”Handeln ska inte behöva budgetera för att rättsstaten sviker”

Debattartikel publicerad i Market 19 oktober 2026

Brottsligheten är tyvärr en del av handelns vardag. Men den får aldrig bli en accepterad del av affärsmodellen. 

I dag inleds Svensk Handels Säkerhetsvecka. I år med ett särskilt fokus på de kostnader som handelns brottsutsatthet medför. Med ett gigantiskt kvitto vill vi visa vad stölderna kostar handeln och vilka konsekvenser de får för företag, medarbetare och kunder. Vi vill också få fler att polisanmäla brott och sätta press på politiken att agera. 

För många handelsföretag är stölder och hot redan något som måste tas med i planeringen. Det krävs investeringar i kameror, bevakning och utbildning av personal. Företagen har ett ansvar att förebygga brott, men de kan inte förväntas kompensera för brister i samhällets brottsbekämpning. 

Samtidigt som Säkerhetsveckan inleds publicerar vi också Trygghetsbarometern för det tredje kvartalet 2026. Säkerhetsindex ligger på 47 procent, vilket innebär att nästan varannan butik har utsatts för någon av de brottstyper eller hotfulla situationer som ingår i indexet. Det är två procentenheter lägre än föregående kvartal. Minskningen är positiv, men brottsutsattheten är fortfarande mycket hög. 

41 procent av butikerna uppger att de utsatts för stöld den senaste veckan. Åtta procent har upplevt hot eller våld i samband med stöld den senaste månaden. För den som arbetar i butik är det här ingen abstrakt statistik. Det handlar om att kunna gå till jobbet utan att behöva oroa sig för stölder, hot eller våld. 

Den samlade kostnaden för stölder och deras följdkostnader uppgår till 22,9 miljarder kronor. Det är resurser som annars hade kunnat användas till att utveckla sin verksamhet, exempelvis genom nya anställningar och prissänkningar. Att handelsföretag tvingas lägga allt större resurser på att skydda sig mot brott är inte en utveckling som samhället har råd att vänja sig vid. 

Särskilt oroande är vad Trygghetsbarometern visar om tilliten till rättsväsendet. Bara 40 procent av de stöldutsatta butikerna uppger att de polisanmält händelsen. Bland dem som inte anmält anger 41 procent att en anmälan sällan leder till åtal eller dom. Nästan var fjärde handlare tycker dessutom att det tar för lång tid att anmäla. 

Det säger inte hur många brott som faktiskt klaras upp, men det visar hur handlarna ser på möjligheterna att få hjälp. Ska fler anmäla brott måste det också finnas en tilltro till att anmälningarna tas om hand och på allvar. 

Under Säkerhetsveckan uppmanar vi därför fler handlare att polisanmäla alla brott de utsätts för. Anmälningarna är viktiga för att polisen ska kunna upptäcka återkommande gärningspersoner och få en bättre bild av brottsligheten. Men ansvaret för att vända utvecklingen kan inte läggas på handeln ensam. 

Svensk Handel vill att regeringen ger polis och åklagare gemensamma, mätbara mål för brott mot handeln. Brott med konkreta utredningsmöjligheter ska utredas och återkommande stölder samordnas. Polisen behöver också införa ett enkelt nationellt system för att lämna digital bevisning och ge företagen bättre återkoppling om deras ärenden. 

Skyddet för butikspersonalen måste dessutom stärkas. Regeringen bör gå vidare med förslaget att låta poliser på plats besluta om tillfälliga tillträdesförbud i väntan på åklagarens prövning. Butikspersonal ska inte behöva vänta i veckor på skydd mot personer som återkommande begår brott i deras butiker. 

Handeln ska fortsätta förebygga och anmäla brott. Men om förtroendet för rättsväsendet ska stärkas krävs att fler brott utreds, att gärningspersoner ställs till svars och att medarbetarna får det skydd de behöver. Det är ett ansvar som samhället måste ta för att säkerställa ett välmående Handelsland. 

Nina Jelver: säkerhetschef, Svensk Handel