Handelslandet Sverige behöver lägre arbetsgivaravgifter

Debattartikel Dagens industri, 19/2 2026

Besluten som fattas av politiken är avgörande för om handeln kan fortsätta vara den kraft som håller Sverige i gång eller om förutsättningarna försämras och jobb försvinner. För den regering som tillträder efter den 13 september är valet tydligt. Antingen stärks villkoren för handeln, eller så riskerar en av Sveriges mest avgörande samhällsfunktioner att försvagas.

Handeln är näringslivets största bransch när det kommer till antalet anställda. Här skapas jobb, tillväxt och förutsättningar för vår gemensamma välfärd. Den finns i hela landet, möter människor varje dag och håller samhällen, stora som små, levande. Där annan service försvinner står handeln kvar som en mötesplats, en arbetsplats och en naturlig del av människors vardag. Handeln står för 11 procent av BNP och 360 miljarder kronor i skatteintäkter varje år.

När det går bra för handeln, går det bra för Sverige. Det visar sig inte minst i antalet jobb som handeln skapar. Handelsföretagen utgör den största branschen i det privata näringslivet sett till antalet anställda och runt om i landet bidrar handeln med 12 procent av alla jobb. Det är dessutom så att varannan karriär startar i handeln. Det är en enorm styrka.

Men branschens bidrag kan inte tas för givet. För att handeln även fortsättningsvis ska kunna skapa jobb, trygghet och livskraft i hela landet krävs bättre villkor. Det tydligaste medskicket från handelsbranschen är att det måste bli billigare att anställa. Frågan utgör en central del av Svensk Handels nyligen lanserade valmanifest.

De höga arbetsgivaravgifterna ligger nämligen som en provocerande bromskloss för det svenska näringslivet och den stora viljan som finns hos svenska företag i hela näringslivet att växa och att anställa. När Svenskt Näringsliv frågar företagen så är svaret att hela 8 av 10 företag har tillväxtambitioner. Ett av de allra tydligaste tillväxthindren för företag i allmänhet, och för handelsföretag i synnerhet, är att det är dyrt att anställa. Om detta hinder undanröjs finns en otrolig potential för den svenska handeln och därmed för den svenska arbetsmarknaden och konkurrenskraften.

För en bransch med stor internationell konkurrens spelar nämligen de nationellt beslutade kostnaderna stor roll för möjligheten att konkurrera och Sverige har några av Europas högsta arbetsgivaravgifter. Snittet för OECD ligger på cirka 19 procent och i Sverige är arbetsgivaravgiften över 31 procent. Det innebär 50 procent över snittet, vilket påverkar konkurrenskraften tydligt.

Men det är inte bara handelsföretagen som är övertygade om att lägre arbetsgivaravgifter hade gynnat Sverige. Det är också något som de svenska väljarna uttrycker. Nära 60 procent av väljarna anser att det är negativt för Sverige med högre arbetskraftskostnader än genomsnittet för jämförbara länder. Endast 14 procent ser det som något positivt. Det är med det kanske dags för politiken att lyssna på såväl företagen som väljarna.

Svensk Handel föreslår att reformen breddas till att omfatta alla unga upp till 26 år samt att den permanentas så att företagen vågar anställa utan att riskera en kostnadschock när den tillfälliga sänkningen löper ut.

I viss mån är vi också på rätt väg. Nu i april sänks arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19–23 år. Det är ett välkommet beslut men det riskerar att inte fullt ut få den effekt som hade varit möjlig. Svensk Handel föreslår att reformen breddas till att omfatta alla unga upp till 26 år samt att den permanentas så att företagen vågar anställa utan att riskera en kostnadschock när den tillfälliga sänkningen löper ut.

För det är nämligen så att alla, såväl ung som gammal, tjänar på sänkta arbetsgivaravgifter. Flertalet forskningsrapporter, bland annat från Handelns forskningsinstitut och Svenskt Näringsliv, visar på att den sänkning av arbetsgivaravgifter som skedde 2007 gynnar hela arbetsmarknaden och företagens konkurrenskraft. Den ledde inte bara till tusentals nya jobb för unga, utan också fler jobb och betydligt fler arbetade timmar för redan anställd personal. I tider av hög arbetslöshet blir sänkta arbetsgivaravgifter alltså ett ännu viktigare verktyg för svensk ekonomi och välfärd.

Arbetsgivaravgifterna måste bli permanent lägre för att jobben och företagen ska bli fler och tillväxten ta fart på riktigt. Handeln är en av de starkaste motorerna för fler jobb – låt oss nyttja den potentialen!

Vi är övertygade om att en starkare handelsbransch innebär ett starkare Sverige. Det handlar om jobben, om företagen och om vår gemensamma välfärd. Det handlar om Handelslandet Sverige. Vilket politiskt parti tar ledartröjan för att stå upp för svenska handelsföretag och näringslivets största arbetsgivare?

Sofia Larsen, vd Svensk Handel
Nina Jönsson, ordförande i Svensk Handel.