Frys ingångslönerna för att kunna ge fler nyanlända jobb

Den avtalsrörelse som nu pågår handlar lika mycket om alla som står utanför arbetsmarknaden som alla som har ett jobb. Tyvärr tycks inte alla parter se det så och i diskussionen om avtalsrörelsen glöms de som står utanför ofta bort.

I dag växlar vi, Svensk Handel, och vår motpart Handelsanställdas förbund krav inför avtalsrörelsen. Ett av våra krav kommer att vara att ingångslönerna ska frysas under kommande avtalsperiod. Det innebär inte sänkt lön för en enda medarbetare i handeln. Däremot innebär det att vi underlättar för alla som står utanför arbetsmarknaden att få in en fot.

Konkurrenskraften för svenska företag måste vara en grundläggande utgångspunkt i avtalsrörelsen. Löneökningar som överstiger vad den exportberoende industrin tål vore direkt skadliga också för handeln. Därför är det viktigt att industrin går före och sätter nivån för löneökningarna. Men det finns också andra frågor som är viktiga, inte bara för handeln, utan också för att Sverige långsiktigt ska hålla ihop. Ingångslönerna är en sådan fråga.

Under 2015 ansökte över 160 000 människor om asyl i Sverige. Många av dem kommer att få uppehållstillstånd och ska hitta jobb, bostad och lära sig svenska. En del har utbildning från sitt hemland, men många saknar utbildning som är gångbar på den svenska arbetsmarknaden. Sverige har sedan tidigare stora integrationsutmaningar. Det tar för lång tid för nyanlända att få ett arbete och skillnaden i sysselsättning och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är alldeles för hög. Därutöver finns ett stort antal unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och många som har stått utanför under lång tid. Hur alla dessa ska kunna få jobb är en stor utmaning som staten, kommunerna och alla parter på arbetsmarknaden har ett gemensamt ansvar för att hitta lösningar på. Då kan inte svaret vara att just nu göra det dyrare och svårare att anställa just dem som har svårast att få ett jobb.

Om vi inte gemensamt tar ansvar för den situation Sverige är i, riskerar vi att få stora grupper som fastnar i permanent utanförskap. Då är det fel att gömma sig bakom ideologiska skygglappar och gamla sanningar. Det behövs en bred palett av åtgärder såsom utbildningssatsningar, bättre validering av kunskaper, förbättrad svenskundervisning med mera. Men det går inte att blunda för att svensk arbetsmarknad i dag stänger ute många som skulle kunna få jobb om villkoren var annorlunda. Här kan regering och riksdag göra mycket när det gäller exempelvis skatter och arbetsgivaravgifter. Det är olyckligt att man politiskt valt att göra det dyrare att anställa genom att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Höjningen motsvarar en löneökning på 2,3 procent för handeln. De frågor vi parter på arbetsmarknaden har makt över måste vi också ta ansvar för. Därför är det dags att på allvar diskutera nivån på ingångslönerna.

Handeln i Sverige sysselsätter en halv miljon människor i såväl detalj- och partihandel som e-handel. Handeln står för 11 procent av BNP och 11 procent av alla skatteintäkter. Branschen genomgår en strukturomvandling som beror på digitalisering och internationalisering. Det pressar branschen och många företag har små marginaler. Samtidigt medför utvecklingen nya möjligheter och bättre service för konsumenten.

Varje år nyanställer handeln 120 000 personer. Det skulle kunna vara fler om villkoren var annorlunda. På tio år har ingångslönerna i handeln för en oerfaren 19-åring höjts från 15 100 till 19 739 kronor i månaden, (justerat för inflation). Det är nu dags att slå in på en ny kurs och frysa ingångslönerna.

• För att fler människor utan relevant erfarenhet och utbildning ska ha en chans att komma in på svensk arbetsmarknad behövs fler jobb. Sverige har i dag den lägsta andelen jobb utan krav på erfarenhet och utbildning i hela EU. Samtidigt som vi 2015 tog emot flest asylsökande i hela EU efter Tyskland. Det är inte hållbart. Den höga ingångslönenivån har starkt bidragit till att det finns få enkla jobb. Handeln är en inkörsport till arbetsmarknaden. Var fjärde svensk hade sitt första jobb inom handeln. Många stannar kvar och går vidare inom handeln, medan andra rör sig till andra branscher och har med sig värdefulla erfarenheter. Handeln skulle kunna anställa många fler om kostnaderna inte var så höga.

• Sedan de nuvarande kollektivavtalen tecknades 2013 har Sverige inte haft någon inflation. Det har alltså inte blivit svårare att leva på sin lön. Den nivå som facket tyckte var bra då borde därför också vara lika bra i dag.

• Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, IMF och en rad andra tunga bedömare har bland annat påpekat att höga ingångslöner leder till färre jobb och att det främst drabbar dem som saknar erfarenhet eller utbildning. Anpassade ingångslöner skulle kunna höja sysselsättningen bland dessa grupper. När alla ser problemet blir bevisbördan tung för den som vill gå i motsatt riktning.

• Det är i dag svårt att göra lönekarriär i handeln. Den som börjar i handeln direkt efter gymnasiet tjänar obetydligt mindre än den som jobbat i handeln i många år. Detta till följd av höga ingångslöner. Om ingångslönerna inte hela tiden ökade skulle lönespridningen i branschen kunna öka. På så sätt skulle den som har mer erfarenhet och kunskap också kunna få en högre lön. Det skulle öka attraktiviteten för handeln som bransch.

Facket brukar hävda att frysta ingångslöner leder till ”ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden” eller till fattigdom. Förutom att ingen får sänkt lön med en frysning så är det för oss självklart att den största klyftan finns mellan dem som har jobb och dem som inte har det. Och att den som löper risk för fattigdom är den som saknar en lön att leva på.

Från Svensk Handels sida driver vi inte att ingångslönenivån ska sänkas i den här avtalsrörelsen utan i stället att nivån ska ligga still. Om vi möts av krav på höjning av nivån måste Handelsanställdas förbund svara på frågan hur en höjning leder till fler jobb för dem som står utanför. Varför vi ska göra det ännu svårare än det redan är för dem som står utanför att få sitt första jobb och komma in på arbetsmarknaden?

Nu är inte tid för skrämselretorik och ideologiska låsningar. Låt oss tillsammans göra en ansträngning för att få in fler i arbetsgemenskapen. Vi lovar att anställa fler – men då måste tröskeln sänkas.

Källa: DN. Publicerad 27 januari 2016.