Handeln lägger en halv polisbudget på säkerhet

Vardagsbrottsligheten är ett exempel. Den nöter ner oss fullständigt. När butiker tvingas stänga eller arrangera egna säkerhetssystem för att ingen – varken polis eller rättsväsende – kan hålla ordning på orten har det gått för långt.

Då kan inte handeln längre fungera som mötesplats, som arbetsgivare och som socialt nav. När de funktionerna försvinner från orterna blir det inte mycket till samhälle kvar. Det är en utveckling som utöver att vara urspårad är fullständigt oacceptabel.

Svensk Handel jobbar intensivt med frågan och kommer att kräva att politikerna tar ett seriöst grepp om situationen. Här krävs förändring, och den behöver vi se omgående.

Handeln lägger själv extremt mycket pengar på säkerhet. Närmare bestämt 11 miljarder kronor på brottsförebyggande arbete. Det motsvarar en halv polisbudget. Lägg därtill kostnader för stölder, rån och inbrott så motsvarar det nästan en hel polisbudget. Mig veterligen finns ingen annan bransch som tar så mycket eget ansvar för en situation uppkommen på grund av något som handeln inte själv kan göra något åt (för få poliser på gatan, alltför hög straffrabatt och så vidare…).

Dessa 11 miljarder kronor skulle göra större nytta om de i stället kunde läggas på kunderna, att anställa eller att satsa på forskning. Fenomenet visar tydligt att ansvarsfrågan för kriminalitet kommit på skam – det är inte den drabbade som ska ta ansvar, det är staten. Svensk Handel kommer att kräva att politikerna tar ansvar även för den här situationen och skapar förändring.

Jag är glad för att jag fått förtroendet att företräda handeln i Sverige. I år känns det extra viktigt och stort. 2018 är ett år då många viktiga frågor kommer att avgöras, och jag garanterar att jag kommer att ta vartenda tillfälle i akt för att kämpa för ökad säkerhet i handeln – bland annat.

Jag hoppas ni gör detsamma genom att rapportera all brottslighet, sprida era erfarenheter och kräva förändring på de sätt som står er till buds.