Från praktikant till ägare: Nu tar Ezat Rahimi Matts Mattor vidare
När Matts Dahlberg var elva år fick han börja kanta mattor i familjeföretaget. Drygt ett halvt sekel senare fick Ezat Rahimi, ny i Sverige och med få kunskaper i svenska språket, börja där med precis samma arbetsuppgift. I dag är det Ezat som äger företaget som fortfarande bär Matts namn.
Det är förstås en berättelse om ett ägarskifte. Men också om vad som kan hända när någon får in en fot i arbetslivet. För Ezat blev handeln en väg till jobb, svenska språket, vänner och till slut ett eget företag. För Matts blev praktikanten någon han kunde lämna sitt livsverk till.
Från köksbordet till mattvaruhus
Efter 75 år är Matts Mattor ett välkänt namn i Borlänge och i stora delar av Dalarna. Historien om Matts Mattor börjar 1950. Matts föräldrar startade företaget från grunden. De cyklade runt och knackade dörr, tog upp beställningar och slog sedan in paketen hemma på köksbordet. När verksamheten växte kunde de köpa en bil. Företaget hette först Borlänge hemslöjdsindustri och sålde senare både mattor och gardiner. När gardinerna försvann ur sortimentet blev det så småningom Matts Mattor, uppkallat efter sonen Matts. Som elvaåring började han själv kanta mattor och som 14-åring tog han tåget ensam till sin första internationella mattmässa i Frankfurt.
År 1980, när han var 20, köpte han företaget av sina föräldrar. Sedan dess har han hunnit se mattmodet gå både framåt, bakåt och runt i cirklar. Heltäckningsmattan, som var stor på 1960- och 70-talen, försvann nästan helt från den svenska marknaden. Under en annan period fick i stället ryamattan ett rejält uppsving och blev en stark produkt för Matts Mattor mitt under lågkonjunkturen.
Och heltäckningsmattan? Den kom tillbaka. I dag är den åter en viktig del av verksamheten och företaget arbetar också med egen import. Förmågan att följa med när kunderna ändrar smak har blivit en del av hantverket i att driva ett så långlivat företag.
”Jag var inte rädd för någonting”
Ezat kommer från Afghanistan och har, precis som Matts, arbetat sedan han var väldigt ung. Hans pappa drev en livsmedelsbutik och Ezat fick tidigt erfarenhet av handel. Innan han kom till Sverige hade han bland annat sålt motorcyklar och arbetat med bostadsbyggande.
Hösten 2016 hamnade han på ett flyktingboende i Rämshyttan mellan Ludvika och Borlänge. Han kunde varken svenska eller engelska och fick drygt 700 kronor i månaden från Migrationsverket, utöver mat och boende. Men Ezat hade svårt för tanken på att bara sitta och vänta. Av pengarna lade han 560 kronor på ett busskort för att kunna ta sig till Borlänge och leta efter ett jobb eller en praktikplats. Med hjälp av telefonen och bilder försökte han göra sig förstådd. Han knackade på dörrar och letade efter en chans att få börja jobba och lära sig svenska.
– Jag letade efter någonting att göra. Jag kunde klara av det mesta och var inte rädd för någonting, säger Ezat.
Till sist hamnade han på ett språkcafé i Missionskyrkan. Där var det någon som kände till Matts, och Ezat fick hjälp att komma i kontakt med honom. Det blev vägen in på Matts Mattor, där Ezat fick börja som praktikant. Som praktikant fick han börja med att kanta mattor. Det var precis samma arbetsuppgift som Matts hade fått när han började arbeta i sina föräldrars företag som elvaåring.
Plötsligt stod Ezat där och sålde
Matts minns hur lätt Ezat hade för att lära sig. Det behövdes sällan någon lång instruktion. När han hade sett hur ett arbetsmoment skulle göras kunde han fortsätta själv.
– Man behövde bara visa en gång. Han fattade grejen direkt, säger Matts.
Från mattkantningen gick Ezat vidare till att lägga heltäckningsmattor, även i trappor där arbetet är mer avancerat. Sedan upptäckte Matts en annan sida hos sin nye praktikant.
En dag var det mycket folk i butiken. När Matts tittade ut stod Ezat plötsligt på butiksgolvet och sålde mattor. Svenskan var fortfarande på nybörjarnivå, men kunderna klarade han av. Det där med människor tycks komma naturligt för Ezat. Han hade mött kunder långt innan han kom till Sverige och beskriver själv hur han lätt tar kontakt och förstår hur människor vill bli bemötta.
– I handel är det jätteviktigt att man vågar prata och visa. Det gjorde att jag vågade gå fram och prata med folk trots att jag inte kunde så mycket svenska, säger Ezat.

Ezat Rahimi och Matts Dahlberg
Språket fick han lära sig. Kundmötet kunde han redan. Praktiken var tänkt att pågå i sex månader, men Matts behövde betydligt kortare tid för att bestämma sig. Efter bara två månader fick Ezat en riktig anställning på Matts Mattor.
”Jag kände direkt att jag hade hamnat hos min familj”
Där någonstans började Matts Mattor också bli något mer än ett jobb. Ezat hade kommit ensam till ett nytt land. I Matts och hans fru Inga fann han människor som han kunde fråga om sådant han inte förstod, både på jobbet och utanför.
– Jag kände direkt att jag hade hamnat hos min familj. När jag kom till Sverige kände jag mig väldigt ensam, men när jag kom hit kände jag att jag inte var ensam. Jag hade någon som jag kunde fråga och prata med, säger Ezat.
Han beskriver Matts och Inga som sina svenska föräldrar. Och här blir historien om en mattaffär också en berättelse om vad handeln kan betyda i ett samhälle.
Handeln skapar jobb, men ett jobb är sällan bara en rad i sysselsättningsstatistiken. Det är arbetskamrater, kunder och en vardag där människor möts. För den som är ny i Sverige kan arbetsplatsen också bli en plats för språket, nya kontakter och en väg in i samhället. I Ezats fall blev den början på en relation som så småningom skulle förändra både hans och företagets framtid. Han och Matts kommer hela tiden tillbaka till samma sak: tillit. Ezat säger att de litar på varandra till hundra procent. Matts beskriver relationen på ungefär samma sätt.
När jobbet inte räckte för att få stanna
Men det skulle visa sig att inte ens en anställning var någon garanti för att Ezat skulle få stanna i Sverige. När han trots jobbet riskerade utvisning engagerade sig även Matts. Ärendet gick till migrationsdomstolen. Matts berättar bland annat att det visade sig att en bokstav och en siffra hade blandats ihop i passuppgifterna men att frågan om utvisning ändå drevs allt längre innan Ezat till slut fick stanna.
Erfarenheten har gjort Matts starkt kritisk till att människor kan arbeta och etablera sig i Sverige och ändå riskera utvisning. Några år efter Ezat kom även hans bror till Sverige. Brodern arbetade också på Matts Mattor medan han väntade på besked om sin asylansökan och lärde sig både jobbet och svenska. Men han fick avslag och lämnade Sverige. I dag bor han i Tyskland, där han har fått uppehållstillstånd.
Det är svårt för Matts att få ihop den matematiken.
– Det är ett otroligt slöseri att man inte får komma ut nästan från dag ett på praktik. Det finns så många arbetsuppgifter man kan klara utan fantastiska språkkunskaper. Man lär sig vardagssvenskan på jobbet, säger Matts.
Hans poäng är större än den enskilda praktikplatsen. Handeln finns över hela Sverige och är en plats där människor med väldigt olika bakgrund möts varje dag. Den kan vara det första jobbet, en väg till språket eller början på ett helt yrkesliv. I Ezats fall blev den alltihop.
”Om inte hjärtat är med blir det inget bra”
Så småningom började nästa fråga göra sig påmind: Vad skulle hända med Matts Mattor den dag Matts och Inga ville trappa ned? De tre sönerna hade valt andra vägar och Matts ville heller inte att de skulle ta över bara för att företaget råkade finnas i familjen.
– Om inte hjärtat är med blir det inget bra. Ezat har för mig och min fru varit som en son, och vi känner att han kommer att bygga det här bra i framtiden, säger Matts.
Att lämna över ett företag handlar enligt honom om mer än administration. Bokföringen går att ta hjälp med, liksom mycket annat runt omkring ett företag. Men själva affären, kunderna, sortimentet, inköpen och känslan för vad som fungerar måste någon ta ansvar för. Där hade Matts redan hittat sin person.
Viljan fanns, men inte kapitalet
Det fanns bara ett ganska stort problem: pengarna. När Matts började prata om ett övertagande behövde han inte övertala Ezat.
– Jag sade att jag jättegärna tar över. Men det handlar om mycket pengar. De pengarna hade jag inte, säger Ezat.
Det är inte svårt att förstå varför. Bara några år tidigare hade han kommit till Sverige med mycket små ekonomiska resurser. Nu hade han hunnit bygga upp kunskap om verksamheten och förtroende hos kunder och leverantörer, men ett stort eget kapital hade han inte haft möjlighet att bygga upp. Finansieringen blev därför en av de svåraste bitarna i ägarskiftet. Matts och Ezat tog hjälp av banken, revisionsbyrån och Almi. Till slut fick de ihop en lösning där en viktig del var att fastigheten inte följde med i det första steget. Ezat hyr den i stället till reducerad hyra, med tanken att kunna bygga upp kapital och på sikt även köpa fastigheten.
För Matts pekar deras situation på ett problem för mindre, fristående handelsföretag. Det går kanske att hitta rätt person, någon som både kan och vill ta över. Men det betyder inte att personen har möjlighet att finansiera köpet.
– Man hittar köpare, men man hittar ingen finansiering. Och så lägger företagarna ned och till slut blir bara kedjeföretagen kvar, säger Matts.
Konsekvenserna kan bli större än att ännu en butik försvinner. När lokalt ägda handelsföretag lägger ned försvinner också arbetsplatser, kunnande och människor som har en roll i samhället runt omkring dem. Ett fungerande ägarskifte kan därför vara viktigt långt utanför företagets egna väggar.
Ezat hade ett villkor: Matts måste stanna kvar
När finanserna började falla på plats återstod en sak för Ezat.
– Som jag sade: Jag är inte rädd för någonting. Jag hade jobbat här så länge. Jag visste att det fungerade och jag kunde verksamheten, säger han.
Men en fråga ville han ha svar på: Skulle Matts lämna butiken så fort affären var klar?
– Jag frågade Matts: Om jag tar över, slutar du samma dag eller kommer du att vara kvar? För mig var det jätteviktigt. Han sade att han skulle vara kvar så länge jag behöver honom. Från den sekunden var det klart, säger Ezat.
Det var kanske ett ovanligt villkor från en ny ägare: Den gamla fick inte försvinna. Matts brukar skämta om att Ezat får sparka honom när han vill. Än så länge jobbar de vidare tillsammans. Matts hoppas kunna gå ned till ungefär halvtid och det finns fortfarande saker som han behöver få ur sitt eget huvud och över till Ezat. En sådan sak finns i datorn. Sedan 1987 har företaget byggt vidare på ett eget system för framför allt artikelhantering. Där finns artikelregister, priser, prislappar och information om vilka produkter som är på väg ut ur sortimentet. Mycket av kunskapen om systemet sitter fortfarande hos Matts och ska nu föras vidare till Ezat.
Så kan ett ägarskifte också se ut. Inte bara avtal, pengar och nya namn på papper. Någon måste också veta vad artikelnumret betyder, vem man ska ringa hos leverantören och vilka mattor kunderna i Dalarna faktiskt brukar fråga efter.
Ezat vill ge e-handeln en ny chans
Men kunskapsöverföring betyder inte att Ezat ska driva företaget precis som Matts har gjort. Det är Matts själv noga med.
– Jag kan ju säga: Så här tycker jag. Men jag är jättenoga med att det är du, Ezat, som bestämmer nu. Det måste kännas rätt för dig, säger han.
E-handeln är ett bra exempel. Matts Mattor har redan gjort en nätresa. Företaget satsade tidigt och var enligt Matts bland de större svenska aktörerna på nätet runt 2008. Försäljningen gick bra, men kalkylen gjorde det inte. Mattor är stora och skrymmande och när fraktvillkoren förändrades steg kostnaderna. Till slut lade Matts ned satsningen. Ezat tittar på dagens kundbeteende och kommer fram till en annan slutsats.
– Alla tittar på nätet innan de handlar någonting, säger han.
Nu vill han bygga upp e-handeln igen, steg för steg. Det betyder inte att butiken har spelat ut sin roll. Tvärtom. Kunder reser långt för att kunna se, känna och jämföra mattorna på plats. För Ezat handlar det snarare om att butiken och nätet ska fungera tillsammans. Grossistförsäljningen är ett annat område han vill utveckla. Företaget har lager, leverantörskontakter och erfarenhet att bygga vidare på. Och så behövs fler människor. Ezat vill anställa ytterligare en person, dels för att företaget ska kunna växa, dels för att Matts och Inga ska kunna känna sig lediga utan att behöva rycka in.
I den nya fasen har Ezats företag också blivit medlem i Svensk Handel.
– Jag tycker att Svensk Handel gör ett bra och viktigt jobb, säger Ezat.
För honom börjar nu en ny del av företagarlivet: Att vara arbetsgivare, rekrytera, utveckla försäljningen och fatta de beslut som tidigare ytterst låg hos Matts.
Matts namn blir kvar, men Ezat bestämmer
Efter 75 år har Matts Mattor klarat ryamattor, heltäckningsmattor, lågkonjunkturer, nya inköpsvägar och en första vända med e-handel. Nu pågår nästa förändring. Namnet på skylten är detsamma och personen som gav företaget sitt namn finns fortfarande i butiken. Men det är Ezat som bestämmer.
Matts verkar trivas ganska bra med den tanken.
– Förändring är en ständigt pågående process och det måste den vara. Om man inte förändrar sitt företag finns det inte kvar i framtiden, säger han.
Efter ett helt yrkesliv ska Matts nu göra något som för många företagare kan vara nog så svårt: Låta någon annan fatta besluten. Och besluten kommer inte alltid att bli rätt.
– Man måste få göra fel. Herregud, vad mycket fel man har gjort, säger Matts.
Det finns inga garantier för att varje beslut blir rätt. Så fungerar inte företagande. Men för Matts är personen Ezat helt rätt.
Möt fler medlemsföretag
Hur ser vardagen ut hos Svensk Handels medlemsföretag? Vad händer ute i företagen, vilka frågor är viktiga just nu och vad kan vi lära av varandra?
Under rubriken Medlemsmöten träffar vi företag från olika delar av handeln och pratar om sådant som ligger nära deras vardag. Om utmaningar och vägval, sådant som har fungerat bra och sådant som fortfarande behöver lösas. Det kan handla om allt från kunder, kompetens och lönsamhet till digitalisering, hållbarhet, juridik och nya sätt att göra affärer.





