Kommande regelverk kring ”Uttryckliga miljöpåståenden” inom EU

Vad vill kommissionen med direktivet? 

Syftet med förslaget är att reglera miljöpåståenden på den inre marknaden och därmed förenkla för konsumenter att kunna göra miljömässigt informerade val. Samtidigt vill man minska eller motverka vilseledande miljöpåståenden, så kallad grönmålning, eller greenwashing.  

Det ska också bidra till att skydda seriösa näringsidkare genom att minska floran av miljömärkningar och säkerställa lika konkurrensvillkor på EU:s inre marknad, genom att föreslå gemensamma minimikrav. 

Hur ser Svensk Handel generellt på förslaget? 

Svensk Handel välkomnar ambitionen i förslaget; att ta fram gemensamma kriterier och därmed förenkla för konsumenter att kunna göra miljömässigt informerade val, samt främja de konkurrensmässiga förutsättningarna för företag. Däremot finns det betydande oklarheter som riskerar att skapa problem och som måste redas ut innan direktivet kan träda i kraft. 

Hur påverkar direktivet svenska konsumenter? 

Syftet med Green Claims är att förenkla för konsumenter - det vill säga att miljömärkningar och miljökommunikation om produkter ska vara tillförlitliga, och hjälpa dem att göra miljömässigt informerade val.

Svensk Handel befarar dock att förslaget kan få motsatt effekt då det riskerar att bli väldigt kostsamt och administrativt betungande för företagen kring användandet och verifiering av så kallade uttryckliga miljöpåståenden. Det i sin tur kan i praktiken innebära att företag drar ned på sin kommunikation och/eller slutar att använda sig av olika certifieringar och miljömärkningar, så kallad ”Greenhushing”. Alltså att företag snarare undviker att nämna sina miljö- eller hållbarhetssatsningar på grund av att kraven riskerar att bli alltför detaljerade samtidigt som företagen är rädda för att göra fel, då man upplever stor osäkerhet kring hur man ska veta att man lever upp till dessa. Det blir i ett sådant läge istället svårare för konsumenter att göra ett miljömässigt ”bra val” eller att kunna särskilja olika produkter och företag, vilket skulle bli kontraproduktivt.  

Hur påverkar förslaget svenska handlare och varumärken? 

Förslaget kommer att påverka företag inom handeln mycket. Direktivet föreslår att företag måste få sina ”uttryckliga miljöpåståenden” godkända innan man får använda dem i sin kommunikation och marknadsföring till konsument.  Företag måste, genom olika underlag och beräkningsmetoder, kunna bevisa sina miljöpåståenden och/eller miljömärkningar. Ackrediterade verifierare kommer sedan att behöva granska varje påstående i enlighet med kraven i lagstiftningen samt därefter utföra ett certifikat om godkännande. I Sverige är Konsumentverket tillsynsmyndighet. 

Vem ska bära ansvaret? 

Enligt förslaget är det företagen i återförsäljarledet, alltså de som kommunicerar dessa miljöpåståenden ut mot konsument som kommer att vara ansvarig för att de är korrekta. Svensk Handel vill därför se ett förtydligande kring hur ansvarsfrågan ser ut, ekonomiska aktörer emellan.  

Det måste vara tydligt vem i leverantörskedjan som bär ansvaret. Ett exempel är om en näringsidkare i tidigare led (tillverkare/importör/ leverantör) sålt en produkt tillsammans med ett godkänt certifikat till en återförsäljare som sedan använder sig av detta i sin marknadsföring ut till konsument, och om den återförsäljaren i senare led skulle fällas för vilseledande marknadsföring av tillsynsmyndigheten. 

Hur påverkas befintliga varumärken? 

Svensk Handel anser att det är mycket viktigt att företag inom handeln fortsatt ska kunna använda sina olika egna varumärken, till exempel I Love Eco, Garant, Änglamark med flera Dessa ska inte per automatik ses som en miljömärkning eller ett miljöpåstående som måste gå igenom verifieringsförfarandet med krav på certifiering.  

Det är också viktigt att företag fortsatt ska kunna kommunicera kring olika hållbarhetssatsningar som företaget gör utan att dessa inkluderas i förslaget till Green Claims och därmed klassas som uttryckliga miljöpåståenden, som måste leva upp till kraven i direktivet. 

Oklarheter och överlappningar mellan regelverk kan orsaka svårigheter

Generellt anser Svensk Handel att det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde, definitioner, tolkningsutrymme och hur det kommer förhålla sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket. 

Nuvarande regelverk förbjuder vilseledande miljöpåståenden som bedöms bland annat utifrån hur marknadsföringen uppfattas av en genomsnittskonsument i den specifika målgruppen.  

Den föreslagna regleringen Green Claims adderar nya regler för verifiering/substantiering (styrkande) av miljöpåståenden, men utan att hänsyn tas till det intryck som marknadsföringen ger en genomsnittskonsument i målgruppen.  

Svensk Handel skulle vilja se förtydliganden. Vilken betydelse får t ex ett godkännande enligt de föreslagna reglerna i förhållande till marknadsföringslagen i det fall viss marknadsföring med miljöpåståenden ifrågasätts som exempelvis vilseledande? Att de två regelverken såväl överlappar som kompletterar varandra kommer att bli problematiskt avseende bedömning, tillämpning och tillsyn. 

En annan utmaning i förslaget till Green Claims-direktivet är definitionerna och att man hänvisar till andra regelverk i kommissionens förslag - Mer konsumentmakt i den gröna omställningen.  

Svensk Handel anser att det är mycket viktigt att de olika lagstiftningarna är harmoniserade och kompletterar varandra, så att inte oklarheter och dubbelreglering uppstår. Det är till exempel oklart hur förslaget påverkar tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som genomförts i svensk rätt främst genom marknadsföringslagen. Detta har Svensk Handel kritiserat.  

Kostsamt och administrativt betungande 

Specifikt anser Svensk Handel också att en verifieringsprocess med förhandsgodkännande (ex-anteförfarande) av uttryckliga miljöpåståenden kommer att bli extremt komplex för företagen. Detta riskerar att bli kostsamt och administrativt betungande samt riskerar att bromsa upp olika företagssatsningar och/eller marknadsföringsinsatser. Inte minst för företag som säljer olika säsongsbetonade produkter, då man inte vet hur lång tid godkännandeprocessen kommer ta. 

Vidare ser vi risker kopplade till miljömärkningar och miljömärkningssystem. Som förslaget ligger nu, är det endast EU-Blomman som är förhandsgodkänd och undantas kraven i Green Claims.  

Det innebär att det finns risk för att det blir företagen (= licenstagarna) som använder sig av Svanen, Bra Miljöval med flera som är de som blir tvungna att genomgå en verifieringsprocess, innan de får använda sig av dessa miljömärkningar.  

Svensk Handel anser istället att miljömärkningssystemen i sig ska ges möjlighet att, inom sina respektive system och produktkategorier, förhandsgodkänna ett antal relevanta uttryckliga miljöpåståenden, som företagen sedan kan använda sig av utan vidare krav på verifiering.  

Däremot om ett företag sedan väljer att utveckla och anpassa kommunikationen ytterligare kan de behöva genomgå en verifieringsprocess. 

Med allt detta sagt så är det av godo att förtydliga ett snårigt regelverk, och slippa en del av dagens otydligheter. När arbetet är klart hoppas vi att både svenska konsumenter och handelsföretag kommer att ha stor nytta av tydliga och bra direktiv.