Vad gäller just nu? En sammanfattning av dagsläget kring kontantanvändningen, vilka som ska ta emot kontanter och betalningar i offlineläge.
Kontantutredningen
Rapporten beställdes av den svenska regeringen för att undersöka förutsättningarna för att lagstifta om möjligheten att betala med kontanter, särskilt för nödvändiga varor som mat och bränsle. Den utforskar också andra åtgärder för att säkerställa att kontanter fortsätter att fungera som betalningsmedel i Sverige.
Utredningen presenterade den 19 december 2024 och ligger nu ute på remiss.
Användningen av kontanter har minskat avsevärt över åren, med många banker och handelsföretag samt konsumenter som övergår till digitala betalningar. Inom den fysiska detaljhandeln är över 90% av alla köptransaktioner gjorda med kort och endast ca 7% med kontanter.
Dock finns det fortfarande grupper i samhället, såsom äldre och de som är digitalt eller ekonomiskt exkluderade, som är starkt beroende av kontanter.
Förslag till lagstiftning
Obligatorisk acceptans av kontanter:
Handelsföretag som säljer livsmedel samt apotek bör vara skyldiga att acceptera kontanter. Även den offentliga sektorn som tar avgifter för tjänster, vård, bilbesiktning med flera.
Några förtydligande kriterier:
På platser där det finns personal och där man vanligtvis kan betala med vanliga betalmetoder.
Mellan klockan 06.00 och 20.00 under dygnet.
På platser där personals säkerhet kan garanteras med rimliga medel.
Om företagen omfattas av krav på extern revisor, dvs med en årsomsättning över 3 miljoner kronor.
Maxbelopp på kontanter som måste accepteras - 10% på gällande prisbasbelopp och max 25 mynt.
Infrastruktur för kontanthantering
Banker ska ta ett större ansvar och erbjuda tjänster för att sätta in och ta ut kontanter, och se till att dessa tjänster finns tillgängliga överallt i landet. Bankerna måste säkerställa att privatpersoner och företag ska kunna sätta in pengar på ett konto.
Statens roll
Staten bör spela en central roll i att säkerställa tillgången och funktionen av kontanter och därmed upprätthålla en robust infrastruktur. Detta inkluderar eventuellt att subventionera vissa aspekter av kontantinfrastrukturen för att säkerställa att den förblir livskraftig.
Svensk Handel vill se att staten tar ett större ansvar
Kontanthanteringen är redan idag en utmaning. Utredningen lyfter fram att infrastrukturen är bräcklig och föreslår högre krav på bland annat bankerna. Det är ett steg i rätt riktning.
Svensk Handel menar att staten har ett avgörande ansvar i frågan. Om staten kräver att handeln ska hantera kontanter, behöver de också ta ett ökat operativt och finansiellt ansvar.
Det är inte rimligt att handeln ska bära samtliga kostnader och risker för att upprätthålla kontanthanteringen.
Kortbetalningar i offlineläge
Möjligheten att kunna genomföra betalningar är grundläggande för att samhället ska fungera. Det gäller även i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. De digitala betalningar som konsumenter och företag är beroende av är normalt effektiva men gör oss samtidigt sårbara. Även enstaka och tillfälliga störningar i elektroniska kommunikationer får stora effekter i olika delar av samhället, inte minst inom betalningsområdet. Av olika anledningar ser vi idag allt fler störningar, samtidigt som cyberattacker sker kontinuerligt.
Ökade störningar och det försämrade säkerhetsläget gör att lösningar som möjliggör betalningar offline blir allt viktigare, främst för handeln som förser samhället med livsnödvändiga varor via dagligvaruhandeln och apoteken. Det befintliga digitala betalningssätt som har mest användare är kortbetalningar med debet- och kreditkort. Infrastrukturen och processer för offlinebetalningar med kontokort finns delvis på plats och används, såväl inom handeln som under flygresor. Idag står kortbetalningar för drygt 90 % av alla transaktioner inom den fysiska handeln i Sverige.
Vem tar risken i ett offlineläge
Merparten av tekniken, infrastrukturen och processer finns idag även om det fortfarande finns en hel del att åtgärda. Den stora utmaningen vid offlinebetalningar är vem som står för risken.
De involverade aktörer som bär någon risk är kortnätverken, kortutgivaren och/eller handlaren. Denna fråga är central i arbetet med den svenska modellen för kortbetalning i offlineläge.
Riksbanken har ett övergripande ansvar för betalningar ska kunna ske i Sverige. I en arbetsgrupp, Civil Beredskap Betalningar, har Riksbanken samlat samtliga intressenter kring kortbetalningar för att diskutera och arbeta fram en svensk modell för kortbetalningar i offlineläge. Svensk Handel tillsammans med Axfood, Apoteket, Coop och ICA medverkar i detta arbete. Detta arbete pågår under för tillfället med målsättning att ha ett färdigt förslag juni 2025.
Svensk Handel bevakar den här viktiga frågan noga och fortsätter att publicera uppdateringar när nyheter finns.
