Svensk Handel om betalutredningen: ”Staten behöver engagera sig mer”
Den 31 mars 2023 presenterades den stora betalningsutredningens betänkande "Staten och betalningarna" som letts av den särskilda utredaren Anna Kinberg Batra. Utredningen berör många av Svensk Handels intresseområden, och vi kommenterar här några viktiga delar. Hela betänkandet finns länkat vid sidan om.
Svensk Handel tycker att Betalningsutredningen har tagit upp relevanta och angelägna frågor. Man har genomfört ett gediget arbete och gjort bra djupa analyser som också har resulterat i många tydliga rekommendationer. Många av de utmaningar som finns på den svenska betalningsmarknaden är av brådskande karaktär där staten behöver agera omgående.
Konsumenterna gör allt färre kontantköp från år till år, samtidigt som kostnaderna för kontanthanteringen ökar kontinuerligt. Här ligger en utmaning i att upprätthålla en fungerande kontantinfrastruktur utan att det blir orimligt dyrt och osäkert för företagen.
Staten behöver på ett helt annat sätt än tidigare engagera sig, såväl operativt som finansiellt, för att säkerställa att infrastrukturen för kontanterna fungerar.
Bengt Nilervall
ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel
Utredningen föreslår att till exempel receptbelagd medicin alltid ska kunna betalas med kontanter, och öppnar för att det skulle kunna omfatta även andra livsnödvändiga varor. Svensk Handel betonar att det i ett sådant utvidgat läge är särskilt viktigt att staten tar ett stort ansvar.
Kortbetalningar behöver fungera offline
Utifrån ett beredskapsperspektiv är kontanter en pusselbit men långt ifrån hela lösningen. Kortbetalningar, som fullständigt dominerar i den fysiska handeln, behöver fungera i offlineläge i större utsträckning än idag. Alla parter behöver ta sitt ansvar men Svensk Handel anser att staten genom en eventuell reglering behöver ställa högre krav på kortbetalningsmarknadens aktörer.
När det gäller införandet av en eventuell e-krona tycker Svensk Handel att det är klokt att skynda långsamt. Det blir viktigt att fortsätta undersöka effekterna av ett införande och att kontinuerligt föra diskussion med samtliga intressenter, där handeln är en central aktör.
Sverige har mycket att vinna på att noga följa utvecklingen kring arbetet med en digital euro. Att gå först kan vara både dyrt och smärtsamt.
Bengt Nilervall
Svensk Handel vill understryka vikten av att stimulera och skapa goda förutsättningar för betalningsmarknadens alla aktörer. Genom sunda regleringar kan företag fortsätta utveckla digitala lösningar som är inkluderande, tillgängliga, säkra och kostnadseffektiva. Något som gynnar alla, medborgare, näringsliv och den offentliga sektorn.
Här är den inledande sammanfattningen av betänkandet:
"Betalningsmarknaden och hela betalningsekosystemet har digitaliserats i snabb takt. Digitaliseringen skapar nya betaltjänster och bidrar till effektivitet men stora grupper ställs utanför. Därtill har systemsårbarheter uppstått. Inte minst av dessa skäl behöver staten ta en större roll.
Utredningen föreslår därför bl.a. att: Fler måste ges tillgång till betalkonto, bl.a. genom en effektivare tillsyn och att banker använder möjligheten i lagstiftningen att erbjuda konto med mer begränsade funktioner (lågriskkonto).
Därutöver bör statens insatser för att alla i Sverige ska ha möjlighet att göra betalningar till rimliga kostnader, oavsett betalningssätt, stärkas och breddas. För att säkra inte minst livsmedelstillgången i en fredstida krissituation och vid höjd beredskap ska staten, för det första, kunna garantera vissa s.k. offlinebetalningar under en begränsad tid. Det gäller i fysiska butiker som säljer livsnödvändiga varor.
För det andra ska Skatteverket kunna bevilja undantag från kassaregister för att underlätta kontant betalning. Fysiska apotek föreslås bli skyldiga att ta emot kontant betalning för läkemedel mm. som omfattas av högkostnadsskyddet. Motsvarande lagstiftning för livsmedel och drivmedel bör inte uteslutas. Det ska vara möjligt att betala in skatt med kontanter upp till ett visst belopp.
Utredningen bedömer i enlighet med rättspraxis att statliga, kommunala och regionala myndigheter är skyldiga att ta emot kontanter som betalning för offentligrättsliga avgifter. Det gäller även privata aktörer som utför motsvarande verksamhet på det offentligas uppdrag.
Utredningen bedömer att det i dag inte finns tillräckliga samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en s.k. e-krona. Omvärldsförändringar kan föranleda en annan bedömning i framtiden. Riksbanken bör fortsätta att utvärdera förutsättningarna för en e-krona och återkomma med en framställning till riksdagen under 2024 med en bedömning av om det finns tillräckliga skäl att införa en e-krona.
Anna Kinberg Batra fick i december 2020 regeringens uppdrag att utreda statens roll på betalningsmarknaden mot bakgrund av de stora förändringar som ägt rum och kan förväntas ske i framtiden. Utredningen tillsattes efter ett tillkännagivande från riksdagen i juni 2019."
Få koll på de viktigaste nyheterna som rör dig som handlare. Varannan vecka skickar vi ut ett nyhetsbrev där vi samlar vägledningar, förmåner och de senaste rapporterna som hjälper dig som handlare i din vardag. Registrera dig redan idag!