Nyheter - pressmeddelanden

Svensk Handels nätverk Hållbar e-handel presenterar idag insikterna från projektet e-com ready.

De flesta varukedjor har hittills varit anpassade utifrån butikshandel. Med e-com ready sätts e-handelns förutsättningar först och logistik och förpackningar anpassas till en modern logik och logistik. Två av landets största e-handlare, Apotea och Blomsterlandet, har inom ramen för projektet genomfört förändringar kring produktens transportförpackningar för att bättre anpassa dem för inleverans till sina e-handelslager.

– När vi får leveranserna av varor till vårt lager i till exempel ett 300-pack, istället för den vanligaste storleken ett 2-6-pack, sparar vi en mängd emballage, vilket är fantastiskt för effektivitet och klimat, säger Erika Svensson, hållbarhetschef Apotea och initiativtagare samt pilotföretag i projektet.

Resultatet är kostnadsbesparingar på upp till 97 procent och ett minskat klimatavtryck med upp till 77 procent.

– Resultaten är fantastiska. Med effektiva och e-handelsanpassade förpackningar kan man frigöra besparingar för såväl plånboken som för klimatet, samtidigt som arbetsmiljön förbättras, säger Andreas Karlsson, inköpschef på Blomsterlandet, som är pilotföretag i projektet.

I rapporten e-com ready presenteras också e-com ready Guidelines som i ett sjupunktsprogram hjälper e-handelsföretag och leverantörer att anpassa inleveranserna till ett e-handelslager.

– Kan vi få fler e-handelsföretag och leverantörer att använda e-com ready kan dessa resultat spridas och göra e-handeln både effektivare och mer hållbar, säger Jonas Arnberg, projektledare vid Svensk Handels nätverk Hållbar e-handel.

Tidigare i mars meddelades också att Hållbar E-handel och Svensk Handel går samman i en strategisk allians med målet att leda svensk e-handel mot en mer hållbar och konkurrenskraftig framtid.

– Vår ambition är att med sammanslagningen intensifiera branschens innovations- och hållbarhetsarbete, säger Per Ljungberg, innovationschef Svensk Handel. e-com ready är ett exempel på ett arbete vi kommer att driva vidare. Närmast ligger att få fler leverantörer till e-handeln att bli e-com ready, säger Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel.

Rapport: e-com ready - rapport och guidelines

Ta del av insikterna och läs mer om nätverket Hållbar e-handel på 

, projektledare nätverket Hållbar e-handel

ehandel-leveranser-1.jpg

E-com ready – så ska framtidens leveranser möjliggöra en mer hållbar e-handel

Sidor - svenskhandel.se

I det här webbinariet får du veta mer om vad utbildningen innebär och varför du inte bör missa den!

Webbinarium: Digitalisering för B2B-företag inom handeln

Handeln är den bransch som har flest anställda i Sverige (ca 600 000). Statistik visar att många B2B-företag inom handel fortfarande ligger efter B2C i digitalisering. Trots att B2B-bolag kommer allt längre på sin digitaliseringsresa, är avståndet till B2C för stort, drivet av konsumentmarknaden som fortsätter pushas framåt i ännu snabbare takt. Det här vill Svensk Handel tillsammans med vår partner DigJourney bidra till att minska genom en ny utbildning - Digitalisering för B2B-företag inom handel.

Joakim Jansson från DigJourney leder utbildningen tillsammans med Eleonor Dahlberg på Svensk Handel. Arne B Andersson deltar även han genom insikter och trender inom B2B och Ted Schönbeck, AI-ambassadör på Google, berättar om hur du kan använda AI i din digitaliseringsresa.

Se webbinariet om en ny utbildning: Digitalisering för B2B-företag inom handeln

digjourney-webbinarium.png

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att yttra sig över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om verifiering och kommunikation om uttryckliga miljöpåståenden (Green Claims Directive, nedan GCD). Svensk Handel välkomnar ambitionen i förslaget som har som syfte att reglera miljömärkningar och uttryckliga miljöpåståenden genom att ta fram gemensamma kriterier och därmed förenkla för konsumenter att kunna göra miljömässigt informerade val, samtidigt som det ska främja de konkurrensmässiga förutsättningarna för företag. Däremot tillstyrker vi inte förslaget i dess helhet eftersom det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde, definitioner, tolkningsutrymme och hur det förhåller sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket. Företag inom handeln är engagerade i hållbarhetsfrågor och investerar alltmer i att utveckla såväl verksamhet som sortiment att bli mer miljömässigt och socialt hållbart. Handeln är också den bransch som står närmast konsumenterna och att de har förtroende för företagen och det företagen säljer är A och O för handeln. Konsumenter har blivit alltmer priskänsliga och det är därför viktigt att företag har verktyg och kan berätta om sitt sortiment och varför vissa produkter har en annan prisbild än andra. Regler som styr marknadsföring och rapportering kring miljö- och hållbarhet blir alltmer komplexa, vilket har en direkt inverkan på företagens verksamhet. Gemensamma EU-kriterier för uttryckliga miljöpåståenden är viktigt, men får samtidigt inte bli alltför administrativt betungande och bör utformas så att det finns incitament för företag att fortsatt göra hållbarhetsinvesteringar och att marknadsföra dem. Det är också viktigt att företag inte kan få konkurrensfördelar genom att medvetet eller undermedvetet påstå felaktiga uttryckliga miljöpåståenden.

Svensk Handel anser att det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde samt hur det förhåller sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket. Svensk Handel ser också att förslaget med stor sannolikhet inte kommer ha möjlighet att leva upp till det övergripande syftet i sin nuvarande utformning. I stället är risken stor att företag, på grund av administrativa bördor, kostnader och risk för vittgående sanktioner, inte längre kommer att våga och vilja kommunicera om sitt miljö- och klimatarbete. Försöken att undanröja “greenwashing” - vilseledande miljöpåståenden - kan i stället leda till “greenhushing” och att företagens ambitiösa miljö- och klimatåtgärder därmed försvinner. Även om greenwashing bör minskas bör direktivet inte mer än nödvändigt inskränka användningen av lämpliga uttryckliga miljöpåståenden.

Svensk Handel vill betona vikten av att säkerställa att reglerna även gäller för företag som är etablerade utanför EU och som riktar sig mot europeiska konsumenter. Utöver detta är samordning med annan EU-lagstiftning av största vikt.

Därtill anser Svensk Handel att det är beklagligt att förslaget inte tar näringslivets redan existerande självreglerande åtgärder i beaktande. Dit hör dels de självreglerande regelverken som till exempel ICC:s Marknadsföringskod och Miljö- och klimatriktlinjer, dels de självreglerande organ, såsom Reklamombudsmannen i Sverige, som tillämpar dessa regler. Svensk Handel vill även lyfta det som påpekas i Naturvårdsverkets konsekvensanalys av förslaget, dvs. att rättsliga förutsättningar redan finns för att motverka vilseledande miljöpåståenden. Det sker dock inte i praktiken då tillsynsmyndigheten endast granskar ett urval av misstänkt missvisande miljöpåståenden på marknaden. Naturvårdsverket skriver att “en stor del av ansvaret för att motverka grönmålning ligger hos tillsynsmyndigheterna som också måste prioritera dessa frågor för att det ska ge effekt på marknaden”.1 Ytterligare reglering bör inte införas innan befintliga har prövats och bedömts otillräckliga. I stället bör tillsynen prioriteras högre i medlemsstaterna för att säkerställa efterlevnaden av de regelverk som redan existerar eller träder i kraft i närtid.

Svensk Handel har valt att fokusera på delar i förslaget som är viktiga för företag inom handeln. Därtill vill vi hänvisa till Svensk Dagligvaruhandels remissvar för specifika kommentarer kopplat till dagligvaruhandeln. I övrigt vill vi hänvisa till Svenskt Näringslivs remissvar.

remisser-900.jpg

Remissyttrande om verifiering och kommunikation om uttryckliga miljöpåståenden

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Handelsbranschen är en av de största godstransportköparna och även en stor varutransportör. Med det är vi därmed beroende av kostnadseffektiva och tillförlitliga transporter för att verksamheten ska fungera. I den utveckling som nu sker där e-handel och fysisk handel möts och skapar förväntningar och krav hos konsumenter gällande var och när varor ska kunna köpas, levereras och returneras ökar också kraven på leveranser i stadsrummet.

Samtidigt som det eftersträvas att transporter ske på ett kostnadseffektivt och tillförlitligt sätt anpassat efter konsumentens önskemål finns och en strävan efter att kunna göra detta på ett så miljömässigt hållbart sätt som möjligt. Det är en utveckling som dels drivs av företagen själva, dels exempelvis av att kommuner ställer miljökrav för att få leverera inne i stadskärnor.

Handelsbranschen vill vara en aktiv del av omställningen till mer klimat- och miljövänliga transporter och vi inser att en viktig del för att förbättra luftkvaliteten, minska bullret och minska utsläppen av växthusgaser är transportsektorns omställning. För att få till en omställning till miljövänliga transporter krävs en tydlig färdriktning och att politiska beslut underlättar denna riktning och understödjer utvecklingen.

Det nu föreliggande EU-direktivet kan vara en del av lösningen då det skulle möjliggöra att ett ökat antal och en ökad andel av transporterna i stadsmiljö genomförs med eldrivna och andra mer miljövänliga fordon. Från näringslivets sida finns en vilja att investera och ta ansvar för kostnaderna det innebär med nyinvesteringar i elfordon men det krävs då att staten och regeringen tar sin del av ansvaret genom att införa de regelförenklingar som behövs för ett effektivt nyttjande av dessa fordon.

I artikel 9 punkt 2 h, anges att två år efter ett körkort som beviljats för kategori B ska det vara giltigt för framförande av sådana fordon som drivs med alternativa bränslen enligt artikel 2 i rådets direktiv 96/53/EG13 med en högsta tillåtna vikt överstiger 3 500 kg men högst 4 250 kg utan släp. Denna förändring gör att det undantag som medlemsstaterna enligt nuvarande direktiv kan välja att införa i stället blir obligatoriskt.

Svensk Handel ställer sig positiva till detta då det möjliggör att fler företag kan välja klimatsmarta leveranser, vilket i sin tur även gynnar den fortsatta tekniska utvecklingen för fler miljösmarta fordon. Samtidigt bör Sverige skyndsamt göra anpassningar av nuvarande regelverk för att snarast möjligt göra det tillåtet att, med B-körkort, framföra fordon upp till 4,25 ton om dessa drivs med alternativa bränslen enligt det föreslaget körkortsdirektiv. Ett flertal länder har använt den undantagsmöjlighet som finns och Sverige bör också göra så.

I övrigt har Svensk Handel inga synpunkter på förslagen.

Remissvar angående nytt körkortsdirektiv och direktivet om vissa körkortsåterkallelser

Nyheter - generell

Ersättning ges med ett fast belopp per kWh med ett tak på 20 miljoner kronor. För bolag som ingår i en koncern gäller taket för koncernen, ej per bolag.

För att kunna ansöka om stödet måste nedanstående villkor vara uppfyllda.

Elstödet betalas ut av Skatteverket genom att pengarna sätts in på företagets skattekonto.

Företag och organisationer med fastprisavtal för hela sin elförbrukning som började gälla före den 24 februari 2022 och som fortfarande gällde med samma fasta pris den 24 februari 2023 är inte stödberättigade.

Kontakta din hyresvärd med krav på kompensation

För de företag som får elen levererad och debiterad via hyresvärden, är det hyresvärden som ska ansöka om stödet. Hur hyresvärdarna ska fördela stödet på sina hyresgäster är i skrivande stund ej klart. Även fastighetsägarna omfattas av koncernbestämmelsen vilket försvårar för hyresgästerna att veta om och i sådana fall hur mycket elstöd man kan förvänta sig. Svensk Handel arbetar intensivt för att reda ut detta och uppmanar under tiden våra medlemmar att kontakta sina hyresvärdar och ställa krav på kompensation för elkostnaden.

Denna information uppdateras så fort vi får klarhet i de utestående frågorna.

Stöd kan sökas i Skatteverkets e-tjänst från och med den 30 maj 2023. Sista dagen att söka är den 25 september 2023.

Läs mer om vad som gäller och ansök på Skatteverkets sida: 

elsladd.jpg

Ansökan om elstöd öppnar 30 maj

Partihandeln är mitt i en spännande utveckling. Stora lagerinvesteringar i ökad automatisering som effektiviserar handeln, digitaliseringen som möjliggör försäljning direkt till privatkonsumenter, och en branschglidning som utmanar detaljhandeln.

Partihandeln omsätter ungefär dubbelt så mycket som detaljhandeln, men är kanske bara hälften så känd och synlig. Det här vill vi ändra på – i alla fall vad gäller synligheten och kunskapen om allt vad partihandeln kan vara. Därför har vi tagit fram denna rapport om partihandeln, som blir den tredje i rapportserien Framtidens handel.

framtidens-handel-framsida16x9.png

Partihandelns roll i framtidens detaljhandel - ny rapport

Rapporter

Rapporten Framtidens handel 2023

I den fullsatta salen gästades Svensk Handels seniora e-handelsrådgivare Arne Andersson av 

, Head of 3PL and Fulfillment på Elon Group. Här är ett kort referat från seminariet.

Inledningsvis lyftes frågan kring partihandelns vara eller inte vara. Partihandeln ses ofta som en mellanhand som ofta kapar av sig av marginalerna. Behövs egentligen denna mellanhand? Svaret från gästerna på scen var ett rungande ja. Mikael Sundström menade på att den traditionella definitionen av partihandeln är väldigt snäv. I stället för att ”bara” vara en mellanhand är många partihandlare idag kompletta affärspartners, som finns med kunderna hela vägen.

Det finns en risk att kunder hoppar över partihandeln, och där måste partihandeln svara genom att kontinuerligt hålla sig på tårna. Man kan inte ”hota” kunder till att göra affärer, utan man måste dag ut och dag in visa kunder att man är den effektivaste vägen in till marknaden. Kort och gott handlar det om att skapa ett värde för såväl kund som leverantör.

Partihandeln är som sagt en del av handeln som genomgår en stor omställning. Skapar detta även stora förändringar i den traditionella affärsmodellen?

Här fanns en samstämmighet i att så var fallet, men att det i hög grad beror på vilken bransch man verkar i. Det är betydligt lättare att undvika partihandeln om man exempelvis är en kund i sportbranschen, där man redan från början har starka preferenser kring vilka varor man tycker om och som man vill ha, kontra exempelvis i byggbranschen, där det är betydligt viktigare att kunna få hjälp av experter inom partihandeln.

Samtalet kom senare att hamna kring hur partihandelsföretag idag använder sig av data, något som har blivit viktigare ur affärssynpunkt på senare år. Ola Schwarz berättade om hur Elon Group har hundraprocentig koll på vad som säljs i butikerna och hur kundflöden ser ut vid vissa tidpunkter. Att ha data kring detta är extremt effektivt för att exempelvis kunna mäta hur väl kampanjer faller ut och om förändringar i dessa kampanjer behöver göras.

Det 50 minuter långa samtalet hade kunnat pågå betydligt längre, men avslutningsvis fick de två gästerna på scen en sista fråga kring de nu viktigaste fokusområdena för respektive verksamhet.

Mikael Sundström lyfte att Ahlsell ser det som att värdekedjan inte är så statisk som den traditionellt varit. Man kan inte längre se det som en rak linje. 

Den som är bäst på att paketera och kommunicera, samt leverera det bästa kunderbjudandet, kommer i längden att vara en vinnare inom sin bransch.

Därutöver vill man inom företaget fortsätta arbetet med mångfald och inkludering för att medarbetarkåren ska representera samhället i stort.

Ola Schwarz var tydligt med att Elon Groups fortsatta fokus ligger, precis som förut, på kundnöjdhet. I slutändan är det de som betalar alla medarbetares löner. Det kan tyckas självklart, men det är ändå något som medarbetarna ständigt påminns om.

Värdekedjan är inte så statistik som den traditionellt varit. Inte längre en rak linje. Den som är bäst på att både paketera och kommunicera, samt leverera det bästa kunderbjudandet kommer bli en vinnare i branschen. Hela havet stormar, men världen är lite öppnare på grund av teknologin.

Mångfald/Inkludering inom medarbetarkåren som representerar samhället i stort.

Kundnöjdhet i fokus, de som betalar våra löner. Hundraprocentigt fokus även fortsättningsvis.

arne-dcongress-16x9.png

D-Congress: Partihandelns roll i framtidens detaljhandel

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Partihandel