Riskera inte tiotusentals arbeten i handeln

Handeln är näringslivets största arbetsgivare och en av de största källan till skatteintäkter och välfärd. Oavsett vilken regering vi till sist får, måste den säkerställa att konkurrenskraften för svenska handelsföretag stärks. Om inte riskeras tiotusentals arbetstillfällen.
Debatt • I dag
Dela den här sidan
Några kvinnor som står bredvid varandra.

Debattartikel publicerad i Dagens industri 19 oktober 2026

Vi tar det gärna för självklart att butiker och lager är fulla med varor, att transporterna rullar på väg till lager, restauranger, skolor, butiker och konsumenter. Att vi som konsumenter har tillgång till alla varor vi önskar. Handeln är navet såväl i vardagen som i en eventuell kris där beredskapen sätts på prov. 

Men bakom alla delar i den vardagen och i varje möte med kunderna står tusentals handelsföretag som tillsammans får hela Sverige att gå runt, 365 dagar om året. Varje morgon vrider någon om en nyckel. Tänder i en butik. Tar emot en leverans. Eller ger någon sitt första jobb.  

Sverige är ett handelsland och möter dagligen huvuddelen av Sveriges befolkning. Handeln är det svenska näringslivets största bransch räknat i antalet anställda och tillsammans bidrar våra medlemsföretag till 12 procent av alla arbetstillfällen, 14 procent av skatteintäkterna och 11 procent av BNP. 

Med det har handeln stark påverkan på såväl svensk ekonomi som arbetsmarknad. När handeln mår bra, mår Sverige bra. Men det kommer inte av sig själv. Liksom det övriga näringslivet är handeln beroende av politiska företrädare som förstår företagande och vikten av reformer som skapar goda villkor för utveckling och konkurrenskraft.  

För handeln, och näringslivet i stort, är den viktigaste nyckeln utveckling. Tillväxt är det som skapar möjligheter att, innovera, investera och konsumera. Tillväxt är också basen för finansiering av vår gemensamma välfärd och investeringar i samhället. För att skapa tillväxt behöver vi välmående företag som vågar investera och ta risker, samt har råd att anställa fler. 

Vår bransch står inför många utmaningar de kommande åren. Den internationella konkurrensen är brutal. Har vi högre kostnader för att driva företag i Sverige blir marginalerna lägre och konkurrenskraften sämre. Detsamma gäller om reglerna är fler och krångligare än i konkurrentländerna. Dessutom är brottsligheten alltjämt ett stort hot mot handeln. Det visar sig tydligast i att var fjärde handlare har övervägt att lägga ner sin verksamhet. 

Företagen som driver handelslandet Sverige framåt, lyfter framför allt fyra områden där det krävs tydliga reformer och politiska beslut i rätt riktning för att den svenska handeln ska kunna stå stark även i framtiden.  

1. Behåll sänkta arbetsgivaravgifter 

Det är dyrt att anställa i Sverige. Jämfört med snittet i OECD-länderna betalar de svenska handelsföretagen 30 miljarder mer per år i arbetsgivaravgifter. Kostnaderna är en sak men det hämmar också tillväxten och möjligheten att anställa fler. När handelsföretagen listar tillväxthinder är kostnaden att anställa det största hindret. Vi har just nu en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga. Denna behöver vara kvar och snarare utökas än utfasas.  

2. Krafttag mot brottslighet 

Varje år stjäls det för nära 11,5 miljarder. Det motsvarar över 31 miljoner om dagen. Lika mycket lägger handeln på brottsförebyggande åtgärder såsom vakter, kameror och kontanthanteringssystem. Det är en ohållbar situation. Mängdrabatten måste bort, brott mot handeln måste tas på större allvar i hela rättskedjan och antalet poliser måste fortsätta att öka.  

3. Storsatsning mot regelkrångel 

Överimplementering av EU-regler och en snårig nationell regelskog innebär stora administrativa och ekonomiska bördor för våra medlemsföretag. För hela näringslivet beräknas kostnaderna för regelkrånglet till hela 400 miljarder kronor per år. Det är pengar som i stället hade kunnat användas till fler innovationer eller fler anställda. Sverige behöver en storsatsning mot regelkrånglet.  

4. Behåll karensavdraget 

Tillväxt och därigenom finansieringen av välfärden kräver fler, inte färre arbetade timmar. Då kan inte lagstiftaren gå åt andra hållet. Ett avskaffat karensavdrag skulle innebära stora kostnader men också svårigheter att planera verksamheten för våra handlare. Låt karensavdraget vara. 

Handeln har alla förutsättningar att fortsätta vara en motor för Sveriges arbetsmarknad och ekonomi. Men det kräver politisk vilja och ambition. Det är vår förhoppning att kommande regering visar på sådan. 

Sofia Larsen: vd för Svensk Handel
Nina Jönsson: ordförande för Svensk Handel