Förslag på höjda nedskräpningsavgifter kan slå hårt mot småföretag

Naturvårdsverket föreslår höjda avgifter för företag som omfattas av producentansvaret för vissa engångsprodukter. Förändringen kan innebära ökade kostnader för handelsföretag som sätter sådana produkter på den svenska marknaden.
Nyhet • I dag
Dela den här sidan
En soptunna som står vid sidan av gatan.

I dag är årsavgiften fast för varje produktkategori. Det innebär att avgiftens storlek inte påverkas av hur många produkter företaget sätter på marknaden. Ett mindre företag kan därmed få betala samma årsavgift som en betydligt större aktör.

För företag som omfattas av flera produktkategorier läggs avgifterna ihop. Ett företag som omfattas av tre kategorier kan enligt förslaget få en sammanlagd årsavgift på 30 000 kronor, även om försäljningen är liten.

En av förändringarna gäller tunna plastbärkassar. De föreslås flyttas från en avgiftskategori på 1 800 kronor till 10 000 kronor per år och producent. Samtidigt har de tunna plastbärkassarnas andel av det uppmätta skräpet närmast halverats sedan 2023.

Färre producenter än beräknat betalar avgift

Bakgrunden till de föreslagna höjningarna är bland annat ett underskott i systemet. Färre producenter än beräknat har registrerat sig och betalat avgift. Enligt remissunderlaget rapporterade 448 enskilda producenter för 2024. 

Det innebär att frågan om vilka aktörer som faktiskt omfattas av och följer reglerna får betydelse för hur kostnaderna i systemet fördelas. Inom den gränsöverskridande e-handeln finns dessutom aktörer som säljer produkter på den svenska marknaden utan att följa samma regler som svenska företag.

Det här vill Svensk Handel

Svensk Handel står bakom ambitionen att minska nedskräpningen, men anser att kostnaderna behöver fördelas mer proportionerligt. Avgifterna bör bättre spegla företagens volymer och mindre företag bör få en lägre avgift. Ett tak bör också införas för företag som omfattas av flera produktkategorier. Modellen bör så långt som möjligt bygga på uppgifter som företagen redan rapporterar, så att den inte leder till ytterligare administration. 

Svensk Handel vill samtidigt se stärkt tillsyn och sanktioner mot aktörer som inte följer reglerna, i stället för att kostnaden förs över på företag som redan gör rätt.

- Det ska inte vara mer lönsamt att strunta i reglerna än att följa dem. Regeringen bör prioritera tillsyn och sanktioner mot friåkare innan avgifterna höjs för de företag som redan gör rätt, säger Natali Qvarfort, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Svensk Handel driver också på för en årlig offentlig redovisning av systemets faktiska kostnader och intäkter, hur många producenter som betalar avgift och vilka effektiviseringar som genomförts. Om kostnaderna minskar eller fler företag börjar betala ska det också avspeglas i avgifterna.