Hög tid att gå från ord till handling: Avskaffa elektronikskatten

Utredningar av elektronikskatten har visat på betydande brister i dess ändamålsenlighet som miljöstyrmedel. Trots förändringar som trädde i kraft i juli 2023, har skatteuttaget ökat med 46 procent under perioden 2023–2024, samtidigt som försäljningen av beskattade produkter minskat med 10 procent. Detta står i kontrast till regeringens tidigare löfte om att ändringarna inte skulle innebära ökade skatteintäkter. I det nyligen presenterade betänkandet Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (2024:67), framgår dock inte den bristande styreffekt som skatten har utan ytterligare revideringar föreslås istället av något som borde avskaffats för länge sen.

Ineffektiv skatt med negativa effekter

Elektronikskatten påverkar till att börja med inte produktionen av elektronik i den avsedda riktningen, eftersom Sverige endast står för 0,7 procent av den globala marknaden. I stället skapar skatten en administrativ börda för företag och snedvrider konkurrensen till nackdel för svenska företag, som konkurrerar med utländska aktörer som inte belastas av skatten. Samtidigt riskerar elektronikskatten att leda till att företag använder potentiellt farliga kemikalier i produkterna för att få skatterabatter. Då elektronikskatten inte fyller funktionen som miljöstyrmedel bör den inte revideras, utan avskaffas. 

Svensk Handel uppmanar nu regeringen att intensifiera arbetet för att ta bort fiskala miljöskatter som inte fyller sin funktion. Borttagandet av plastbärkasseskatten var ett steg i rätt riktning. Nu måste det vara dags för elektronikskatten.