Stölderna i svenska butiker har exploderat

Stölder i svenska butiker uppgick förra året till hisnande 8,5 miljarder. Detta samtidigt som andra brott mot handeln fortsätter att öka. Situationen är nu så allvarlig att var tredje butiksägare inom dagligvaruhandeln överväger att flytta eller lägga ner sin butik. Om inget görs för att stävja problemen kommer viktiga delar av samhällsservicen att monteras ned. 

Under förra året stals varor ur svenska butiker till ett värde av 8,5 miljarder kronor. Det är en summa så ofantlig att den är svår att ta in. Det motsvarar budgeten för fem svenska genomsnittskommuner. 

Fördubbling sedan 2010

Tyvärr är detta ingen ny företeelse utan en lång och skrämmande trend. Enbart mellan år 2018–2021 ökade stölderna med 1,7 miljarder. Det är 24 procent mer än 2018. Sedan 2010 har butiksstölderna mer än fördubblats. Detta framkommer i en omfattande enkätundersökning som Svensk Handel löpande genomför. 

Brottsligheten drabbar hela handeln. Men allra värst är situationen i våra livsmedelsbutiker. Fler än tre av fyra dagligvaruhandlare uppger att de tvingats ändra sitt sortiment för att vissa varor helt enkelt är allt för stöldbegärliga. Allt fler butiker tvingas också försämra för kunderna genom att exempelvis ha låsta köttdiskar. 

Dyra säkerhetsåtgärder

Förutom kostnaderna för de varor som stjäls tvingas handlare också vidta dyra säkerhetshöjande åtgärder i form av bland annat väktare, larm och säkerhetsutbildning för personalen. För en genomsnittlig livsmedelsbutik uppgår dessa kostnader till långt över en halv miljon per år. Nära hälften av handlarna säger att brottsligheten leder till att de tvingas avstå från investeringar som annars skulle ha gjorts.

De ekonomiska konsekvenserna av brottsligheten mot handeln är dramatiska. Men brottsligheten leder också till enorma problem för personalen och för handlarna som arbetsgivare. Många av de som funderar på att lägga ner eller flytta sina butiker gör det främst av just den anledningen. Ungefär fyra av tio livsmedelshandlare uppger att de har svårt att rekrytera och behålla personal på grund av den brottslighet som riktas mot handeln.  

Alldeles för få åtalas och döms

Samtidigt som situationen i butikerna har försämrats så har också de digitala brott som riktas mot handeln ökat. Det rör sig om allt från bedrägerier till omfattande it-attacker av det slag som exempelvis drabbade Coop förra sommaren. 

Brottslighetens blir successivt en allt tyngre börda för handeln att bära. En stor del av denna börda handlar om så kallade mängdbrott – sådana som polisen sällan har resurser att utreda. Det spär i sin tur på maktlösheten hos handlarna. 

Svensk Handels Trygghetsbarometern visar att över hälften av de handlare som varit utsatta för brott den senaste tiden har valt att inte polisanmäla. Den enskilt viktigaste orsaken till detta är erfarenheter av att polisanmälningar sällan leder till åtal eller fällande dom. 

Det är en larmsignal om att tilltron till de rättsvårdande myndigheterna börjat svaja. Och det är en signal som måste tas på största allvar. 

Polisen klarar inte dagens situation 

Det är naturligtvis inte Svensk Handels sak att berätta hur polisen ska vara dimensionerad eller organiserad. Men det är uppenbart att dagens arbetssätt inte förmår att se och hantera den problematik som ständigt finns i det lilla och som på systemnivå hotar samhällsservicen. 

Beslutsfattare måste orka vidga vyn. Stora värden ligger i potten. Det handlar inte om någon enskild stulen proteinbar eller powerbank. Det handlar om medborgarnas möjlighet att ta del av den samhällsservice som handlarna erbjuder. Det handlar om 8,5 miljarder. Och det handlar om tilltron till rättssystemet. 

Vårt tydliga krav är därför detta: Brotten mot handeln måste utredas och brottslingarna måste lagföras. 

Sofia Larsen, vd Svensk Handel