Orimligt regelkrångel för företag och konsumenter

Debattartikel i Dagens Industri 7/5 2026

EU:s nya förpackningsförordning (PPWR), riskerar att få motverkat syfte om inte regeringen agerar. Att minska förpackningsavfall och öka återvinningen är oerhört angeläget, men de omfattande krav som föreslås riskerar att sätta käppar i hjulet för både företag, konsumenter och miljön. Många företag upplever också att regelbördan ökar, trots strävan från både EU och regeringen att minska regelkrånglet.

Marknadskrav, standardiseringar och skärpta regler behövs för att nå våra klimat- och miljömål. Men målen måste vara ändamålsenliga. Som exempel riskerar kravet på att byta ut engångsmuggar av papper till återanvändningsbara muggar av plast att slå fel, eftersom det då krävs det att plastmuggen används många gånger för att vara bättre för miljön. Krav på återanvändbara förpackningar, ökade materialkrav och nya systemlösningar riskerar i värsta fall att öka antalet förpackningar. Uppskattningsvis kan 70–80 procent  (Unpacking-PPWR.pdf)  av alla förpackningar behöva designas om till följd av de nya kraven. Detta kan tvinga mindre företag och leverantörer att lägga ner, vilket minskar konkurrensen och det lokala utbudet.

Med fem månader kvar till dess att företagen ska efterleva stora delar av lagstiftningen finns alltså stor oro då tydliga besked om hur de nya reglerna ska tillämpas i praktiken saknas. Tidsplanen är oerhört pressad. Samtidigt har Norges miljömyndighet beviljat ett tillfälligt undantag från relevanta delar av förordningen och Finland har ansökt om ett permanent undantag från kommissionen, vilket skapar frågor om svenska regeringen kommer att överväga samma möjlighet. En skriftlig fråga har ställts till miljöministern men utan att ge tydliga svar. Frågan om svenska företag kommer att få samma möjlighet till undantag som sina nordiska grannar kvarstår, när svar skulle behövas i närtid.

Politiken för cirkulär ekonomi måste fokusera på verkliga resultat och inte bara på att bygga nya system för sakens skull.

Återanvändning är viktigt där det kan ersätta slit-och släng, men det är ett medel och inte ett mål i sig där klimateffekterna kan bli snedvridna. Politiken för cirkulär ekonomi måste fokusera på verkliga resultat och inte bara på att bygga nya system för sakens skull. Om miljö- och ekonomisk nytta är svag, ska vi inte slänga pengar efter ineffektiva lösningar. I Sverige har vi redan ett av världens mest effektiva pantsystem – och livscykelanalyser visar att vår modell kan ge lägre klimatavtryck än de återanvändningslösningar som EU nu förespråkar. (Life cycle assessment of the current recycling system and an alternative reuse system for bottles in Norway - Norsus).

Här i Sverige, där avstånden är långa och transporterna är många, innebär de nya kraven att utsläppen från transporter kan öka rejält. Att skjutsa muggar, dryckesförpackningar och matlådor fram och tillbaka till tvättinrättningar med ökade transportutsläpp, vattenåtgång och kemikalieanvändning ger inte netto-nytta i Sverige, och att backa till tiden med den röda backen är varken önskvärt eller efterfrågat. Sverige och Norden har redan toppnoteringar när det gäller insamling och återvinning, och det är något vi ska vara stolta över.

Engångs‑PET har lägst klimatpåverkan per liter tack vare låg vikt och mycket hög återvinning. Återanvändningsglas måste användas minst 8–9 gånger för att nå samma klimatnivå som aluminiumburkar – och över 50 gånger för att närma sig PET, vilket är orealistiskt i praktiken. Tunga flaskor, transporter och tvätt äter snabbt upp den teoretiska klimatvinsten. (Komparativ Livscyklusvurdering (LCA).

Det är dags att regeringen och våra myndigheter verkligen utvärderar den svenska tillämpningen av dessa nya EU-regler utifrån kostnad och nytta, och att man nyttjar befintliga undantagsmöjligheter för att bevara vårt pantsystem. Sverige har en tendens att gå längre än andra länder och överimplementera, vilket bidrar till en ökande regelbörda och högre kostnader. Nu behöver vi en regering som vågar stå upp för svenska lösningar och som är drivande för att söka möjlighet till riktade undantag där det är miljömässigt motiverat.

PPWR är en lagstiftning som vill väl, men riskerar att slå fel om man inte är vaksam. Insatserna och kostnaderna måste alltid stå i proportion till miljönyttan, och vi måste värna våra befintliga, effektiva system. Det är dags att regeringen säger ifrån och ser till att svenska företag och konsumenter slipper bära en orimlig börda – för miljöns, företagens och folkets skull.

Sofia Larsen, vd Svensk Handel
Jonas Siljhammar, vd Visita
Tomas Kjellker, vd Returpack
Karin Brynell, vd, Svensk Dagligvaruhandel
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Anna-Karin Fondberg, vd Sveriges Bryggerier