Sverige halkar efter när handeln digitaliseras

Det senaste årets handelskonflikter och tullhöjningar har lett till ökade kostnader, förseningar och osäkerhet för svenska företag. Men det finns en enkel åtgärd som vi själva kan vidta: att genom nationella lagändringar ge elektroniska handelsdokument samma juridiska status som pappersoriginal, skriver representanter från svenskt näringsliv.
Debatt 2025-12-12
Dela den här sidan

Debattartikel i Dagens Industi 12/12 2025

En internationell handelstransaktion kräver i snitt 36 dokument i 240 kopior som skickas mellan ett trettiotal parter – från köpare och säljare till försäkringsbolag, banker, rederier och tullmyndigheter. Det rör sig om handlingar som är helt avgörande för affären och som bland annat reglerar äganderätt, betalning, ansvar och risk. Trots att företagen vill digitalisera dokumenten, och tekniken finns, hindras de av föråldrad lagstiftning.

2022 var 99 procent av alla handelsdokument i världen fortfarande på papper. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Flera av våra viktigaste handelspartner, som Storbritannien, Frankrike och USA, liksom globala handelsknutpunkter som Singapore och Förenade arabemiraten har redan infört lagändringar som erkänner elektroniska handelsdokument. Australien, Tyskland, Kina och Nederländerna är på god väg. Men inte Sverige, trots vår självbild av att vi är snabba på att omfamna digitalisering.

Resultaten talar för sig själva: I Singapore har elektroniska konossement kortat ledtiderna med upp till 70 procent. I Storbritannien beräknas reformen spara brittiska företag över en miljard pund i minskad administration över en tioårsperiod och i Tyskland lyfts digitala handelsdokument fram som en strategisk nyckel för att stärka exportindustrins konkurrenskraft.

I hårdnande internationell konkurrens halkar Sverige efter. Konsekvenserna märks redan: svenska företag får högre kostnader och längre ledtider än konkurrenter. Ett svenskt exportföretag kan i dag behöva vänta dagar eller veckor på dokument som hos konkurrenter hanteras digitalt på minuter. Svenska banker stängs ute från vissa internationella transaktioner och kapital som annars hade kunnat investeras i innovation, produktivitetsökningar och tillväxt binds i leveranskedjan, helt i onödan.

En reform skulle ha verklig potential. En ny FN-studie visar att en fullständig digitalisering av Sveriges internationella handel skulle kunna öka svensk varuexport med nästan 18 procent. Det motsvarar 372 miljarder kronor baserat på 2024 års nivåer.

Företagens kostnader för att handla internationellt skulle minska med nästan 6 procent och reallönerna stiga med över 4 procent. Det är effekter som märks i hela ekonomin – i form av fler exportaffärer, stärkt konkurrenskraft, fler arbetstillfällen och höjd köpkraft. En modern handelspolitik är inte ett särintresse för exportföretag, utan en förutsättning för svensk tillväxt och välfärd.

I praktiken skulle svenska företag kunna korta sina leveranstider, få snabbare betalt och minska sin administration. Banker skulle kunna bevilja krediter snabbare, rederier slippa att fartyg står stilla i hamn på grund av tidskrävande papperslogistik och små bolag få lättare att delta i globala värdekedjor. Vinsterna stannar inte där: risken för förfalskningar sjunker, Tullverket kan effektivisera sin handläggning och mindre behov av papper och onödiga transporter minskar koldioxidutsläppen.

Reformen som vi nu föreslår är enkel för regeringen att genomföra. Genom mindre tillägg i redan befintliga lagar, såsom skuldebrevslagen och sjölagen, skulle elektroniska original ges samma status som pappersoriginal. Vårt förslag bygger på en internationell modellag, är teknikneutralt och har förankrats brett inom både akademi och näringsliv.

Med ett valår för dörren är det här av förklarliga skäl kanske inte den mest uppseendeväckande frågan på regeringens bord, men det är en enkel handelspolitisk vinst. Om Sverige inte agerar snart riskerar det svenska näringslivet att halka efter i den globala konkurrensen. När tullar och andra handelshinder redan slår hårt mot företagen är det ett självförvållat underläge som vi inte har råd med.

Frågan är färdigutredd, lagförslaget ligger på regeringens bord och stödet i näringslivet är brett. Det som nu återstår är politisk vilja.

Susanna Zeko, vd, ICC Sverige
Hans Lindberg, vd, Bankföreningen
Daniella Waldfogel, representerar 11 handelskamrar
Christina Lindenius, vd, Svensk Försäkring
Sofia Larsen, vd, Svensk Handel
Anders Hermansson, vd, Svensk Sjöfart
Pia Sandvik, vd, Teknikföretagen
Helena Waker, vd, Association of Trade Partners Sweden