Vardagsbrotten inom handeln måste tas på större allvar

Lag och ordning är en av de viktigaste politiska frågorna inför valet 2018. Terrordåd och gängskjutningar varvas med vittnesmål om ökad brottslighet på gator och torg i bostadsområden och på handelsplatser. 
I statistiken är det svårt att finna bevis för att brotten i handeln har ökat. Enligt Brå polisanmäldes färre stölder och snatterier i butik förra året än under något annat år på 2000-talet. Betyder det att stölderna har minskat? Tyvärr inte. Lång väntetid på polisen, nedlagda ärenden och obefintliga straff har gjort att handlarna slutat att anmäla brott. Polisen lägger enorma resurser på kriminellas krig men när den vanliga medborgaren råkar ut för ett vardagsbrott – cykeln blir stulen, mobilen försvinner eller det stjäls från våra butiker – uteblir däremot reaktionerna ofta helt.

Sanningen är att rättssystemet inte fungerar. Ju fler brott en person begår desto lägre blir straffet för varje nytt brott. Ett grovt brott innebär att andra, mindre grova brott, inte får någon påföljd. Böter döms ofta ut till personer utan inkomst, vilket leder till att de aldrig betalas. Svensk Handels beräkningar visar att åtta av tio inte betalar de böter de döms till. För personer som väljer att leva ett kriminellt liv är det svenska rättssystemet i det närmaste verkningslöst.

En färsk rapport visar att stöldbrotten i butik har ökat med över 30 procent på tre år. Sex miljarder kronor försvinner varje år vid externa butiksstölder. En tredjedel av de stölderna utförs av personer som stjäl enstaka varor för eget bruk. Två tredjedelar, eller fyra miljarder kronor, försvinner vid organiserad brottslighet mot svenska butiker. Dessa kriminella är ofta mångsysslare och utför även inbrott, fickstölder och andra brott.

Att väletablerade varumärken lägger ner butiker i utsatta områden är en varningsklocka. För handeln är detta en förlust, men de största förlorarna är de som bor i de drabbade områdena. Arbetstillfällen går förlorade, utbudet av handel minskar och tryggheten försvinner när butiker drar sig tillbaka. Det är dock en utveckling som vi kan vända. Det kräver att vi står upp för vad som är rätt och fel. Det måste vara kännbart att begå brott, även vardagsbrott som stölder, skadegörelse och misshandel. Därför behöver:

• Påföljderna anpassas efter den som begår brott. Böter ska kunna omvandlas till fängelse om den dömda inte kan betala. 

• Systematisk brottslighet måste straffas hårdare än enstaka misstag. Ta bort straffrabatten och ändra praxis så att alla domar resulterar i ett straff och inte bara det grövsta brottet.

• Samhällets reaktion måste komma snabbt. Tiden mellan brott och dom måste minimeras och straffet ska avtjänas direkt. Det är oacceptabelt att dömda begår nya brott i väntan på att få avtjäna sitt straff.

Politiker måste ta vardagsbrottsligheten på allvar. Att skydda medborgarna mot brott är ett av samhällets mest grundläggande uppdrag. Politiska åtgärder krävs – annars riskerar vi att samhällsproblemen fördjupas än mer i framtiden.

Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel