Kontanter viktig del i en hållbar betalmedelsstruktur

Riksbankens nya kostnadsstudie visar på skillnaderna i kostnader per betalsätt; att kostnaderna för debetkort- och Swishbetalningar är lägst medan kontanta betalningar blir dyrare per transaktion ju färre som använder det. Studiens resultat går i linje med Svensk Handels uppskattningar som nu vill se ett ökat politiskt engagemang i frågan.

Den samhällsekonomiska kostnaden för betalningar i Sverige kostar närmare 1 procent av BNP, 5 000 kr per invånare. Det utgör totalt ca 51 miljarder kronor. I takt med den digitala utvecklingen har betalningar generellt sett blivit billigare de senaste 10 till 15 åren, även om de olika betalsätten idag kostar olika mycket. Billigast är kort- och Swishbetalningar. Dyrast är kontanter.

Hälften av kostnaderna för betalningar står företagen för, hushållen för ca tjugo procent och betaltjänstleverantörerna för resten. Då kontanter fortsatt är viktiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, till exempel för vissa åldersgrupper och i händelse av kris, finns nu ett behov av att upprätthålla en hållbar kontantinfrastruktur.

Kostnaden för kontanta betalningar har stigit avsevärt de senaste åren. Kontantköpen blir allt färre och färre vilket ger en kontinuerlig ökning av kostnaden per transaktion. Här ligger en utmaning i att upprätthålla en kontantinfrastruktur utan att det blir orimligt dyrt och osäkert för företagen. Staten behöver på ett helt annat sätt än tidigare engagera sig operativt och finansiellt.