Nyheter - debattartikel

Regeringen har ett gediget arbete framför sig när den ska ta itu med ett decenniums krångelinflation.

Debattartikel införd i Altinget 30 november 2023

Nyheten om att regeringen inrättar ett förenklingsråd som ska ta fram och genomföra konkreta regelförenklingsförslag avseende befintlig lagstiftning mottogs med glädje av det svenska näringslivet. Rätt genomfört och med tillräckliga resurser kan rådets arbete leda till lättnader, i synnerhet för små och medelstora företag som får lägga en för stor andel av sina resurser på att sätta sig in i regelverk och hantera tillståndsansökningar. I förlängningen skulle arbetet också kunna göra det billigare att driva företag i Sverige och därmed stärka Sveriges ekonomi.

Som det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor vill Näringslivets regelnämnd (NNR) och våra medlemmar gärna bidra till arbetet med att snabbt starta upp såväl regeringens som förenklingsrådets arbete. Vi har därför tagit fram och skickat in en sammanställning med 19 regelförbättringsförslag som vi anser att regeringen och förenklingsrådet i ett första steg bör fokusera på.

Förslagen omfattar områdena skatt (framför allt moms, entreprenörsskatt och redovisning/revision), miljö (framförallt miljötillståndsprocessen och avfallshantering) och myndighetsutövning (framförallt på regional och lokal nivå). Dessa tre områden är de som ofta toppar mätningarna över vad företagen själva uppfattar som mycket betungande. Därför skulle förslagen, om de genomfördes, underlätta för många företag i de flesta branscher och därmed få en stor sammantagen effekt för näringslivet.

Flera av förslagen har redan varit föremål för olika utredningar och åtföljs av framarbetade författningsförslag. De är därmed lågt hängande frukter som snabbt kan åstadkomma märkbara resultat i form av tidsbesparing, kostnadssänkningar, ökad investeringsbenägenhet och minskad osäkerhet för berörda företag.

Genom att se över regelverken kan man spara företagen både tid, pengar och oro och ge den extra skjuts som behövs för att orka kämpa vidare eller satsa nytt under de tuffa år vi nu går igenom.

Tydliga, välfungerade och kostnadseffektiva regelverk för företagande är viktigt för att näringslivet ska kunna utvecklas, bli konkurrenskraftigt och skapa tillväxt för samhället. Tyvärr har utvecklingen under många år gått i motsatt riktning och regelbördan har blivit ett allt större problem för svenska företag.

I NNR:s årliga Skop-undersökningar har det sedan år 2009, med ett undantag, varje år varit fler företag som upplevt ökat krångel än som sett förenklingar. Tillväxtverkets mätningar visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader sedan år 2013, en ökning med nästan fem miljarder kronor på årsbasis. Tillväxtverket har också skattat företagens sammanlagda kostnader att följa regelverken till hisnande 377,5 miljarder kronor.

Det är alltså många års krångelinflation som behöver bekämpas och förenklingsrådet och regeringen har ett gediget arbete framförs sig. Å andra sidan går det att lösa och mycket kunskap finns att hämta, inte minst hos de verkliga experterna – företagen- som drabbas av regelkrånglet.

Regelförbättring är ett enkelt och billigt sätt att underlätta för företagen, i synnerhet i den svåra ekonomiska situation vi nu befinner oss i. Genom att se över regelverken kan man spara företagen både tid, pengar och oro och ge den extra skjuts som behövs för att orka kämpa vidare eller satsa nytt under de tuffa år vi nu går igenom.

De 19 regelförbättringsförslagen är en bra början och en utmärkt start för ett handlingskraftigt förenklingsråd och för regeringen som nu har möjlighet att minska åratal av pålagor. Vår uppmaning till näringsministern är att lyssna på företagen och ta vara på den möjligheten.

Andrea Femrell, vd Näringslivets regelnämnd

Palle Borgström, Förbundsordförande, LRF

Pernilla Norlin, Samhällspolitisk chef Företagarna

Peter Thörn, Förbundsordförande Småföretagarnas riksförbund

regelkrangel-1920x1080-webben.png

Att följa krångliga regelverk kostar svenska företag mer än 377 miljarder kronor

drabbas handeln av omfattande stölder. Förra året stals det till ett värde av ofattbara 8,5 miljarder kronor. Stölderna drabbar handlarna, men de drabbar också såväl kunderna som samhället indirekt – kunderna då kostnaderna för stölder och brottsförebyggande åtgärder påverkar priserna och samhället då resurser för utredning och rättsväsende behöver tas i anspråk. Det blir också fler otrygga platser om upprepad brottslighet leder till stängda butiker, något som sker runt om i landet.

Det finns numera en bred politisk enighet kring vikten av att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Men det finns en vits med att även rikta in sig på de så kallade mängdbrotten och de organiserade stölderna, då de tillsammans med bland annat narkotika och bedrägerier finansierar de kriminella gängen.

 drabbar handeln består inte av tuggummipaket som stjäls av spänningssökande yngre barn. Det som stjäls har ofta en tänkt avsättningsmarknad och stölderna är välplanerade och inriktade mot specifika varor – inte sällan efter beställningslista. De varukategorier som är mest stöldutsatta inom dagligvaruhandeln är kött, energidryck och choklad.

Om avsättningsmarknaden minskar så kan efterfrågan på stöldgods minska och därmed blir det inte lika attraktivt att stjäla längre.

Det är här kommunerna kommer in i bilden genom sitt tillsynsuppdrag, inte minst livsmedelskontrollen. Det finns ett antal kommuner, däribland Malmö och Trelleborg, som har utvidgat kontrollerna av färskt och fryst kött till att även gälla restauranger – en bransch som annars inte omfattas av denna föreskrift från Livsmedelsverket. Skälen till att man valt att utvidga kontrollerna varierar. Det kan handla om bland annat verifiering av ursprung eller kontroll av salmonellagarantier, men kanske främst om att komma åt svarthandel och stöldgods.

effekt av de utvidgade kontrollerna kunde exempelvis Malmö stad vid tillsyn upptäcka och förverka mer än 100 kilo kött på en och samma restaurang. Kött som restaurangägaren inte kunde styrka hade inhandlats korrekt och som saknade dokumentation. Det finns goda skäl att tro att mörkertalet är stort.

En förändring av hur kommunerna utför livsmedelstillsynen skulle således öka möjligheterna att komma åt stulet kött, hälerimarknaden, och i förlängningen den organiserade brottsligheten. Vi uppmanar därför samtliga Sveriges kommuner att följa Malmö och Trelleborgs exempel, då vi på allvar tror att detta är en effektiv åtgärd för att minska mängdbrotten i butik.

Enhetschef för näringspolitik på Svensk Handel

nina-o-henrik-16x9-1698410623.png

Kontrollera restauranger för att komma åt brottslighet

Stockholm planerar att införa miljözon klass 3 i delar av Stockholms city. Svensk Handel riktar skarp kritik mot planerna.

Att vi är mitt i en omfattande och nödvändig omställning råder det ingen oenighet om och vi står bakom grund­ambitionen att förbättra luftkvaliteten. Vi ifrågasätter dock om det som har presenterats är en lösning som kommer att leda till det målet. Omställningen är viktigare än symbol­politik och nuvarande förslag riskerar att slå hårt mot näringslivet och därigenom viktiga arbets­tillfällen.

Med den snäva tidplanen som är presenterad är risken stor att det kommer att saknas tillräcklig tillgång till rätt klassade fordon för att täcka de transporter som butiker, hotell och restauranger samt kontor i det utpekade området är beroende av. Oavsett blir det dyrare transporter, då elektriska lätta och tunga lastbilar är väsentligt dyrare än sina diesel­drivna motsvarigheter. Och en stor del av den tänkta nyttan kan gå om intet i och med att rutter inte längre kan optimeras. Därutöver kommer det bli fler transporter för att transportera samma mängd gods som i dag, då elektriska lätta lastbilar tappar lastvikt på grund av batterierna. Då har vi inte heller nämnt turist­bussarna som inte heller skulle få tillträde. Det finns i dag inga ändamåls­enliga turist­bussar som lever upp till kraven i miljö­zonen, vilket försvårar för de som vill resa till Stockholm klimat­smart i en fossilfri turistbuss.

Som lök på laxen saknas i dag nödvändig laddinfrastruktur eller ens tillräcklig kapacitet i ledningarna. Laddinfrastruktur för tyngre fordon har dessutom andra säkerhetskrav än den för person­fordon varför det blir svårt att lösa laddplatser inom aktuellt område. Om tanken är att laddning ska ske på annan plats så innebär det att andra områden och kommuner får ta kostnaderna för Stockholms ambitioner.

bensinfri_zon.svg

Den snäva tidsplanen kan också medföra att stadens ambition att city ska vara ett grönt vardagsrum där både invånare och besökare flanerar på gator och torg kan gå om intet, då det inte finns något att besöka, om varor och gods inte kan levereras i tillräcklig mängd. Kultur­verksamheter, hotell och butiker riskerar därmed att få ett mindre kundunderlag med den konsekvensen att de lägger ned eller väljer att flytta. För kontors­byggnaderna minskar attraktiviteten också betydligt om utbudet i omgivningen minskar. Parallellerna till pandemi­åren är tydliga då staden tömdes på liv och stads­kärnan tappade 50 procent av sin omsättning. Arbets­tillfällen riskerar att gå förlorade i butiker, restauranger, hotell och kultur­verksamheter. Det är branscher som är viktiga för att skapa arbets­tillfällen och instegs­jobb för unga och utrikes födda.

Att införa Sveriges striktaste miljözon, i det som är Sveriges näringslivs­tätaste kluster, riskerar att leda till snedvriden konkurrens, då villkoren för företagande i detta område försämras och fördyras jämfört med övrigt näringsliv i Stockholm, regionen och landet i övrigt. Det är därför anmärkningsvärt att det saknas såväl konsekvens­analyser för verksamheter inom området som en samhälls­ekonomisk analys.

Slutligen så är det, vad Lars Strömgren än önskar, inte politiken som driver utveckling och i förlängningen kommer att möjliggöra omställningen. Det är närings­livet som kommer att stå för lösningarna och vi kan lova att det inte står ett hemligt garage med fulländad teknik som gömts undan tills politiken kräver att den tas fram. Omställningen och hållbarhet är i dag en konkurrens­fördel för alla företag och det är snarare en kapplöpning om att kunna presentera lösningar först.

Det hade varit mer smakfullt med en gemensam ambition där aspekter som teknik­utveckling, investerings­möjligheter och utbyggnad av nödvändig laddinfrastruktur vägts in. Då hade vi kunnat samverka för att genomföra en omställning som leder till ett bra samhälle ur både miljöns, invånarnas och näringslivets perspektiv.

, branschchef och vice vd, Sveriges Bussföretag

, chef näringspolitik och opinions­bildning, Svensk Handel

, samhällspolitisk chef, Transport­företagen

, regionchef Företagarna Stockholms län

korsning-16x9.png

Feltänkt med ny miljözon i Stockholm

Att regeringen väljer att föregå EU-kommissionen i frågan om cirkulär hantering av textil och textilavfall är taktlöst.

Debattartikel införd i Aktuell Hållbarhet 25 september 2023

Den svenska regeringen har kommit med ett lagförslag om hur Sverige ska anpassa sig till kraven i EU:s avfallsdirektiv som kräver separat utsortering av textilavfall från 1 januari 2025. I korthet innebär det att kommunerna fortsatt ska ha ansvar för textilinsamlingen. Förslaget är lagt vid ett mycket illa valt tillfälle. Detta eftersom EU-kommissionen just tagit initiativ till att skapa en EU-harmoniserad lagstiftning kring textilavfall.

näringspolitisk expert på Svensk Handel

Vi ställer oss frågande till varför regeringen på egen hand förekommer detta med ett förslag på en nationell lösning som till mångt och mycket inte kommer att förändra – och framför allt inte förbättra – någonting alls. 

Vi ställer oss frågande till varför regeringen på egen hand förekommer detta med ett förslag på en nationell lösning som till mångt och mycket inte kommer att förändra – och framför allt inte förbättra – någonting alls. Risken är snarare stor att enskilda och lokala initiativ kommer att tas i kommuner runt om i Sverige, som sedan inom bara något år ändå måste anpassas till en nationell EU-anpassad lösning med producentansvar. Detta kan leda till ökade kostnader och en tung administrativ börda runt om i landet – något som fortfarande kan undvikas.

Detta handlar om en bransch som aktivt vill bidra till en hållbar omställning. Konsensus råder kring att det är av yttersta vikt att lösningar kommer på plats för att enklare tillgängliggöra material byggd på återvunnen textil och flera etablerade aktörer inom handeln har ambitiösa mål om att hela produktsortimentet ska bestå av återvunnet eller förnybart material redan till år 2030.

Den viktigaste enskilda frågan är hur det ska kunna säkerställas att det endast är textil där det inte finns någon avsättning för återanvändning som samlas in. Att den textil som finns på marknaden ska finnas där så länge som möjligt och avsättas där den har mest värde är självklart.

Det finns stora möjligheter att utveckla textilsektorn till en konkurrenskraftig näringslivsgren för Sverige igen, som kan drivas av visionerna att bidra till en cirkulär textilkedja. Ett väl fungerande insamlings- sorterings- och bearbetningssystem för textilavfall är en nyckelfaktor för att lyckas.

Svensk Handel och textilföretagen är beredda att aktivt bidra och uppmuntrar därför regeringen att inleda ett fördjupat samarbete med närmast berörda aktörer.

Svensk Handel stöder regeringens slutsats att den eventuella utformningen av ett producentansvar för textil behöver analyseras ytterligare, men vi vill betona att mycket fakta redan finns och en utredning därför kan skyndas på och måste ske i nära samarbete med närmast berörda aktörer. En dialog finns redan mellan avfallsaktörerna och näringslivet och denna kan med fördel utvecklas till en bredare samarbetsgrupp bestående av relevanta intressenter från såväl privat, offentlig som idéburen sektor.

Vi finns här. Låt oss sitta ner och gemensamt hitta den bästa lösningen för en hållbar hantering av textil i hela värdekedjan, som både är konkurrenskraftig och hållbar. För att uppnå detta krävs dock mer visionära och möjlighetsskapande politiska beslut snarast.

shopping-second-hand.jpg

Regeringen måste samla branschens aktörer i frågan om textilavfall

Nu är facit här. Partiledarna har haft fel om matpriserna. En ursäkt skulle vara på sin plats!

I en tid av galopperande inflation, driven av pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har priserna på i stort sett allt ökat. Drivmedel, utsäde, gödsel, råvaror och andra insatsvaror har gjort varje del av tillverknings- och förädlingskedjan dyrare.

På det kommer en valuta som tappat kraftigt mot euron och dollarn vilket ytterligare eldat på ökningen av inköpspriserna. 

Detta har skapat en tuff situation för många hushåll, inte minst då prisökningarna på mat slagit till samtidigt som räntorna stigit och elpriset rusat. Det är kort sagt en situation som ingen önskar sig.

Det är i det perspektivet lätt att förstå att politikerna gärna vill hitta syndabockar. Vi förstår det politiska spelet. Men att utan grund peka ut en hel bransch som girig är rätt och slätt både omoraliskt och orättfärdigt.

Sanningen är nämligen att dagligvaruhandeln i själva verket gjort precis motsatsen till det som nära nog hela det politiska etablissemanget insinuerat.

I stället för att ”passa på att höja priserna mer än vad som var befogat”, har handlarna minskat sina egna marginaler till lövtunna nivåer för att, så långt som möjligt, hålla tillbaka prisökningarna.

Priserna har med andra ord höjts betydligt mindre än vad de egna kostnadsökningarna egentligen motiverat.

 bekräftar att lönsamheten i dagligvaruhandeln minskat kraftigt – trots att matpriserna stigit.

Matbutikerna har i genomsnitt haft en rörelsemarginal på 1,5 procent av omsättningen under första kvartalet i år. Det är en minskning med två procentenheter på ett år – och detta från redan låga nivåer. Dessutom ska räntekostnader och skatt betalas in innan frågan om vinst överhuvudtaget blir aktuell.

 chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

För många handlare, särskilt på landsbygden och i våra mindre städer, handlar frågan alltså inte om hur stor vinsten ska bli – utan om butiken överhuvudtaget ska överleva till nästa månad.

Vi vet att det är så eftersom vi pratar med dem varje dag. De som kämpar för att upprätthålla samhällsservicen på en liten ort. De som går och lägger sig med en klump i magen av oro för att tvingas minska personalstyrkan. De som brottas med skenande kostnader för den brottslighet som politiken hittills varit oförmögen att knäcka.

Politikens fokus borde ligga på hur de kan skapa rätt förutsättningar för handelns företag att växa och skapa ännu fler jobb, inte minst åt landets unga.

Den uppskruvade retoriken ledde inte bara till omfattande skador på hela branschens anseende. Den bidrog också till rena hatkampanjer, bland annat orkestrerade av aktivister på den yttersta vänsterkanten. Hot och hat – i sociala medier, på gator och torg och direkt mot personalen i butikerna blev snabbt en bitter del av vardagen.

Handeln räds inte att bli granskad. Och vi tror förstås inte att ledande politiker och tyckare i medierna med berått mod hetsat människor mot handeln. Men ord kan vara kraftfulla vapen. Tyvärr är det uppenbart för oss att den udd som felaktigt riktats mot dagligvaruhandeln lämnat djupa sår. Det är oanständigt.

Så till alla er som bidragit till drevet, finansministrar, partiledare och självutnämnda experter. Ta en titt i spegeln och fundera på om inte anständigheten kräver att ni faktiskt ber om ursäkt.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

matpriserna-debatt.jpg

"Be Sveriges handlare om ursäkt, politiker"

Handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Regeringens agerande har så här långt inte underlättat situationen nämnvärt.

Intrycket är att man underskattar handelns betydelse för såväl jobb som företagande. Branschen är en av näringslivets största arbetsgivare och mer än var tionde person som arbetar i Sverige gör så inom handeln.

I dessa prövande tider för handeln lanserar nu Svensk Handel ett nytt näringspolitiskt program, som tydliggör förslag som på kort och lång sikt skulle förbättra villkoren för handeln, och därmed hela den svenska ekonomin.

Vi behöver stärka handelns internationella konkurrenskraft. När konkurrensen är global spelar de nationella regelverken och kostnaderna allt större roll. Har vi högre arbetskraftskostnader, högre skatter eller hårdare regler än vår omvärld, så påverkar det möjligheten att driva handelsföretag negativt.

– Arbetsgivaravgifterna måste sänkas så att företag får ökad förmåga att anställa. Svenska företag betalar i dag nära 200 miljarder mer per år i arbetskraftskostnader än övriga OECD-länder.

– Regler behöver vara ändamålsenliga, proportionerliga och effektiva för att det ska vara lätt att driva företag.

– Framgångsrikt hållbarhetsarbete har stor potential att ge konkurrensfördelar för företag. Det förutsätter att lagstiftning och internationella riktlinjer utformas så att de bejakar företagens konkurrenskraft, samtidigt som de stödjer och uppmuntrar företagens hållbarhetsinsatser.

Beslut och regleringar inom hållbarhetsområdet behöver ske på hög internationell nivå och att implementeringen sker utan att försämra svensk konkurrenskraft.

Momsen på second-handprodukter bör avskaffas. Att produkter som återbrukas idag beskattas två gånger är både ologiskt och orimligt om vi strävar mot ökad cirkularitet.

 chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Det är också viktigt att det tas krafttag för en trygg och säker handel. Trygga och säkra handelsplatser för handlare, personal och besökare är en förutsättning för handelns utveckling, men tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Upprepad brottslighet bör bestraffas hårdare snarare än mildare. Straffskärpning bör införas för återfallsförbrytare. 10 000 fler poliser behöver rekryteras de kommande 10 åren. En grundambition måste vara att Sverige når EU-snittet gällande polistäthet.

Svensk Handel och våra medlemsföretag har högt ställda förväntningar på regeringen. Det är dags att börja leva upp till dessa. Vårt näringspolitiska program kan hjälpa till att visa vägen till att stärka konkurrenskraften för svenska handelsföretag.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

sofia-martin-gp.jpg

Stärk handelns konkurrenskraft med sänkta arbetsgivaravgifter

REPLIK: Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter och arbetskraftskostnaderna ligger 40 procent över det europeiska snittet.

artikeln författad av Jörgen Warborn, Saila Quicklund, Malin Sjölander och Lars Holmin och hela det moderata företagarrådet.

 Det har varit stort fokus på åtgärder för att öka utbudet på arbetsmarknaden (allt från utbildningsinsatser till bidragstak) men diskussionen kring företagens kostnader att anställa, och därmed vilja och förmåga att anställa, har varit frånvarande. Det är därför mycket välkommet att även detta perspektiv lyfts in i debatten.

Inför valet var flertalet partier och en majoritet i Sveriges riksdag positiva till sänkta arbetsgivaravgifter – inte minst de partier som senare bildade regering och regeringsunderlag. Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det har därför varit en stor besvikelse att regeringen istället tagit två steg bort från sänkta arbetskraftskostnader genom att dels inte förlänga den nedsänkta arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar, dels genom att avisera en höjning av arbetsgivaravgiften för 15–18-åringar.

Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga.

Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter i dag och arbetskraftskostnaderna inom handeln ligger 25 procent över Tyskland och 40 procent över det europeiska snittet. Samtidigt ska svenska företag konkurrera prismässigt på en internationell marknad. Det är en ekvation som blir allt svårare att få ihop.

Det behövs därför en bred diskussion kring vad det långsiktiga priset blir för svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad. Att inte sänka arbetskraftskostnaderna relativt den kortsiktiga budgetvinsten att behålla de höga, eller rent av höja, arbetsgivaravgifterna. Svensk Handel bidrar gärna till denna diskussion med såväl argument och fakta som med exempel från våra 9 000 medlemsföretag.  

tf enhetschef Näringspolitik på Svensk Handel

henrik-butik.jpg

Om M menar allvar bör inte arbetsgivaravgifterna höjas

REPLIK. Svenska handelsföretag ligger i framkant när det kommer till att arbeta aktivt med hållbarhetsfrågor.

Därför är det beklagligt att Handelsanställdas förbund, Seko och Transportarbetareförbundet missar målet, och kräver förbud mot fri frakt och fria returer. Ett sådant förbud skulle leda till mer konsumtion från utländska aktörer, ofta från tredje land, där hållbarhetsambitionen är betydligt lägre.

Så förutom förödande konsekvenser för jobb och företagande inom den svenska e-handeln, som redan i dag möter en tuff och ofta orättvis konkurrens på den internationella marknaden, skulle det innebära att fler icke-hållbara produkter som dessutom inte lever upp till europeiska krav, når den svenska marknaden.

Påståendet om att svenska e-handelsföretag slänger välfungerande produkter för miljardbelopp på soptippen varje år är felaktigt.

Seriösa svenska e-handlare tar stort ansvar för produkterna de säljer och vi förvånas över att dessa målas upp som klimatbovar.

Handeln är en viktig samhällsaktör och måste ta ett stort ansvar tillsammans med leverantörer och konsumenter i hållbarhetsfrågorna. Det är ett arbete som ständigt pågår.

Ett stort steg togs förra året, då Svensk Handel lanserade en branschöverenskommelse med syfte att göra det lättare för konsumenter som e-handlar att välja fossilfria leveranser.

Redan nu har nästan 20 stora e-handelsföretag och leverantörer slutit upp, och fler står på tur.

Hållbarhet står högt upp på handelns agenda. Vi berättar gärna mer om vår branschöverenskommelse, företagens arbete för goda villkor, men också det idoga hållbarhetsarbete svenska e-handelsföretag bedriver varje dag.

De flesta nystartade svenska handelsföretag återfinns inom e-handeln. Att förbjuda fri frakt och fria returer skulle sätta käppar i hjulet för en viktig framtidsbransch för Sverige. Det är helt fel väg att gå.  

Läs den ursprungliga debattartikeln här. 

Debattartiklar