Remissvar angående EU-kommissionens förslag på revidering av Avfallsdirektivet

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att kommentera regeringens remiss angående EU-kommissionens lagförslag om ett utökat producentansvar för textilavfall. För att få en fullständig bild av Svensk Handels svar rekommenderas också att läsa remissvaret från KN 2023/03051 gällande Cirkulär hantering av textil och textilavfall.

Följande remissvar är fokuserat på den del som rör textil. Svensk Handel ansluter i övrigt till Svensk Dagligvaruhandel och Visitas svar för livsmedelsavsnitten.

1.    Sammanfattning

Svensk Handel välkomnar EU-kommissionens förslag om att revidera avfallsdirektivet gällande textil. Kommissionens förslag att introducera en harmoniserad lagstiftning som innehåller krav på ett producentansvar i alla EU:s medlemsländer är bra. En moderniserad avfallslagstiftning är en nyckelfaktor för att göra den nödvändiga systemomställningen till en cirkulär textil värdekedja. Grundförslaget är således ett bra utgångsläge, men Svensk Handel föreslår ett antal förtydliganden och förändringar nedan:

Svensk Handel anser att:

• Skor bör utelämnas i ett första skede. Är en väldigt komplex produkt, med lång livslängd och mycket svår att återvinna på ett effektivt sätt. Då Svensk Handel förordar att ett producentansvar börjar i mindre omfattning är det naturligt att utelämna skor i första skedet.

• Lagstiftningen behöver bli tydligare i gränsdragningen mellan förberedelse för återbruk och förberedelse för återvinning. Ett harmoniserat EPR (Extended Producer Responsibility) ska fokusera på ansvaret att ta hand om textil där det inte finns någon avsättning för återbruk längre. Självklart kommer EPR-system att behöva hantera återbrukstextil, men det ska i första hand göras via marknadskrafter, där även idéburen sektor ingår. Risken är annars att fungerande återbruksflöden slås sönder.

• Tydliga harmoniserade definitioner och harmonisering med annan lagstiftning är nödvändigt för att utveckla ett effektivt system. Det är exempelvis viktigt att använda den gemensamma tullnomenklaturen och att avgränsningen för vad som ingår i ansvaret är lika i alla EU:s medlemsländer.

• Registret för aktörer som ska betala EPR-avgift, alltså de aktörer som sätter textil på marknaden, bör vara EU-gemensamt och inte skapas i respektive EU-land.

• Ekomodulering fyller en viktig funktion för att främja önskvärt material, men är också komplext. Självklart bör hållbara material som sätts på marknaden främjas, men exempelvis blandmaterial kan ju ofta inkluderas för en längre varaktighet i användningen, även om det inte är det bästa ur ett återvinningsperspektiv. En utformning av ekomodulering måste ta detta i beaktande.

• Frikoppla EPR från kraven på finansiering av forskning och innovation (F&I). I förslaget framhålls att ett EPR-system ska användas för att stödja F&I för att utveckla systemet, men detta krav finns inte i andra EPR-system idag och skulle göra det komplicerat. Speciellt då ett EPR-system ska vara kostnads- och konkurrensneutralt. Om finansiella medel från EPR ska användas för F&I skulle handelsföretag som är med i systemet inte kunna vara en part, då man redan betalar en avgift och har ett egenintresse i EPR.

• Regeringen snarast tar initiativ till att samla berörda aktörer inom såväl privat, offentlig som idéburen sektor för att gemensamt formulera en plan för en långsiktig systemlösning av hanteringen av textilavfallsresurserna.
  

Läs hela remissyttrandet här