Antalet paket från marknadsplatser som till exempel Temu och Shein har ökat till nya rekordnivåer. Svensk Handel och Sveriges Konsumenter kräver handling.
Förra året vällde 12 miljoner småpaket in i EU – varje dag. En fördubbling mot året före. Majoriteten av paketen kommer från Kina och plattformsgiganter som Temu och Shein.
För konkurrensvillkoren för svenska handelsföretag är en ökad handel från oseriösa plattformar ett dråpslag. Redan före tullkriget mellan USA och Kina hade många handelsföretag tappat försäljning till plattformar som tillåts runda såväl krav på kemikalieinnehåll som produktsäkerhet. En studie från HUI Research visar att svenska handelsföretag betalar 40 procent av varans kostnad för att svara upp mot EU:s hållbarhetskrav. En nota som Temu och Shein helt slipper.
I Kemikalieinspektionens senaste granskning, där de testade varor från marknadsplattformar och dropshippingföretag, var resultatet nedslående: 62 procent av produkterna från marknadsplatserna innehöll farliga ämnen. Det handlar bland annat om bly i elprodukter, kadmium i smycken och ftalater i mjuka plastmaterial. Riskerna för svenska konsumenter är med andra ord akuta.
Resultatet från granskningen rimmar dessvärre väl med de tester som utförts de senaste åren och som ledde till att en rad konsumentorganisationer förra året anmälde Temu till EU-kommissionen. Mest nedslående är det faktum att vi trots den massiva kritiken inte ser någon förbättring. Tvärtom ökar antalet paket till nya rekordnivåer.
Den bristfälliga kvaliteten är mycket oroande med tanke på att så många som sju av tio svenskar säger sig ha handlat från plattformar. Det är leksaker till barnen, smycken, kläder och elprylar till familjen. Vrakpriser i kombination med aggressiva marknadsföringsmetoder leder konsumenter att handla från plattformarna.
Utvecklingen är inte bara ett direkt hot mot svenska företag och jobb. Det leder också till att farliga ämnen som vi i åratal kämpat för att få bort från konsumentprodukter inom EU väller in över gränserna. Ett beteende som den illojala konkurrensen paradoxalt nog subventionerar.
Att få en dålig produkt är kanske något många konsumenter har med i riskbedömningen när de handlar superbilligt. Men är de medvetna om att de kan få hem produkter som kan skada nervsystemet, vara cancerframkallande, ge njurskador och benskörhet – eller skada ens ofödda barn?
Det tror vi inte. Snarare tror vi att många har en övertro på att det som säljs på marknaden är kontrollerat och säkert. För vem kan väl tro att det är fritt fram att sälja prylar som både är giftiga och potentiellt livsfarliga? Men det är just där vi är.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris upprördhet i frågan var befogad när hon tidigare pekade ut de kinesiska marknadsplatserna Temu och Shein.
Men problemet är betydligt större än så. Backar vi tillbaka några år shoppade svenskarna från Wish. Den plattformen är det knappt någon som minns i dag. Om ett par år kan Temu och Shein vara historia – medan problematiken kvarstår. Marknadsplatser kommer och går. På samma sätt som produkter som händelsevis klassas som för farliga att säljas försvinner ett tag för att snart ploppa upp under ett annat namn och hos en annan försäljare.
Den som tror att det är ett renodlat kinesiskt problem lurar sig själv. Det säljs undermåliga produkter på marknadsplatser från andra länder också. Det har vi sett i till exempel tester som Sveriges Konsumenter och Energisäkerhetsmyndigheten lät göra för några år sedan.
Vi behöver en handlingsplan som inte tar sikte på länder, utan på att skydda konsumenter och företag. Vi behöver stoppa aggressiva marknadsföringsmetoder och säkerställa en hög produktsäkerhet och lika konkurrensvillkor – oavsett var plattformarna har sitt säte. Vi kräver att regeringen agerar och vill se följande:
1. Inför generellt plattformsansvar
Plattformarna undslipper i dag ansvar enligt marknadskontrollsförordningen och produktsäkerhetsdirektivet då de inte klassas som ”ekonomiska aktörer” respektive ”ansvariga personer”. Samtidigt gömmer sig enskilda tillverkare, som aldrig kommer axla sitt ansvar, bakom plattformarnas loggor. Och konsumenterna tror sig köpa av Temu och inte av en enskild tillverkare. Denna moment 22-situation måste brytas. Om inte de enskilda tillverkarna tar sitt ansvar måste plattformarna göra det och se till att produkterna de förmedlar lever upp till EU:s krav.
2. Förstärk tillsynen
Detta gäller en rad myndigheter som Konsumentverket, Tullverket, Kemikalieinspektionen och Swedac.
3. Tillsätt en task force
Följ det danska exemplet och tillsätt en kommission bestående av relevanta aktörer för att gemensamt identifiera vad som är möjligt att göra inom nuvarande lagstiftning, och ta fram förslag till nya lösningar.
4. Informera om riskerna
Konsumenterna behöver större förståelse för skillnaderna mellan att handla av företag som följer EU:s regelverk – och de som inte gör det. Med tanke på den stora risk som svenska konsumenter utsätts för krävs förstärkt konsumentupplysning.
Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges Konsumenter
Sofia Larsen, vd Svensk Handel
