EU-förslag riskerar att slå sönder ett fungerande pantsystem

Sverige har i dag ett av världens mest effektiva pantsystem. Under 2025 pantades över 3 miljarder flaskor och burkar. Systemet är enkelt för konsumenter, effektivt för handeln och levererar starka resultat, både när det gäller resurseffektivitet och minskade utsläpp. Samtidigt föreslår EU regler som i praktiken syftar till att lösa ett problem som Sverige redan har löst.

Dyrare, krångligare och risk för ökade utsläpp

De föreslagna kraven på återanvändning riskerar att leda till:

• Höga kostnader för företagen, med investeringar i nya retursystem och omställningar i butik
• Mer logistik och hantering, när exempelvis backar ska lagras, transporteras och returneras
• Ett mindre smidigt system för konsumenter, där dagens enkla pant ersätts av tyngre och mer otympliga lösningar
• Ökad klimatpåverkan, genom fler transporter och mer resurskrävande flöden

I dag kan exempelvis en kubikmeter komprimerade burkar motsvara upp till 34 000 förpackningar i pantsystemet. Det är ett extremt effektivt flöde som riskerar att ersättas av betydligt mer transportintensiva och utrymmeskrävande lösningar, med ökade utsläpp som följd.

Samtidigt är det viktigt att understryka att behovet av att minska mängden förpackningar i samhället är verkligt. Men åtgärderna måste riktas rätt. Att ställa om system som redan är cirkulära och fungerar effektivt riskerar att motverka syftet, snarare än att bidra till klimatnytta.

Sverige måste värna fungerande cirkulära system

EU:s ambition att minska avfall och stärka cirkulariteten är viktig. Men regler måste ta hänsyn till medlemsstater som redan kommit långt.

Det är anmärkningsvärt att Sverige inte står upp för ett system som fungerar, samtidigt som våra nordiska grannländer valt en mer pragmatisk väg. Myndigheterna har möjlighet att ge uppskov. Den möjligheten måste användas.

Natali Qvarfort

Näringspolitisk expert, Svensk Handel.

Svensk Handel anser att Sverige måste ges undantag från artikel 29, så att det nuvarande pantsystemet kan fortsätta utvecklas. Lagstiftningen behöver vara proportionerlig och utformas så att den stärker, inte försämrar, system som redan levererar både höga insamlingsnivåer och goda klimatresultat.