Så fungerar avtalsrörelsen

Så fungerar den svenska modellen

I Sverige har vi ett unikt sätt att bestämma löner och andra arbetsvillkor på arbetsmarknaden, det som kallas ”den svenska modellen”. Det innebär att löner och andra arbetsvillkor bestäms mer genom kollektivavtal än genom lagar.

Den svenska modellen innebär alltså att arbetsmarknadens parter –  arbetsgivarorganisationer och fackföreningar  – förhandlar och kommer överens om vilka regler som ska gälla, utan inblandning från regering och riksdag.  

I Sverige finns cirka 50 arbetsgivarorganisationer och cirka 60 fackförbund, som tillsammans tecknar över 650 kollektivavtal. Ett kollektivavtal löper vanligtvis på viss tid, och hur lång den tiden ska vara avgörs i förhandlingarna. Tre år är en vanlig löptid, men kortare avtalsperioder på ett eller två år kan också förekomma. Det innebär att det är vanligt att vi har avtalsrörelse vart tredje år, men att det också kan vara oftare.

Konfliktreglernas betydelse

Under den tid som ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt, vilket innebär att ingen av parterna kan vidta stridsåtgärder mot den andra parten för att få ändringar i avtalet. Men när avtalet löpt ut upphör fredsplikten att gälla.  

Ett fackförbund kan då varsla om stridsåtgärder – exempelvis strejk – för att få igenom sina krav. Arbetsgivarna kan svara med lockout – utestängning från arbetsplatsen. 

Först när nya avtal tecknats, är fredsplikten säkrad på nytt. 

Kollektivavtalen som förhandlas i avtalsrörelsen omfattar både löner och arbetsvillkor, till exempel frågor som arbetstid och inflytande.

Processen för att nå fram till en överenskommelse består av ett antal steg:

Medling och konflikt

Under den tid som ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt, vilket innebär att ingen av parterna kan vidta stridsåtgärder mot den andra parten för att få ändringar i avtalet. Men när avtalet löpt ut upphör fredsplikten att gälla. 

Varsel om stridsåtgärd 

Om parterna har svårt att enas om nya villkor i avtalen kan någon av parterna varsla om stridsåtgärd (konflikt). Stridsåtgärden får inte träda i kraft förrän avtalet löpt ut. Exempel på stridsåtgärder från fackets sida är strejk eller övertidsblockad. Lockout är en stridsåtgärd som arbetsgivarparten kan vidta.  

Ett varsel om stridsåtgärd ska lämnas till motparten minst sju arbetsdagar innan den planerade stridsåtgärden ska bryta ut. 

Medlare utses 

Om någon av parterna varslar om stridsåtgärd utser Medlingsinstitutet medlare som ska hjälpa parterna att närma sig varandra och enas om ett nytt kollektivavtal. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bland annat har som uppgift att medla i arbetstvister. 

Medlarna kan inte tvinga parterna att ingå ett kollektivavtal, men de sätter sig in i parternas krav och kan lämna förslag till avtal (bud) som varje part bara kan anta eller förkasta i sin helhet. 

När förhandlingarna är klara tecknas ett nytt kollektivavtal och vi får återigen fredsplikt på arbetsmarknaden.