Riksdagen landar rätt om korta betalningstider

Nu har Sverige en officiell ståndpunkt om det förslag som Europeiska kommissionen presenterat om en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, som ska ersätta det nuvarande EU-direktivet på området från 2011. Vi kan konstatera att man landat i samma syn som Svensk Handel redan tagit ställning för.

Det är tillfredsställande att se att även Sveriges riksdag har kommit till slutsatsen att förslaget skulle innebära en för stor inskränkning av avtalsfriheten.

Bengt Nilervall

näringspolitisk expert, Svensk Handel

EU-kommissionens förslag innebär bland annat att betalningstiden vid alla handelstransaktioner, både i förhållande mellan näringsidkare samt mellan näringsidkare och det allmänna, inte får vara längre än 30 dagar.

Svensk Handel anser att ambitionen att främja snabbare betalningar och bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förbättra förutsättningarna för att driva och utveckla näringsverksamhet är god. Men som förslaget är utformat nu, medför det betydande risker för stor negativ påverkan.

Även om förslaget alltså innehåller positiva delar, så överväger de negativa, varav inskränkningen av avtalsfriheten är den viktigaste.

Nu har riksdagen behandlat frågan i kammaren och kommit fram till en ståndpunkt som överensstämmer väl med Svensk Handels tidigare framförda synpunkter.

Utdrag ur riksdagens uttalande:

"Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag."