Det behövs resurser, handlingskraft och mod att för framåtsyftande reformer och förbättrade regelverk, uppmanar medlemmar i Näringslivets Regelnämnd NNR den tillträdande regeringen.
Regelförbättring är en lågt hängande frukt som med små resurser kraftigt skulle kunna förbättra situationen för svenska företag. Effektiva, enkla och genomtänkta regelverk som regelbundet följs upp för att se att de uppfyller sitt syfte skulle ge företagen möjlighet att ägna mer tid och resurser åt att växa, anställa och blomstra – i stället för att sitta och fylla i blanketter.
Den tillträdande regeringen har alla möjligheter att snabbt besluta om kraftfulla regelförbättringar för företag. Förutsättningarna är goda såväl politiskt som kunskapsmässigt eftersom de partier som utgör underlag till regeringen liksom delar av oppositionen i sina kommittémotioner eller valmanifest uttryckt nödvändigheten av regelförbättring och en minskning av företagens regelbörda.
Den avgående regeringens förslag till förenklingspolitiska mål togs också väl emot av riksdagen med inriktningen att företagens kostnader till följd av regler ska minska över tid och som andel av BNP. Likaså att regelverken ska utformas så att de bidrar till tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.
Den tillträdande regeringen har redan ett färdigt utredningsförslag från den så kallade Förenklingsutredningen på sitt bord. Detta gör att starten kan bli snabb och full av konkret innehåll.
Förenklingsutredningen, eller ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” (SOU 2021:60), har lämnat flera konkreta förslag på hur förstärkningar av regelförbättringsarbetet och den process som behövs för att driva på det bör utformas. Det samlade näringslivet står bakom utredningens förslag om en förstärkt regelförbättringsprocess.
I utredningen läggs förslag om att förbättra och förstärka arbetet med konsekvensanalyser. Utan välunderbyggda beslutsunderlag är det i stort sett omöjligt för regering och riksdag att fatta beslut som innebär minsta möjliga kostnad till största möjliga nytta. Avsaknaden av detta har vi tyvärr kunnat se under de senaste tio åren då företagens regelkostnader skenat, vilket syns i Tillväxtverkets mätningar.
Likaså föreslås en mycket starkare koordinering och styrning av regelförbättringsarbetet inom Regeringskansliet och mellan dess myndigheter samt att en anmälningsfunktion skapas, dit förslag från medborgare och företag om regelverk som bör förenklas kan skickas in och hanteras effektivt. En tredje viktig åtgärd som föreslås är ett ökat fokus på hur arbetet med utvärdering av regler ska genomföras och när det bör ske.
Ett effektivt regelförbättringsarbete innebär också att Sverige bör driva och själv genomföra motsvarande arbete beträffande förslag på EU-nivå och vid genomförande och tillämpning av dessa, både som enskild medlemsstat och tillsammans med övriga medlemsländer. Sverige har här en unik möjlighet att i egenskap av ordförande i EU nästa år ta initiativet såväl på hemmaplan som i EU för att åstadkomma en fungerande och mer inkluderande regelförbättringsprocess.
Den ekonomiska situationen i Sverige och omvärlden oroar. Vi har knappt kommit ur pandemin och alla de svårigheter den förde med sig för företagen, såsom logistikproblem, råvaru- och komponentbrist. Rysslands anfallskrig i Ukraina får stora ekonomiska följdverkningar till följd av förvärrad råvarubrist och kraftigt ökade energipriser, vilket drabbar näringslivet hårt. Inflationen och ökade kostnader för el och drivmedel slår hårt mot företag med små marginaler.
I dessa oroliga tider behövs resurser, handlingskraft och mod att lägga fokus på framåtsyftande reformer och förbättrade regelverk. Därför uppmanar vi som medlemmar i Näringslivets Regelnämnd NNR, det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor, den tillträdande regeringen att snarast gå från ord till handling och genomföra de konkreta förslag man som enskilda partier sett som helt nödvändiga.
Ulf Lindberg, Ordförande Näringslivets Regelnämnd NNR
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR
Ann Öberg, VD Almega
Catharina Elmsäter-Svärd, VD Byggföretagen
Jessica Alenius, VD Drivkraft Sverige
Anders Holmestig, VD Fastighetsägarna Sverige
Lars Zacharoff, VD Finansbolagens Förening
Fredrik Nordström, VD Fondbolagens Förening
Günther Mårder, VD Företagarna
Jonas Hagelqvist, VD IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige
Tina Wahlroth, VD Kontakta
Olof Holmer, VD KTF – Kemisk Tekniska Företagen
Anna Karin Hatt, VD Lantbrukarnas Riksförbund
Björn Hellman, VD Livsmedelsföretagen
Mårten Sohlman, VD SBMI – Sveriges bergmaterialindustri
Peter Thörn, VD Småföretagarnas Riksförbund
Andreas Hatzigeorgiou, VD Stockholms Handelskammare
Isabella de Feudis, VD SVCA
Karin Brynell, VD Svensk Dagligvaruhandel
Sofia Larsen, VD Svensk Handel
Sanna Arnfjorden Wadström, VD Svensk Industriförening
Urban Funered, VD Svensk Värdepappersmarknad
Hans Lindberg, VD Svenska Bankföreningen
Göran Grén, Avd. chef Företagsjuridik Svenskt Näringsliv
Maria Rosendahl, Näringspolitisk chef Teknikföretagen
Marcus Dahlsten, VD Transportföretagen
David Johnsson, VD TMF – Trä- och Möbelföretagen
Jonas Siljhammar, VD Visita