Omställningen till klimatsmarta leveranser försvåras av stelbenta körkortsregler som Transportstyrelsen, till skillnad från i många andra EU-länder, inte väljer att bortse från. Detta försvårar möjligheterna till en grön omställning inom transportsektorn, skriver Svensk Handel tillsammans med flertalet representanter från det svenska näringslivet på SvD Debatt.
Transportstyrelsen fick för ett år sedan regeringens uppdrag att undersöka förutsättningarna att utnyttja ett undantag som EU:s regelverk medger (EU 2018/645). Undantaget tillåter personer med B-körkort att köra bilar med totalvikt upp till 4,25 ton, förutsatt att den extra vikten är kopplad till alternativa drivmedel. Flera EU-länder har redan implementerat undantaget. Syftet med regeringsuppdraget var utreda förutsättningarna att även i Sverige införa detta undantag, för att förenkla transportföretags övergång till fordon som drivs med el eller biogas. Nu föreslår Transportstyrelsen att Sverige inte ska använda sig av undantaget, eftersom de menar att det inte med säkerhet går att fastställa hur mycket extra vikt en drivlina för el eller gas väger i jämförelse med dieselbilar. Denna problemorienterade hållning försvårar omställningen till fossilfria och renare leveranstransporter.
Lätta lastbilar ökar i antal och det mest använda drivmedlet för dem i dag är diesel. För att minska klimatpåverkan från dessa fordon behövs såväl en ökad användning av biodrivmedel som en snabbare elektrifiering. I städerna är el- och gasfordon de överlägset bästa alternativen. Utöver att ge minskade utsläpp av växthusgaser minskar de utsläppen av hälsofarliga luftföroreningar. Men övergången till el- och biogasdrivna fordon försvåras alltså av ett regelmässigt hinder kopplat till fordonsvikten.
Det är de tunga batterierna och gastankarna som ger el- och biogasdrivna lätta lastbilar en högre tjänstevikt än lätta diesellastbilar. Det medför att de inte kan lasta lika mycket gods för att få köras med B-körkort, eftersom totalvikten (tjänstevikt plus lastvikt) inte får överstiga 3,5 ton. Aktörer som vill värna klimat och luftkvalitet står därmed inför ett dilemma. Antingen måste de bekosta C-körkort för fler chaufförer eller köra ut leveranser med fler fordon till följd av att el- och gaslastbilarna har cirka 30–60 procent lägre lastvikt jämfört med motsvarande diesellastbilar. Dessutom måste tyngre fordon förses med färdskrivare och omfattas av betydligt mer komplicerade regelverk. Allt detta sammantaget gör det i dagsläget kostsamt att byta till el- eller gasfordon jämfört med att fortsätta köra med lätta diesellastbilar. Så länge Sverige väljer att inte införa detta undantag är syntetisk diesel från biomassa i form av HVO100 fortsatt det enda gångbara förnybara alternativet för lätta lastbilar. För att ersätta de fossila drivmedlen i transportsektorn har det dock i flera större utredningar klargjorts att alla förnybara alternativ kommer att behövas.
Danmark, Nederländerna, Spanien, Tyskland och Ungern med flera EU-länder har redan infört undantaget som ett led i sitt klimatarbete, liksom Norge och Storbritannien. Det är underligt att Transportstyrelsen tolkar EU-direktivet så annorlunda jämfört med andra länder. Där andra länder ser möjligheter ser Transportstyrelsen problem. För att Sverige ska nå de högt uppsatta klimatmålen och fortsätta vara en förebild i omställningen från fossilt till förnybart behöver vi vara initiativtagande och lösningsorienterade.
De offensiva klimatmålsom riksdagen beslutat om kräver stora omställningar. Transporternas beroende av fossila drivmedel måste brytas och ersättas med förnybara drivmedel. Då behöver lagar och regler anpassas så att fler förnybara alternativ kan främjas och bli konkurrenskraftiga. I vissa fall krävs större genomgripande reformer, men ibland räcker det med mindre justeringar i specifika regelverk – som i fallet med körkortsreglerna för lätta lastbilar som körs på el eller biogas.
Vi som undertecknar denna artikel vill tillsammans med politiken och berörda myndigheter säkra möjligheterna till en grön omställning av transportsektorn. Dagens regelverk och Transportstyrelsens förslag om att inte införa detta undantag utgör ett hinder som sänker takten för denna omställning. Vi hoppas därför att regeringen gör en mer lösningsorienterad bedömning än Transportstyrelsen och tar vara på möjligheten att införa detta undantag. Det skulle innebära betydligt bättre möjligheter för företag att ställa om till el- och biogasdrivna lätta lastbilar.
Beatrice Torgnyson Klemme, vd Biodriv Öst
Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef Sveriges Åkeriföretag
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen
Mattias Bergman, vd Bil Sweden
Tommy Letzén, vd MRF
Pontus Thureson, vd Svenska LCV-föreningen
Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige
Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet
Mats Hedenström, näringspolitisk chef Svensk Handel
Jenni Ranhagen, vd Näringslivets Transportråd
Peter Rosendahl, transportdirektör Coop Sverige
Helena Blom, transportchef Dagab inköp & logistik – del av Axfoodkoncernen
Emma Lindström, logistikdirektör Ica Sverige
Johan Mårtensson, inköpschef logistiktjänster Ikea Sverige
Henrik Peitz, chief operating officer Mathem
Jonas Wahlström, head of CSR Best Transport
Catherine Löfquist, hållbarhetschef Bring
Lena Arvidsson, vice president Freight terminal based operations DHL Freight (Sweden) AB
Agnes Karlsson, produktionsdirektör och COO Postnord Sverige AB
Johan Nyblom, vd Widrikssons Logistik
