”Ja, AI hotar ungas jobb – men inte som vi trott”

Debattartikel i Dagens Nyheter 15/3 2026

Hösten 2025 väckte en amerikansk studie (Brynjolfsson et al., 2025) stor internationell uppmärksamhet när den slog fast att det fanns en tydlig AI-effekt på instegsjobben. Sysselsättningen bland unga amerikaner i AI-exponerade yrken hade minskat samtidigt som sysselsättningen för yrkesverksamma med längre erfarenhet såg ut att vara opåverkad.

Studien sågs som ett första bevis på att den snabba utvecklingen av generativ AI skulle få negativa effekter på instegsjobben när enkla och mer rutinmässiga arbetsuppgifter nu gick att automatisera. Sedan dess har våra organisationer fått otaliga frågor om hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden.

Snabb teknologisk utveckling bidrar också till strukturförändring och kan få negativa utfall för grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden

Snabb teknologisk utveckling bidrar också till strukturförändring och kan få negativa utfall för grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden.

Nu presenterar vi sådana resultat. En ny studie (Lodefalk, Löthman, Koch och Engberg, 2026) visar att sysselsättningen bland unga 22–25 år i AI-exponerade yrken hade minskat med upp till 5,5 procent i början av 2025 efter att generativ AI fick sitt genomslag, jämfört med yrken med lägre AI-exponering hos samma arbetsgivare. Samtidigt ökade sysselsättningen i äldre åldersgrupper, som mest i gruppen över 50 år där den ökade med drygt 1 procent.

Den nya studien bekräftar det amerikanska resultatet för Sverige: Artificiell intelligens ser ut att ha negativa effekter på sysselsättningen för unga men positiva eller obefintliga effekter på sysselsättningen för äldre. Studien tyder också på att den breda nedgången i jobbannonser som Sverige sett sedan 2022 sammanfaller med konjunkturavmattningen, snarare än med AI.

Men under ytan pågår en omfördelning: inom samma arbetsgivare minskar andelen unga i AI-exponerade yrken medan äldre blir fler. Det är alltså inte AI som drar ner den totala efterfrågan på arbetskraft – det är konjunkturen. AI verkar i dagsläget inte i första hand påverka antalet jobb, utan vem som får jobben.

Effekterna på sysselsättningen behöver tas på allvar och följas upp ytterligare. Men den stora nyttan med AI är inte att fortsätta göra det vi gör i dag och på samma sätt – utan att göra det vi gör bättre och att göra saker vi inte tidigare kunde. Det är skillnaden mellan kostnadsbesparande effektivisering och innovationshöjande verksamhetsutveckling. Om vi inte kopplar AI till affärsnytta missar vi målet.

Tidigare tekniksprång har historiskt stärkt produktivitet, innovation och sysselsättning på längre sikt. Vi är övertygade om att AI-utvecklingen också för med sig nya företag, affärsmodeller och arbetssätt – och att nya jobb kommer att växa fram medan andra förändras och vissa fasas ut. Men utfallet är inte förutbestämt. Var de nya jobben skapas avgörs i hög grad av hur länder agerar, inte minst genom investeringar i kompetens, innovation och tillämpning.

Sverige har goda förutsättningar att omvandla kraften i den snabba AI-utvecklingen till positiva effekter för arbetsmarknaden och framtidens arbetsliv. Men snabb teknologisk utveckling bidrar också till strukturförändring och kan få negativa utfall för grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden. Unga yrkesverksamma är just en sådan grupp.

För att bättre följa hur AI påverkar svensk arbetsmarknad, har ett urval av arbetsmarknadens parter tillsammans med AI Sweden, nationellt center för tillämpad AI, bildat Arbetsmarknadens AI-råd. Tillsammans samlar vi kunskap om hur artificiell intelligens förändrar arbetsmarknaden och formulerar förslag som kan bidra till en gynnsam transformation.

Förmågan att använda AI behöver därför utvecklas genom hela utbildningssystemet, från grundskola och gymnasium till universitet och vidareutbildning i arbetslivet

Förmågan att använda AI behöver därför utvecklas genom hela utbildningssystemet, från grundskola och gymnasium till universitet och vidareutbildning i arbetslivet.

Med utgångspunkt i den studie som presenteras nu ser vi ett stort behov av konkreta och riktade insatser. För att fler ska få möjlighet att ta steget ut i yrkeslivet är det avgörande att vi AI-rustar dem. Förutom utvecklade praktikplatser, traineeprogram och mentorskap behöver också utbildningarna bättre spegla ett arbetsliv som redan genomsyras av AI. Förmågan att använda AI behöver därför utvecklas genom hela utbildningssystemet, från grundskola och gymnasium till universitet och vidareutbildning i arbetslivet. Insatserna bör också riktas särskilt mot de yrkesområden där AI-exponeringen är som störst. Det är där omställningsbehovet är mest akut och rätt stöd kan göra störst skillnad.

Dessutom ska vi med full kraft dra nytta av den svenska partsmodellen, ett trumfkort i tider av förändring, som ger oss unikt goda förutsättningar för omställning, kompetensutveckling och livslångt lärande under arbetslivet. Samma år som Chat GPT lanserades fick Sverige ett helt nytt studiestöd för yrkesverksamma. Medan andra länder funderar på hur de ska bygga ett system för omställning kan vi konstatera att Sverige har mycket goda förutsättningar redan nu.

Med rätt insatser kan AI bli en kraft som stärker både arbetsmarknaden och nästa generation yrkesverksamma. Men då måste vi se till att unga får möjlighet att etablera sig i arbetslivet även när jobben förändras. Vi måste göra AI till en dörröppnare till arbetsmarknaden, inte en ny tröskel. 

Text:

Erik Engberg, doktorand i nationalekonomi vid Örebro universitet och Ratio
Michael Koch, docent, lektor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, Danmark, affilierad till Kiel Institute for the World Economy
Magnus Lodefalk, docent, lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet och affilierad till Ratio
Lydia Löthman, doktorand i nationalekonomi vid Örebro universitet via WASP-HS

Arbetsmarknadens AI-råd:

Hanna Becker, vd CIKO
Annika Elfström, vd AI Sweden
Jenny Kallerman, ordförande Akavia
Victoria Kirchhoff, förste vice förbundsordförande Unionen
Sofia Larsen, vd Svensk Handel
Petter Skogar, vd Fremia
Anna Troberg, ordförande DIK
Ann Öberg, vd Almega