Om M menar allvar bör inte arbetsgivaravgifterna höjas

Först och främst välkomnar vi artikeln författad av Jörgen Warborn, Saila Quicklund, Malin Sjölander och Lars Holmin och hela det moderata företagarrådet. Det har varit stort fokus på åtgärder för att öka utbudet på arbetsmarknaden (allt från utbildningsinsatser till bidragstak) men diskussionen kring företagens kostnader att anställa, och därmed vilja och förmåga att anställa, har varit frånvarande. Det är därför mycket välkommet att även detta perspektiv lyfts in i debatten.

Stor besvikelse

Inför valet var flertalet partier och en majoritet i Sveriges riksdag positiva till sänkta arbetsgivaravgifter – inte minst de partier som senare bildade regering och regeringsunderlag. Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det har därför varit en stor besvikelse att regeringen istället tagit två steg bort från sänkta arbetskraftskostnader genom att dels inte förlänga den nedsänkta arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar, dels genom att avisera en höjning av arbetsgivaravgiften för 15–18-åringar.

Höga arbetsgivaravgifter

Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter i dag och arbetskraftskostnaderna inom handeln ligger 25 procent över Tyskland och 40 procent över det europeiska snittet. Samtidigt ska svenska företag konkurrera prismässigt på en internationell marknad. Det är en ekvation som blir allt svårare att få ihop.

Det behövs därför en bred diskussion kring vad det långsiktiga priset blir för svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad. Att inte sänka arbetskraftskostnaderna relativt den kortsiktiga budgetvinsten att behålla de höga, eller rent av höja, arbetsgivaravgifterna. Svensk Handel bidrar gärna till denna diskussion med såväl argument och fakta som med exempel från våra 9 000 medlemsföretag.  

Henrik Ekelund, tf enhetschef Näringspolitik på Svensk Handel