterades saknades tyvärr inslag för att stärka hushållens och företagens ekonomiska situation.

Regeringen konstaterar vid sin presentation av vårpropositionen att den ekonomiska återhämtningen blir utdragen, bland annat till följd av den stora osäkerhet som världsekonomin befinner sig i. Det borde ha öppnat för reformer riktade mot att stärka företagen för att motverka konkurser och öka möjligheterna till fler anställda.  

– Handeln är det privata näringslivets största arbetsgivare, och är därför mycket beroende av att hushållens konsumtion och företagens ekonomi stärks. Vi ser redan hur många handelsföretag har låga marginaler och låg lönsamhet. Ett alltför pressat läge för handeln riskerar att bli ett hårt slag mot arbetsmarknaden överlag och därmed också den svenska ekonomin i stort, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.  

Satsningar på utbildning i form av fler platser inom regionalt yrkesvux och yrkeshögskolan är visserligen positiva, men för att fler ska få ett arbete behöver företagen också ha råd att anställa fler. Sedan nuvarande regering tillträdde har arbetsgivaravgifterna ökat för såväl 15–18-åringar som 19–23-åringar.  

Det är helt fel väg att gå givet att Sverige redan ligger långt över det europeiska snittet för arbetskraftskostnader – vilket påverkar möjligheten att konkurrera på en alltmer internationell marknad. Svensk Handel är fortsatt förvånade över att en regering som säger sig värna jobb och företagande, aktivt bortser från de vinningar som sänkta arbetsgivaravgifter skulle medföra. Det är hög tid att sänka arbetsgivaravgifterna för att stärka personalintensiva företags ekonomiska villkor.  

maria-mikkonen-1.jpg

Vårbudgeten saknar åtgärder för hushållens och företagens ekonomi

Debatten om matpriser har åter tagit fart. Och fortfarande lika felaktigt framställs dagligvaruhandelns vinster som boven i dramat.

Den senaste veckan har sociala medier svämmat över av inlägg som uppmanar till bojkott av större matvarubutiker. Kampanjen är en protest mot de ”höga” vinsterna i dagligvaruhandeln. 

Det finns dock ett grundläggande problem med kampanjen: Dagligvaruhandelns vinster har aldrig varit höga. Den del av matkostnaden som blir vinst är försvinnande liten. 

Om något borde svenskarna oroa sig för att hundratals matbutiker runt om i vårt land just nu går med förlust och kan tvingas stänga. Detta verkar inte bekymra Nooshi Dadgostar (V) eller Magdalena Andersson (S) som i stället för konstruktiv diskussion ägnar sig åt att sprida lögner och medvetna missuppfattningar i sina sociala medier. 

Så vad är egentligen sant och falskt i debatten om matpriser? 

Påstående: Dagligvaruhandeln har passat på att höja vinsterna i samband med inflationen.

Den genomsnittliga vinsten för svenska matbutiker har sjunkit. De senaste tre åren har enbart inköpspriserna stigit med 32 procent, samtidigt som kostnader för till exempel el, hyra och löner ökat kraftigt. Under samma period har matpriserna mot kund ökat med 27 procent.

Dagligvaruhandeln skulle aldrig kunna bedrivas lika kostnadseffektivt med många små enheter – särskilt eftersom leverantörerna som dagligvaruhandeln förhandlar inköpspris med ofta är multinationella företag. För att vara konkurrenskraftig och kunna erbjuda bra priser behövs stora muskler. Den som tror att varje banan eller kycklingfilé skulle bli billigare att köpa in, hantera och transportera för den som köper och hanterar små volymer jämfört med den som köper väldigt stora volymer, tror helt enkelt fel.

Påstående: Dagligvaruhandeln skär guld med täljkniv och gör rekordvinster.

Av varje hundralapp som spenderas i en svensk matvarubutik blir drygt 2 kronor vinst. Nästan 98 procent av matpriset går alltså åt till att täcka sådant som inköp, löner och arbetsgivaravgifter. Därtill ska läggas kostnaden för stölder och brott som summerar till många miljarder. Det överskott som i bästa fall ändå blir kvar ska sedan räcka till investeringar som krävs för att utveckla verksamheten.  

Detta betyder förstås inte att prisökningarna på matvaror är oproblematiska för hushållen. Att tvingas bära dessa kostnader ovanpå annat som blivit dyrare de senaste åren är självklart en stor sten på en redan tung börda. För detta har vi den största respekt.  

Därför är vi genuint glada för den inbjudan till samtal som regeringen nu skickat till livsmedelskedjans aktörer. Kanske kan vi nu äntligen få en konstruktiv diskussion om de faktorer som verkligen driver upp kostnadsläget och därmed priserna i matvarubutikerna. En del av orsakerna är svåra att förändra på kort sikt. Exempelvis det faktum att den svenska kronan tappat kraftigt i värde jämfört med euron och dollarn eller att det råder krig i Europa.  

Fokus måste ligga på de kostnader som har avgörande betydelse för kostnadsläget i handeln och som faktiskt går att påverka. Så här kommer tre konkreta förslag som vart och ett skulle få stor effekt på matpriserna:

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

martin-kits-kopcentrum.png

Nu behövs en seriös diskussion om matpriserna

Sidor - svenskhandel.se

Minskat konsumtionsutrymme i kombination med en rekordsvag krona skapar stora utmaningar för svenska handelsföretag.

Handeln är en av näringslivets största arbetsgivare och drygt var tionde person som har ett jobb att gå till arbetar inom handeln. Totalt handlar det om cirka 600 000 jobb. Det pressade ekonomiska läget har inneburit försäljningen sjunkit som en sten och handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Läget är mycket tufft för många företag. Svensk Handel anser att behovet av reformer är stort – såväl på kort sikt för att dämpa krisen, som på längre sikt för att stärka svensk konkurrenskraft.

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Konkurrensen inom handeln sker globalt men priserna sätts lokalt. Idag tvingas svenska handelsföretag bära högre arbetskraftskostnader, högre skatter och ett tuffare regelverk. Vi vill se konkurrens på lika villkor.

40-tal reformer för stärkt konkurrenskraft

Svensk Handels näringspolitiska program innehåller förslag på ett 40-tal reformer. Det handlar om att stärka den svenska handelns internationella konkurrenskraft, gynna företagens ambitiösa hållbarhetsarbete och ta krafttag för en trygg och säker handel.  

- Vi har högt ställda förväntningar på regeringen. Vi efterlyser en företagsvänlig politik som fokuserar på att ge rätt förutsättningar för handeln. Det är den bästa medicinen för att behålla de jobb vi har men också för att på sikt skapa nya friska jobb, säger Martin Kits.  

sh-naringspolitiska-program.pdf

illustration-rapporter.jpg

Svensk Handels Näringspolitiska program

Handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Regeringens agerande har så här långt inte underlättat situationen nämnvärt.

Intrycket är att man underskattar handelns betydelse för såväl jobb som företagande. Branschen är en av näringslivets största arbetsgivare och mer än var tionde person som arbetar i Sverige gör så inom handeln.

I dessa prövande tider för handeln lanserar nu Svensk Handel ett nytt näringspolitiskt program, som tydliggör förslag som på kort och lång sikt skulle förbättra villkoren för handeln, och därmed hela den svenska ekonomin.

Vi behöver stärka handelns internationella konkurrenskraft. När konkurrensen är global spelar de nationella regelverken och kostnaderna allt större roll. Har vi högre arbetskraftskostnader, högre skatter eller hårdare regler än vår omvärld, så påverkar det möjligheten att driva handelsföretag negativt.

– Arbetsgivaravgifterna måste sänkas så att företag får ökad förmåga att anställa. Svenska företag betalar i dag nära 200 miljarder mer per år i arbetskraftskostnader än övriga OECD-länder.

– Regler behöver vara ändamålsenliga, proportionerliga och effektiva för att det ska vara lätt att driva företag.

– Framgångsrikt hållbarhetsarbete har stor potential att ge konkurrensfördelar för företag. Det förutsätter att lagstiftning och internationella riktlinjer utformas så att de bejakar företagens konkurrenskraft, samtidigt som de stödjer och uppmuntrar företagens hållbarhetsinsatser.

Beslut och regleringar inom hållbarhetsområdet behöver ske på hög internationell nivå och att implementeringen sker utan att försämra svensk konkurrenskraft.

Momsen på second-handprodukter bör avskaffas. Att produkter som återbrukas idag beskattas två gånger är både ologiskt och orimligt om vi strävar mot ökad cirkularitet.

 chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Det är också viktigt att det tas krafttag för en trygg och säker handel. Trygga och säkra handelsplatser för handlare, personal och besökare är en förutsättning för handelns utveckling, men tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Upprepad brottslighet bör bestraffas hårdare snarare än mildare. Straffskärpning bör införas för återfallsförbrytare. 10 000 fler poliser behöver rekryteras de kommande 10 åren. En grundambition måste vara att Sverige når EU-snittet gällande polistäthet.

Svensk Handel och våra medlemsföretag har högt ställda förväntningar på regeringen. Det är dags att börja leva upp till dessa. Vårt näringspolitiska program kan hjälpa till att visa vägen till att stärka konkurrenskraften för svenska handelsföretag.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

sofia-larsen-4.jpg

Stärk handelns konkurrenskraft med sänkta arbetsgivaravgifter

REPLIK: Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter och arbetskraftskostnaderna ligger 40 procent över det europeiska snittet.

artikeln författad av Jörgen Warborn, Saila Quicklund, Malin Sjölander och Lars Holmin och hela det moderata företagarrådet.

 Det har varit stort fokus på åtgärder för att öka utbudet på arbetsmarknaden (allt från utbildningsinsatser till bidragstak) men diskussionen kring företagens kostnader att anställa, och därmed vilja och förmåga att anställa, har varit frånvarande. Det är därför mycket välkommet att även detta perspektiv lyfts in i debatten.

Inför valet var flertalet partier och en majoritet i Sveriges riksdag positiva till sänkta arbetsgivaravgifter – inte minst de partier som senare bildade regering och regeringsunderlag. Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det har därför varit en stor besvikelse att regeringen istället tagit två steg bort från sänkta arbetskraftskostnader genom att dels inte förlänga den nedsänkta arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar, dels genom att avisera en höjning av arbetsgivaravgiften för 15–18-åringar.

Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga.

Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter i dag och arbetskraftskostnaderna inom handeln ligger 25 procent över Tyskland och 40 procent över det europeiska snittet. Samtidigt ska svenska företag konkurrera prismässigt på en internationell marknad. Det är en ekvation som blir allt svårare att få ihop.

Det behövs därför en bred diskussion kring vad det långsiktiga priset blir för svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad. Att inte sänka arbetskraftskostnaderna relativt den kortsiktiga budgetvinsten att behålla de höga, eller rent av höja, arbetsgivaravgifterna. Svensk Handel bidrar gärna till denna diskussion med såväl argument och fakta som med exempel från våra 9 000 medlemsföretag.  

tf enhetschef Näringspolitik på Svensk Handel

henrik-butik.jpg

Om M menar allvar bör inte arbetsgivaravgifterna höjas

Att sänka skatten på arbete är helt avgörande för att behålla företag och jobb i Sverige. Konkurrensen i handeln är internationell och att svenska handelsföretag tvingas idag bära betydligt högre kostnader än i övriga Europa. Här måste regeringen tänka om.

I Almedalen bjöd Svensk Handel och Visita in till ett seminarium om arbetsgivaravgifterna och hur de påverkar företagens möjligheter att anställa. Daniel Erlandsson, som driver tolv Elonbutiker i Mellansverige, förklarade hur regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga påverkat hans verksamhet.

- Handeln genomgår ett stålbad just nu. Jag har arbetat i handeln sedan 1997 och aldrig tidigare varit med om ett lika tufft ekonomiskt läge. Att regeringen i det läget väljer att höja arbetsgivaravgiften är tondövt. Vi har tvingats säga upp personal som en direkt konsekvens av höjningen, säger Daniel Erlandsson på Elon.

Höga arbetsgivaravgifter hinder för att anställa

Enligt en undersökning från Företagarna är de höga arbetsgivaravgifterna det enskilt största hindret för företag att anställa. Missuppfattningar och seglivade myter gör att politiken ändå inte agerar. Det menar Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Hans tidigare forskning visar att IFAU:s utvärdering av nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga som skedde 2007 kraftigt underskattat reformens effekter.

Företag med många unga visade sig vara mer benägna att anställa fler och erbjuda anställda fler timmar. Totalt skapade reformen 18 100 jobb, betydligt fler än de 6 000–10 000 jobb som IFAU kom fram till.

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt verktyg för att få fler i arbete och öka antalet arbetade timmar i handeln. Med tanke på de enorma utmaningar som vi har med ett växande utanförskap borde det vara en prioriterad åtgärd.

Regeringens fokus: Få bukt med inflationen

Johan Paccamonti, planeringschef hos finansminister Elisabeth Svantesson försvarade regeringens politik.

- Regeringens fokus ligger på att få bukt med inflationen som slår hårt mot såväl hushåll som företag. Finanspolitiken behöver vara återhållsam i det extrema läge vi har med skyhög inflation. Här har regeringen ett stort ansvar.

Den 1 april i år slopade regeringen den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år.

seminarium-almedalen-arbetsgivaravgifter.jpg

Färre jobb med höjda arbetsgivaravgifter: ”Tvingats säga upp personal”

Hur står sig Sverige jämfört med övriga Europa, och är den svenska konkurrenskraften hotad? Ett samtal om arbetsgivaravgifter.

För handelns del så är ju anställningskostnaderna en av de absolut största kostnaderna. Vi anställer väldigt många unga, vi är överhuvudtaget en av de största arbetsgivarna på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsgivaravgifter