Nyheter - debattartikel

Replik från Svensk Handel om greedflation, i Aftonbladet 8/3 2023

Försäljningsutvecklingen i handelns samtliga delbranscher har varit negativ de senaste nio månaderna. Konkurserna ökar. Handlarna säljer färre varor till betydligt lägre marginal än tidigare.

Samtidigt möter branschen en kostnadschock i form av bland annat skenande inköpspriser-, elpriser- och hyror.

Detta är den verklighet våra medlemmar står i just nu. Det är knappast ett djärvt påstående. För vi möter dem varje dag. Och vi mäter och följer handelns utveckling mer eller mindre i realtid.  

Att alla pilar pekar åt fel håll för handelns företag är inget som stoppar Daniel Lind, knuten till Arenagruppen, 

 vrida på sanningen till den grad att han ger sken av att handeln nu skär guld med täljkniv, mitt i krisen.

Ingenting kan vara mer fel. Låt oss dekonstruera felaktigheterna och beskriva verkligheten.

De ogrundade påståenden som Daniel Lind strör omkring sig håller inte för seriös granskning och debatt om läget i handeln. De är ett tydligt politiserat inlägg i avtalsrörelsen som, förefaller avse att svartmåla arbetsgivarna.

Päron och äpplen, stort och smått, blandas huller om buller. Och även om det tillfälligt kan skymma sikten för läsaren ändras inte det faktum att Daniel Linds slutsatser är felaktiga.  

mikkonen-replikbild16x9.png

Nej, handeln skor sig inte på höga priser

Debattartikel Borlänge Tidning 3/3 2023.

Handeln i Borlänge har under många år kunnat tas för given. Den har varit ett självklart inslag i stadsbilden. Ett viktigt bidrag till att skapa attraktiva och trygga stadskärnor. I Borlänge finns drygt 150 olika butiker för invånarna att tadel av, och tillsammans skapar de ungefär 3 600 arbetstillfällen, vilket gör handeln till en av de största arbetsgivarna i staden och som alltså i allra högsta grad är med och bidrar till den gemensamma välfärden.

För att skapa ett tryggare Borlänge behöver näringslivet inkluderas än mer i de brottsförebyggande samtalen och även i samverkan med skolan. Handeln samt näringslivet i stort bidrar i hög grad till den tryggheten i en stad genom generösa öppettider, upplysta skyltfönster och förmågan att attrahera människor till en plats. Samtidigt gäller det omvända. Där människor inte känner sig trygga kommer de inte heller välja att vistas och handla.

Tyvärr befinner vi oss nu i ett läge där en del av den handel vi tagit för given riskerar att gå förlorad. Allt fler handlare uppger att den situation de nu befinner sig i, med upprepad brottslighet, är ohållbar. Många har starka funderingar på att lägga ned sin verksamhet. Man kan verkligen förstå varför. Handlare anser att otryggheten har ökat och att mängdbrotten inte tas på allvar. Man anmäler brott till polisen som allt för ofta inte leder någonstans. Hopplösheten är stor.

Det finns alltjämt verktyg som kan användas för att skapa en tryggare handel och ett tryggare Borlänge. Givetvis börjar det med att det måste finnas en högre polisiär närvaro i områden där handeln är hotad, men det finns också lagstiftning om tillträdesförbud som vi vet fungerar väl när den tillämpas. Den skapar trygghet i handelsmiljöer för handlare och den anställda personalen.

Problemet idag är att den tillämpas allt för sällan, och att avslag ofta sker på allt för oklara grunder.

Vårt budskap är tydligt: Låt handeln vara en del av de trygghetsskapande diskussionerna och vägen till att skapa ett tryggare Borlänge sker genom att använda tillträdesförbudet ytterligare.

Vi ser fram emot att kommunen vill träffa oss i dessa frågor nästa vecka i Borlänge och diskutera framåtriktade lösningar och förslag. Vi kommer även besöka ett antal handelsplatser i Borlänge.

, regionchef Dalarna, Svenskt Näringsliv

enhorning-navjord-16x9.png

Återkommande brottslighet hotar handeln i Borlänge

 är på väg in i en lågkonjunktur under 2023 till följd av den kostnadschock som drabbat hushåll och företag. I ett läge där företagen redan pressas mellan skenande kostnader och historiskt pessimistiska konsumenter är det ovanligt olämpligt och olyckligt att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Det kommer att drabba såväl företag som kommuner och regioner i form av ökade kostnader i tider då marginalerna är små, men framför allt kommer det att försvåra för unga människor att ta sitt första steg in på arbetsmarknaden. 

Det var därför med stor oro och besvikelse vi kunde konstatera att regeringen inte tog chansen att behålla den lägre arbetsgivaravgiften på 19,73 procent för unga mellan 19 och 23 år, när budgeten för 2023 presenterades. Vi får i stället sätta vår tilltro till att detta misstag rättas till när chansen ges.

 handeln, tjänsteföretagen, vård- och omsorgsföretagen och besöksnäringen drygt 50 procent av alla anställda mellan 19 och 23 år. Vi är de stora ingångsbranscherna, men också framtidsmöjligheterna för många unga människor. Eftersom våra branscher är mycket personalintensiva är personalkostnaderna oftast den största kostnadsposten. Det medför att varje förändring av arbetskraftskostnaderna blir mycket kännbar för våra medlemsföretag och direkt påverkar benägenheten och möjligheten att anställa. 

Sverige ligger redan i det absoluta toppskiktet vad gäller arbetsgivaravgifter, och det samlade svenska näringslivet betalar nära 180 miljarder kronor mer per år i arbetsgivaravgifter än snittet i OECD-länderna. Det som dessutom utmärker de svenska arbetsgivaravgifterna är att den största enskilda delen, 11,62 av de 31,42 procenten, utgörs av en ren skatt som inte är kopplad till någon försäkring eller förmån.

Även arbetsgivaravgifterna för unga höjs till 31,42 procent den 1 april. Kostnaderna för de arbetsgivare som sysselsätter unga ökar då över en natt med sammanlagt mer än 8 miljarder kronor om året – kostnader som företag och offentlig verksamhet måste kompensera för på något sätt. Räknar man med en genomsnittslön på 23 000 kronor per månad så motsvarar höjningen omkring 25 000 årsarbeten och risken finns att det är just genom färre anställda som kostnaderna kommer att kompenseras.

 handel, tjänstenäring, vård och besöksnäring ökar kostnaderna med nära 4 miljarder kronor per år. Det kommer att bli ytterligare ett hårt slag efter år av pandemi och såväl kraftigt ökade kostnader som en väntande lågkonjunktur, där pressad privatekonomi lämnar allt mindre utrymme för konsumtion. Värt att komma ihåg är att denna kostnadsökning inte enbart drabbar företag i det privata näringslivet, utan även andra stora arbetsgivare såsom kommuner och regioner, som redan i dag efterfrågar högre statsbidrag. I stället får de ökade anställningskostnader på runt 1 miljard kronor per år.

En ny rapport från Konjunkturinstitutet om finanspolitiska stimulansåtgärder visar dessutom att en sänkning av arbetsgivaravgifterna, som den enda av de granskade åtgärderna, faktiskt dämpar inflationen. Företagen får helt enkelt möjlighet att sänka sina kostnader, vilket minskar trycket på prisökningar. Samtidigt som inflationen blir lägre blir produktionen högre, och arbetslösheten mindre, eftersom de lägre priserna innebär högre efterfrågan. Dessutom leder lägre arbetsgivaravgifter till fler arbetade timmar.

 för företag att ta sig igenom lågkonjunkturen, dämpa inflationen och öka möjligheten för unga att även under svårare tider kunna få ett arbete, bör arbetsgivaravgifterna snarare sänkas än höjas. Regeringen har nu en sällsynt möjlighet att påverka såväl inflation och konjunktur som arbetsmarknaden i rätt riktning samtidigt. Ta den! 

arbetsgivarorganisationer.jpeg

Höjda arbetsgivaravgifter drabbar kommuner och regioner

Hyran är en av de absolut största utgiftsposterna och om fastighetsägare vägrar att mötas vid förhandlingsbordet, finns en stor risk för att vissa av de butiker vi länge tagit för givet kommer att försvinna, skriver Martin Kits och Henrik Ekelund, Svensk Handel.

Minskad konsumtionskraft och hyreshöjningar på över tio procent är en giftig cocktail för många handlare i Göteborg med omnejd. Det generella ekonomiska läget är svårt att göra något åt, men verktyg finns för att handeln fortsatt ska kunna vara en jobbmotor i regionen.

Nyligen kunde vi läsa om leksaks-och barnbutiken Lilla Rummet, som efter 22 år tvingats lägga ned verksamheten. Anledningen? Verksamheten går helt enkelt inte runt till följd av hyreshöjningar som trädde i kraft vid årsskiftet och höga arbetsgivaravgifter. I samband med nedstängningen gick också arbetstillfällen förlorade. Tyvärr är det stor risk för att fler handelsföretag riskerar att gå samma öde till mötes.

Handeln är den fjärde största branschen i Västra Götalands-regionen och i Göteborg arbetar 40 000 människor inom handeln. Men utvecklingen vi nu ser kan innebära att dessa siffror sjunker avsevärt.

För att säkerställa att Göteborg även fortsatt ska vara en attraktiv handelsstad ligger det i samtliga aktörers intressen att ge butiker förutsättningar att verka. Vår uppmaning till fastighetsägare är tydlig. Sök konstruktiva dialoger och lösningar som leder till långsiktigt hållbara hyresförhållanden.

Handeln är en viktig jobbmotor i Göteborg och är för många unga det första mötet med arbetslivet. Antingen direkt efter studenten, eller i kombination med studier på universitet. Att unga har ett jobb att gå till när en lågkonjunktur stundar är viktigt. Historiskt är det en grupp som har svårt att hitta jobb i tuffa tider. Därför är det oroväckande att man nu från regeringens håll väljer att gå vidare med en rejäl höjning av arbetsgivaravgifter för unga mellan 19–23. Det innebär att kostnaderna för att anställa personer i dessa åldrar på nationell basis ökar med totalt 8 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 25 000 anställda. Detta kan komma att slå mycket hårt mot Göteborgs unga och det är något våra lokalt valda politiker måste ta hänsyn till. Svensk Handel vill se att den nuvarande sänkningen för unga bör görs permanent som ett första steg. Nästa steg bör vara att dem ska gälla alla under 26. Politiken måste agera. För snart kan det vara för sent.

Verktyg finns alltså för att rädda annars livskraftiga företag och säkerställa att Göteborg kan vara en blomstrande handelsstad. Låt oss förhindra att fler butiker tvingas lägga ned sin verksamhet!

chef för Näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

goteborg-stad-900.jpg

Hur många butiker kommer behöva stänga igen i Göteborg?

Förvirringen gällande hur stödet så småningom ska betalas ut har inte varit mindre, skriver Sofia Larsen, vd Svensk Handel

Handeln är näringslivets största bransch sett till antalet anställda och den kännetecknas av såväl spets som bredd. Det senaste decenniets stora tekniska och digitala språng gjorde det möjligt för handeln att klara sig igenom pandemin. Dock hade inte delar av branschen klarat sig helt utan åtgärder under det mest akuta skedet av pandemin och branschen välkomnar att staten bland annat möjliggjorde korttidspermitteringar och skatteanstånd när det behövdes som mest.

Likaså välkomnar vi att politiken har lyssnat på såväl medborgare som näringsliv när det gäller behovet av kompensation för de höga elpriserna. Det är en välkommen åtgärd som för ett antal verksamheter kan vara skillnaden mellan att klara sig eller inte. Men regeringens besked både om hur och när kompensationen kommer har varit oklara.

Vi är fundersamma kring hur kompensationen kommer att betalas ut. Enligt det besked som kommit så ska Försäkringskassan göra utbetalningar till hushållens bankkonton och vid behov genom avi. Svensk Handel anser att ett system med betalning genom avier i butik är helt uteslutet. Att som handlare få ansvar för att betala ut mycket stora mängder kontanter utsätter verksamheten för risk och dessutom är kontanthantering förenat med stora kostnader. Vi förutsätter att regeringen och Försäkringskassan tänker om och utarbetar en modell för direkta utbetalningar till hushållens bankkonton.

För det andra måste det säkerställas att företag skyndsamt får del av elpriskompensationen och för handelns del är det centralt att verksamheter som är hyresgäster fullt ut får del av detsamma. I de allra flesta fall hyr handelsföretagen sina lokaler av en fastighetsägare. Det är oftast kallhyra, vilket innebär att handelsföretaget själv betalar sin el. Dessutom kan fastighetsägare ta ut kostnad för el i så kallade overhead-kostnader för exempelvis en galleria. När ersättningsmodellen för företag utformas behöver det säkerställas att den som faktiskt har betalat elkostnaden också är den som kompenseras så att inte ersättningen fastnar hos fastighetsägaren.

Att som handlare få ansvar för att betala ut mycket stora mängder kontanter utsätter verksamheten för risk och dessutom är kontanthantering förenat med stora kostnader.

Kompensationens utformning, att utgå från historisk elanvändning, anser vi däremot vara helt rätt. Det ska löna sig att effektivisera sin elförbrukning snarare än att slösa och det är en viktig del av hela näringslivets stora omställning till ett mer eleffektivt samhälle. Elpriskompensation är en viktig del i att rädda jobb och företagande men den måste utformas på rätt sätt för att inte missa sitt mål och det måste träda i kraft snarast, då många handlare inte kan vänta särskilt länge till.

elsladd.jpg

Orimligt att elstödet ska betalas ut i kontanter

För den som äger en butik kan den utlovade kompensationen för de chockerande höga elpriserna vara avgörande. Antingen kan butiken finnas kvar eller så måste verksamheten upphöra, skriver Sofia Larsen och Marie Enhörning från Svensk Handel.

Regeringen har visserligen aviserat att företagen, liksom hushållen, ska få kompensation för de skyhöga elpriserna som särskilt har drabbat södra Sverige. Men ännu har inget sagts om när kompensationen ska gälla och utbetalas.

Sker inte utbetalningen inom kort är risken överhängande att många handelsföretag som hittills setts som en naturlig del av samhället inte längre finns kvar framåt våren. Redan ökar antalet konkurser.

Regeringens besked att delar av hushållens oskäligt höga elpriser ska betalas tillbaka är förstås bra för handeln. Det gör att människor har större möjlighet att konsumera.

inte bara av egna chockerande höga elkostnader utan också av aviserade hyreshöjningar på uppåt 11 procent samt räntehöjningar.

Tvingas butiker försvinna får det i förlängningen stora konsekvenser för landets städer liksom för antalet arbetstillfällen och skatteintäkterna. Där en butik stänger, öppnar inte med självklarhet en ny. Där det inte finns tillräckligt underlag att få verksamheten att gå runt, där väljer handlare inte att etablera en ny verksamhet.

Många handelsföretagare är oerhört frustrerade över att regeringen gång på gång flyttar fram datumet för kompensationen för de chockerande höga elpriserna och att tidsperioden för när systemet ska gälla är otydligt.

Vi har naturligtvis respekt för att det tar tid att få en lösning på plats, men många företagare som hade räknat med en återbetalning före årsskiftet är nu mycket oroliga.

För Skånes del är även den ökade risken för frånkoppling från elnätet ytterligare ett orosmoln. Det kan leda till att det blir omöjligt att genomföra köp i butiker, och att butiker därför tvingas hålla stängt.

 sitt strå till stacken och energieffektivisera efter bästa förmåga, men företag behöver också kunna ha en god framförhållning: ett system som säkrar upp att vinterns elpriser inte blir extremt höga.

Företagen måste få möjlighet att planera, veta att det finns ett system som säkerställer att framtida utgifter är förutsebara. Likaså behöver regeringen säkerställa att den som betalar elkostnaden också är den som får återbetalningen. Det måste vara lätt för den som normalt vidarefakturerar elkostnaden, som till exempel en fastighetsägare, att föra stödet vidare till butiken i sin galleria.

Företag som använder gas som energikälla behöver också få ersättning. I de löften som företrädare för den nuvarande regeringen gav under valrörelsen utlovade de stöd till gaskunder, eftersom de drabbas lika hårt som elanvändare. I det återbetalningssystem som regeringen nu utlovat ingår inte dessa företagskunder.

När elpriskompensationen väl kommer utgår vi från att givna löften hålls och att återbetalningen även till företag ska gälla från den 1 november. Vi utgår också från att återbetalningen till företagen sker direkt till dem och utan administrativt krångliga ansökningsförfaranden.

Det är problematiskt om återbetalningarna till hushållen sker i form av utbetalningar i butik genom avier, något som regeringen har flaggat för.

Idag sker över 90 procent av alla betalningar och bankärenden i Sverige digitalt. Att då göra återbetalningar via ett avisystem medför en kraftigt ökad hantering av kontanter och därmed ökad rånrisk. För butikerna blir situationen ohållbar.

 att Försäkringskassan tar fram ett system som löser utbetalningarna så smidigt som möjligt, för att inte orsaka en onödigt stor administrativ börda för butikerna.

Handeln är näringslivets största arbetsgivare. Varje dag går mängder av människor till sina jobb i alla sorters butiker. För att handeln ska kunna fortsätta anställa krävs nu snabba och tydliga svar från regeringen kring när elpriskompensationen betalas ut. Handlare i södra Sverige kan inte vänta längre. För den som äger en butik kan det vara avgörande. Antingen kan butiken finnas kvar eller så måste verksamheten upphöra.

, vd för branschorganisationen Svensk Handel

, näringspolitisk expert vid Svensk Handel

”Många handlare i södra Sverige är förtvivlade”

Många handlare i södra Sverige är förtvivlade

Tillfälliga inflationstoppar ska inte ligga till grund för ökade marknadshyror. Det slår hårt mot en redan prövad bransch och riskerar leda till konkurser och utarmade handelsplatser i våra städer över hela Sverige.

Från och med den 1 januari riskerar svenska handlare att stå inför en helt ny verklighet, det är nämligen då hyresökningar av extremt slag på minst 10 procent kan komma att träda i kraft. Orsak till detta är den skenande inflationen som påverkar hyresavtalets indexklausul, som baseras på KPI.  

Svensk Handels ståndpunkt i frågan är tydlig. Vi befinner oss i en situation med hög inflation som inte kommer att vara för evigt. Permanenta hyresökningar, som läggs på bashyran, är därför oskäliga.

Vi är oroade för konsekvenserna dessa hyreshöjningar riskerar att få. Den svenska handeln befinner sig i stormens öga till följd av bland annat hög inflation och höjda räntor, vilket utarmar hushållens köpkraft och innebär minskad konsumtion.

Situationen medför stor oro inom vår bransch och våra egna månatliga undersökningar visar att svenska handlares framtidsförväntningar har varit pessimistiska sju månader i rad. Därutöver visade Konjunkturinstitutets senaste barometer att handeln är den bransch i näringslivet som är hårdast drabbad för stunden, utifrån försäljningsutveckling de senaste tre månaderna samt pessimismen kring kommande månaders försäljningsvolym.

Situationen riskerar alltså att bli förödande för många handelsföretag som redan nu balanserar på en kritisk punkt mellan fortsatt drift och nedläggning. Skulle dessa hyreshöjningar bli verklighet finns en reell risk för ökade vakanser och konkurser, vilket leder till utarmade stadskärnor och köpcentrum runt om i Sverige    

Hyresfrågan är något som verkligen berör. Dagligen får vi in frågor från oroliga medlemmar och från Svensk Handels sida gör vi allt vi kan för att bistå våra medlemmar. Men till syvende och sist krävs handling från landets fastighetsägare. Vi fortsätter att uppmana till nära dialog för att lösa denna svåra situation på bästa sätt.

interior-galleria.jpg

Orimliga hyresökningar slår mot redan hårt prövad bransch

Orimliga hyresökningar

Under 2023 ska de flesta av Sveriges kollektivavtal omförhandlas. Våra beräkningar visar att fackens krav på löneökningar landar mellan 4,4 – 5,2 procent. Det är det högsta kravet som facken ställt på 25 år. Rekordkravet förvånar eftersom facken samtidigt målar framtiden i dystra ekonomiska färger. Att kravet slår olika mot olika branscher hotar dessutom den framgångsrika svenska lönebildningsmodellen. En modell som bland annat möjliggjort kraftiga reallöneökningar de senaste 25 åren.

 kvar finns flera illavarslande tecken på en ekonomisk nedgång. Ökade kostnader till följd av energi- och inflationskris, stigande räntor, den geopolitiska osäkerheten, en låg produktivitet och svagare efterfrågan från omvärlden pressar såväl företag som människor. Sverige dras in i en lågkonjunktur. I detta läge väljer facken att ställa rekordkrav om 4,4 procent plus en ”låglönesatsning”.

Facken säger att ”låglönesatsningen” ska ge de som tjänar minst den största löneökningen. Retoriken till trots så har ”låglönesatsningen” inget att göra med vad någon, hög eller lågavlönad, ska få i löneökning. ”Låglönesatsningen” är i stället ett sätt att smyghöja kravet om 4,4 procent. 

 gäller innebär att alla branscher följer det kostnadsmärke som arbetsgivarna och facken inom industrin kommer överens om. Märket uttrycks i procent och årstakt. Förenklat uttryckt anger märket vad företagen ska höja sina totala lönekostnader med. Det säger ingenting om hur höjningen ska fördelas mellan de anställda.

”Låglönesatsningen” innebär att företagen inte längre kan räkna ut vad de måste höja sin totala lönekostnad med genom att multiplicera märket med sin totala lönesumma. I stället måste de först låtsas att alla anställda som tjänar 27 100 kronor eller mindre, tjänar 27 100 kronor. Därefter kan företagen räkna ut hur mycket de totala lönekostnaderna måste höjas. Effekten av räkneövningen blir att fackens krav höjs från 4,4 procent till upp till 5,2 procent, beroende på hur många anställda som tjänar 27 100 kronor eller mindre som finns i respektive bransch. 

”Låglönesatsningen” innebär att märket omvandlas till en formel som ger olika utfall för olika branscher, kollektivavtal och företag. Den hotar den framgångsrika lönebildningsmodell vi har i Sverige. Dessutom har historien lärt oss att olika utfall branscher emellan leder till kompensationskrav från de som upplever sig missgynnade. Detta riskerar i sin tur att starta en löneprisspiral som kastar ytterligare bränsle på inflationsbrasan. 

så kräver facken också en dramatisk höjning av lägsta lönenivån i kollektivavtalen. En direkt effekt av detta är att det skulle bli ännu svårare för de som har de allra lägsta inkomsterna, de som saknar jobb att komma in på arbetsmarknaden. Vi ser med stigande oro hur långtidsarbetslösheten bitit sig fast på skadligt höga och ovärdiga nivåer i Sverige. Det är uppenbart att mycket behöver göras för att bryta utvecklingen. Men att kraftigt försvåra möjligheterna för de som står längst ifrån arbetsmarknaden är inte en åtgärd som hjälper. Den stjälper.

 reser många farhågor och kommer bjuda på svårigheter. Samtidigt har vi en framgångsrik lönebildningsmodell att luta oss mot, en modell som skapat stabilitet, förutsägbarhet och goda arbetsvillkor. De kollektivavtal som tecknas 2023 ska baseras på de förutsättningar som gäller då, de ska stärka näringslivets internationella konkurrenskraft samt värna våra svenska arbetstillfällen.

avtal-2023.jpg

Vår framgångsrika lönebildningsmodell hotas av LO:s krav

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Debattartiklar