Vikande konjunktur kan slå hårt mot sällanköpshandeln

En viktig slutsats i rapporten är att det inte räcker att enbart titta på genomsnittliga resultat för hela detaljhandeln. De största företagen med över 100 anställda utgör endast 0,3 procent av det totala antalet företag, men svarar samtidigt för 55 procent av hela detaljhandelns omsättning. En gynnsam utveckling i de största företagen riskerar att skymma utmaningar som flertalet företag inom handeln brottas med.

Detaljhandeln har generellt sett lägre rörelseresultat än näringslivet i stort. Den genomsnittliga lönsamheten förbättrades i samband med konjunkturuppgången 2014, men har därefter enbart ökat svagt trots en fortsatt god konjunktur. En viktig förklaring är att den internationella konkurrensen pressar priser och lönsamheten inom sällanköpshandeln.

Medelstora företag är hårdast pressade men rörelsemarginalen sjunker trendmässigt i flera delar av sällanköpshandeln. De minst lönsamma företagen uppvisar en sjunkande lönsamhet under 2000-talet. Lite drygt var fjärde sällanköpshandlare, minst 12 000 av cirka 47 000 företag, har till och med en negativ rörelsemarginal.

Dagligvaruhandelns rörelsemarginal har däremot en svagt stigande trend. Matbutikerna har inte på samma sätt som sällanköpshandeln utsatts för prispress till följd av växande e-handel. Bygg- och järnhandeln visar också förhållandevis goda resultat i den starka konjunkturen.

Svensk Handels rapport visar att bilden av detaljhandelns lönsamhet är mångfacetterad. Ett orosmoln är hur sällanköpshandeln klarar av att möta en nedgång i konjunkturen i tider där den digitala strukturomvandlingen pågår med full kraft. Trots god konjunktur är det många handelsföretag som uppvisar mycket svaga rörelseresultat. Handeln har på kort tid blivit global. Åtgärder som stärker svenska handlares konkurrenskraft är mer angelägna än någonsin.

Johan Davidson,
chefsekonom Svensk Handel

Mattias Danielsson,
analytiker Svensk Handel