Sätt stopp för billiga och farliga varor

Debattartikel i Dagens industri 30/3 2026

Under 2024 skickades cirka 4,6 miljarder lågvärdesförsändelser till europeiska konsumenter. År 2025 ökade antalet till 5,8 miljarder. En stor andel av dessa varor har sitt ursprung i Kina. Utvecklingen visar att EU står inför en komplicerad utmaning som är svår att hantera enbart genom enskilda åtgärder. Frågan har tydliga handelspolitiska dimensioner och behöver hanteras strukturerat, både på nationell nivå och inom EU.

Leksaker, accessoarer och kläder säljs i omfattande skala till europeiska konsumenter via globala plattformar. Varorna säljs ofta till mycket låga priser och levereras direkt till konsument. Samtidigt visar tester från konsumentorganisationer, näringslivsorganisationer, myndigheter och EU-kommissionen att många varor inte uppfyller EU:s krav avseende konsumentskydd, produktsäkerhet och miljöhänsyn. De varor som inte uppfyller kraven kan vara skadliga.

Kommerskollegium, Svensk Handel och Sveriges konsumenter eftersträvar frihandel och global konkurrens, med gemensamma spelregler för alla aktörer som en bärande princip. Under sådana förutsättningar kan fler företag dra nytta av konkurrensen, vilket bidrar till ett större utbud för konsumenter, nya affärsmodeller och ökad innovation.

Det är emellertid av vikt att den lagstiftning som gäller för europeiska företag också följs av andra aktörer som säljer till svenska konsumenter. Så är inte fallet i dag.

När så inte sker är det också svårt att förvänta sig att konsumenter på egen hand ska avstå från varor som inte uppfyller EU:s krav, och för myndigheterna finns det betydande utmaningar med att enkelt kunna hantera de mycket stora volymer av försändelser som dagligen strömmar in till EU.

Svensk Handels undersökning visar att hela 75 procent av konsumenterna skulle fortsätta att köpa varorna trots medvetenheten om att det är osäkert om varorna är säkra att använda – samtidigt som svenska handlares konkurrenskraft äventyras. Frågan handlar inte längre bara om konsumentskydd. Det handlar också om jobb och skatteintäkter. Men det handlar lika mycket om att bevara den inre marknadens integritet och att alla som säljer på den marknaden ska ha samma skyldigheter.

Kommerskollegium har i dagarna publicerat en analys om direktimportens konsekvenser på handeln som på ett brett sätt beskriver utmaningarna och berörda områden. Det är en stor och en komplex bild som målas upp och som kräver ett samlat grepp. Det är läge att göra som våra nordiska grannar: samla myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i ett gemensamt forum för att komma framåt. Samtidigt behöver även EU-kommissionen arbeta för en stärkt tvärsektoriell samordning i sina led för att se frågan på ett bredare plan.

Det är dags att ta tillbaka kontrollen och behandla frågan utifrån vad den är; en horisontell, systempåverkande risk som kräver samordning på såväl nationell som EU-nivå. Om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora mer än konkurrenskraft. Vi förlorar 450 miljoner konsumenters förtroende och vi förlorar vår största tillgång i EU, den inre marknaden. Genom att samarbeta kan vi täppa till luckor i regler, stärka konsumenternas kunskap om riskerna och – framför allt – lägga grunden för att politiska beslut fattas utifrån dagens verklighet med ett nytt e-handelslandskap.

Anders Ahnlid, generaldirektör Kommerskollegium
Sofia Larsen, vd Svensk Handel
Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges konsumenter