Svenska företags regelbörda kostar 389 miljarder kronor

Debattartikel i Altinget 7/5 2026

De svenska företagen bär på en tung ryggsäck. Regelkrångel anges av företagen vara ett av de största tillväxthindren. Regelbördan har vuxit år efter år och uppgår nu till svindlande 389 miljarder kronor. Det är resurser som hade kunnat gå till investeringar, innovationer och nya jobb.

Den sammanlagda regelbördan är värst

Det är inte enskilda regelverk som är det största problemet, utan den sammanlagda regelbördan och avsaknaden av såväl ett systematiskt som långsiktigt regelförenklingsarbete. Samtidigt har sittande regering, med stöd från ytterligare partier, visat politisk vilja att vända utvecklingen, inte minst mot bakgrund av behovet att stärka företagens och Sveriges konkurrenskraft.

Näringslivets Regelnämnd (NNR) som är det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor välkomnar detta och har tillsammans med oss medlemmar stöttat regeringen i arbetet med att skapa de strukturer och uppgifter som krävs för ett effektivt regelförbättringsarbete. Målet har varit tydligt – mer kostnadseffektiva regler, mindre krångel och stärkt konkurrenskraft för svenska företag.

Centrala delar i detta arbete är översynen, och ibland också avskaffandet, av olika regelverk. Det handlar om myndigheternas förenklingsuppdrag, krav på konsekvensutredningar och attityder till företagande. Inte minst Förenklingsrådets och Implementeringsrådets arbete är två nya verktyg som kan göra verklig skillnad. De fyller ett tomrum i den svenska förvaltningen och är med sitt tydliga företagarperspektiv och sina ansvarsområden en viktig resurs till regeringen.

70 procent av alla nya regler kommer från EU

Förenklingsrådets uppgift är att ta emot och analysera förenklingsförslag från näringslivet, identifiera områden där regelbördan är särskilt tung och presentera färdiga förslag till regeringen. Rådet har redan fått in 300 förslag och de 30 förslag som hittills kvalificerats av rådet visar på en möjlig total besparing på 15,5 miljarder kronor årligen. De tre förslag som har överlämnats till regeringen innebär kostnadsbesparingar på 6,7 miljarder kronor för företag i branscher som haft stora utmaningar de senaste åren.

Regelbördan uppstod inte på en mandatperiod och det vore därför naivt att tro att regelförbättringspolitiken kan åtgärda den på fyra år.

Implementeringsrådet har en lika viktig roll, men med fokus på EU. Implementeringsrådet ska stärka svenska företags konkurrenskraft genom att påverka hur EU-lagstiftning utformas och införs i Sverige, med fokus på att undvika implementering över miniminivån samt motverka omotiverade regelbördor. Med tanke på att upp till 70 procent av alla nya och förändrade regler har sitt ursprung i EU-rätten kan Implementeringsrådets arbete inte underskattas.

Rådet har under sitt första ett och ett halvt år bland annat lämnat 13 underlag till svensk ståndpunkt till regeringen om olika EU-lagstiftningar inför eller under förhandling, för att på så sätt säkra företagsperspektivet och undvika onödiga kostnader.

Permanenta Förenklingsrådet och Implementeringsrådet

Otålighet ligger i en entreprenörs natur. Företagare vill se resultat och inte fler utredningar. Samtidigt är vi medvetna om att stora regelförbättringsreformer kräver uthållighet. Regelbördan uppstod inte på en mandatperiod och det vore därför naivt att tro att regelförbättringspolitiken kan åtgärda den på fyra år. Det är därför avgörande att rådens roller permanentas och tillåts verka fullt ut – oavsett vilka partier som får bilda regering efter nästa val. Likaså behöver den mottagningskapacitet som finns på Regeringskansliet förstärkas, för att svara upp mot de förslag och ståndpunkter som såväl råden som myndigheter och näringsliv lämnar.

Om Sverige ska klara av att stärka sin konkurrenskraft och tillväxt måste regelförbättring bli en självklar del av lagstiftningsprocessen. Här är Förenklingsrådet och Implementeringsrådet viktiga. Det handlar inte om justeringar i marginalen, utan om riktiga förändringar som kan frigöra kraften i vårt näringsliv.

Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd 
Jens Hedström, ordförande Näringslivets Regelnämnd 
Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart 
Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige 
Andreas Strömberg, näringspolitisk chef Svensk Dagligvaruhandel 
Ann Öberg, vd Almega 
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen 
Carl Aschan, vd Svensk Industriförening 
Erik Haara, vd Trä- och Möbelföretagen 
Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening 
Ghassan Ghaziri, ordförande Småföretagarnas riksförbund 
Göran Grén, avdelningschef Företagsjuridik Svenskt Näringsliv 
Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen 
Isabella de Feudis, vd SVCA 
Jessica Alenius, vd Drivkraft Sverige 
Jonas Siljhammar, vd Visita 
Lars Olsson, näringspolitisk chef Privattandläkarna 
Magnus Demervall, vd Företagarna 
Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen 
Mårten Sohlman, vd Sveriges Bergmaterialindustri 
Nils Hannerz, näringspolitisk chef IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige 
Olof Holmer, vd KTF – Kemisk tekniska företagen 
Palle Borgström, ordförande Lantbrukarnas riksförbund 
Per Holmgren, vd Finansbolagens förening 
Tina Wahlroth, ordförande Kontakta 
Sofia Larsen, vd Svensk Handel 
Sofia Wallström, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen