”Regeringen måste sätta tydliga mål för cirkulär ekonomi”

I ett uttalande nyligen meddelar Per Bolund att regeringen inte har för avsikt att sätta mål för cirkulär ekonomi. En ny kartläggning genomförd av nätverket Cradlenet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Cerise, Ragn-Sells och Nordea visar att flertalet av de tillfrågade företagen ser stor potential i att arbeta med mer cirkulära affärsmodeller men incitamenten för att göra omställningen saknas. Vi menar att regeringen snarast behöver sätta tydliga cirkulära mål för landet. Först då finns spelregler som alla måste följa och omställningen kan ta fart på allvar.

I dag lever vi i Sverige som om vi hade 4,2 planeter i en linjär ekonomi. Detta är inte en hållbar väg framåt på en planet med ändliga resurser. I Sverige är vi duktiga på att ta hand om och återvinna vårt avfall men utifrån ett skräp- och inte ett resursfokus. För att nå en hållbar utveckling behövs istället en cirkulär ekonomi där vi värnar om dessa värdefulla resurser och där avfall har ett ekonomiskt värde. För företagen ligger potentialen i den cirkulära ekonomin i en säkrad råvarutillgång, ökad resurseffektivitet, riskminimering, minskad klimatbelastning, ökad mängd arbetstillfällen och inte minst innovationskraft.

Om Sverige menar allvar med beslutet att ställa om till en cirkulär ekonomi så måste nationella mål och handlingsplaner tas fram, annars riskerar vi att hamna efter i den globala utvecklingen. I Holland och Finland har man insett fördelarna med att snabbt ställa om till en cirkulär ekonomi genom att från politiskt håll sätta cirkulära nationella mål kompletterat med konkreta handlingsplaner. Vår kartläggning av svenska storbolag visar att  61 procent inte har satt upp konkreta mål för sitt arbete med cirkulär ekonomi. Bolagen anger som främsta hinder för ökad cirkuläritet lagstiftning, kvalitetsbrister och tillgång på återvunnet material, höga kostnader för icke-jungfruligt material, låg kunskap kring cirkulär ekonomi och bristande affärsmodeller. Men det är främst motarbetande lagstiftning och brist på vägledning som företagen ser som de största hindren för att sätta igång.

För att få fart på omställningen till cirkulär ekonomi måste regeringen:

1. Ta fram nationella mål för cirkulär ekonomi som siktar mot att Sverige utvecklar teknik och lagstiftning som kan bli global förebild.  Målen bör inkludera samtliga delar av en cirkulär ekonomi som materialeffektivitet, delning, återtillverkning, förlängd livslängd, återanvändning och återvinning.
   2. Ta fram en nationell handlingsplan som vägledning för att nå de nationella cirkulära målen.

2. Inventera och ta bort den förhindrande lagstiftning som finns för cirkulär ekonomi samt förbättra samordning och tydlig nationell styrning.  Det behövs dock internationell samordning för att få upp volymer som gör investeringar intressanta. En tydlig signal från regeringen att den ser en internationell samverkanspotential är viktig

3. Gör infrastruktursatsningar så att material kanutnyttjas bättre. Exempelvis genom att skapa förutsättningar för industriell symbios.

4. Inför styrmedel som gynnar cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. Till exempel genom att underlätta för nya affärsmodeller eller öka efterfrågan av material från återvinningsflöden.

Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige
Elin Bergman, ordförande Cradlenet
Elin Larsson, hållbarhetschef Filippa K 
Felicia Reuterswärd, hållbarhetsansvarig H&M Sverige HM 
Nils Hannertz, forsknings- och Innovationschef IKEM 
Åsa Stenmarck, resursexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Per Håkansson, vd Kompanjonen
Carl Zide, chef för Loop Rocks 
Christina Lindbäck, hållbarhetschef NCC 
Sasja Beslik, head of group sustainable finance Nordea, 
Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells
Erik Hedén, vd SB Insight 
Johan Gerklev, hållbarhetschef Skanska Sverige
Mats Hedenström, näringspolitisk chef, Svensk Handel
Anna Denell, hållbarhetschef Vasakronan
Lina Bergström, vd Återvinningsindustrierna