Nej, vi vill inte sänka ingångslönerna

När man väl har ett jobb får man del av den kollektivavtalade löneökning som Svensk handel och Handelsanställdas förbund kommer överens om. Om det i dag är en bra nivå för en oerfaren 19-åring att gå in i handeln med en grundlön på 19.739 kronor exklusive ob-ersättning, varför är det inte en bra nivå i maj eller juni? Eftersom Sverige inte har någon inflation har det inte blivit dyrare att leva på den lönen.

Svensk handel har yrkat på en frysning av ingångslönerna under nästa avtalsperiod. Det är överord att hävda att det skulle leda till en lönesänkning för hela branschen. Att dra paralleller till ingångslönenivån för 16 år sedan som Handels gör i sin replik blir orimligt och är irrelevant i sammanhanget. Varför inte jämföra med nivån på 1800-talet i så fall? Det är ingen som påstår att det vore rimliga nivåer i handeln i dag eller för den delen att ingångslönerna bör frysas för all framtid. Men i stället för att varje år pressa upp nivåerna och därmed höja tröskeln för dem som står utanför är det nu dags att vi parter på arbetsmarknaden använder de medel vi har för att underlätta för människor att få jobb. 

Såväl Handelsanställdas förbund som Sandro Scocco argumenterar som om Svensk Handel har föreslagit en sänkning av ingångslönerna, när det är en frysning vi talar om. Frågan är i stället varför det just nu är läge att höja ingångslönerna ytterligare? Handeln har redan bland de högsta ingångslönenivåerna i Sverige. Sverige har de högsta ingångslönerna i EU. Ingen av debattörerna har hävdat att det blir fler jobb av att höja nivån. Det blir det nämligen inte. Den forskning som finns på området visar att höga ingångslöner leder till färre jobb och inte minst drabbar utrikes födda och ungdomar som får svårare att få jobb och särskilt i vissa branscher, som till exempel detaljhandeln.

I varje avtalsrörelse frågar vi oss vilket utrymme som finns för löneökningar. Sedan förhandlar vi och våra fackliga motparter. Så även denna gång. Men anser vi att denna avtalsrörelse är vilken som helst? Anser vi att det nu är "business as usual" i Sverige? Eller är det så att det finns anledning att vända på alla stenar och försöka hitta de vägar som finns för att hjälpa fler människor in i jobb? För Svensk handels del är svaret enkelt. Vi vill göra vad vi kan för att anställa fler, men det krävs också villkor som gör att arbetsgivare kan och vågar anställa. Över 60 procent av handelsföretagen uppgav i december att de skulle anställa fler om kostnaderna var lägre.

Det är positivt att Handelsanställdas förbund vill kroka arm med Svensk handel om arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. Men det vore bra om man också såg att kostnaden för att anställa spelar roll.

Källa: DN. Publicerad 3 februari 2016.